Narguri: Skillnad mellan sidversioner
| (22 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[ | [[Kategori:Språk]] | ||
[[Kategori:Nargur]] | |||
''OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad'' | ''OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad'' | ||
==Narguri== | ==Narguri== | ||
=== | ===TJUGISKA=== | ||
{{Huvudartikel| Tjugiska}} | |||
---- | ---- | ||
Utvecklat från ca 1800 | Utvecklat från ca. 1800 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader, även egna språk. | ||
[[Isbarbarer]]na talar dialekter tillhörande den tjugiska språkfamiljen, en förgrening av narguri mest lik [[barbiska]]. Tvärtom mot vad [[Ereb]]s lärde tror så har [[tjuger]]na ett skriftspråk, men de använder detta endast till magisk runristning och huruvida det går att använda i text är okänt. Det är baserat på det norddvärgiska [[kardûr]] och har även lånat från [[sanithsider]]nas skrift. | |||
====Orghinska==== | ====Orghinska==== | ||
Talas av isbarbarerna på [[Orghin]]. Består av många dialekter. | |||
=====Trinsmyriska===== | =====Trinsmyriska===== | ||
De orghinska dialekter som utvecklats på ön [[Trinsmyra]] i [[Trakorien]]. | |||
======Rungli====== | ======Rungli====== | ||
Talas av [[rungler]]na i [[Rung]] på ön [[Trinsmyra]] i [[Trakorien]]. | |||
======Karkiska====== | ======Karkiska====== | ||
Talas av [[karker]]na i [[Kark]] på ön [[Trinsmyra]] i [[Trakorien]]. | |||
=====Barboski===== | =====Barboski===== | ||
Talas av [[barbosker]]na på ön [[Palamux]] i [[Trakorien]]. | |||
====Sanithsidiska==== | ====Sanithsidiska==== | ||
Talas av isbarbarer på ön [[Sanithsid]] utanför [[Orghin]]. | |||
=== | ===BARBISKA=== | ||
{{Huvudartikel| Barbiska}} | |||
---- | ---- | ||
Utvecklats från ca 1500 | Utvecklats från ca. 1500 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader. | ||
[[Barbier]]na talar barbiska, ett språk som utvecklats direkt ur narguri och nära besläktat med [[centralnarguri|central-narguriska dialekter]]. De få skrivkunniga använder dock inte den [[de prangiska tecknen|prangiska runraden]] utan en egen rad baserad på det norddvärgiska kardûr och [[joriska runraden|joriska tecken]]. Den muntliga berättarkonsten är däremot mycket väl utvecklad och historier kan bevaras oförändrade genom hundratals år. | |||
De barbiska dialekterna skiljer sig | De barbiska dialekterna skiljer sig endast marginellt från varandra. Några [[akrogal]]iska lånord finns i landets östra delar och ett fåtal havsrelaterade ord från [[habuloner]]nas dialekt har spridit sig runt [[Ardibukten]]. Skrivkunniga höglandsnomader är ytterst sällsynta. | ||
Stadsbornas språk skiljer sig lite i uttal från övriga barbiers, men de har ett större ordförråd omkring själva livet i en stad och även eventuella hantverk de | Stadsbornas språk skiljer sig lite i uttal från övriga barbiers, men de har ett större ordförråd omkring själva livet i en stad och även de eventuella hantverk de specialiserar sig på. Lånord från södern och östern är också vanligare i städerna. De skrivkunniga barbier som finns hittas nästan alla bland stadsborna. | ||
====Östbarbiska==== | |||
Dialekter som talas av ösbarbiska stammar. | |||
====Nordbarbiska==== | ====Nordbarbiska==== | ||
Dialekter som talas av nordbarbiska stammar. | |||
=====Habulonska===== | =====Habulonska===== | ||
Habulonerna talar barbiska men deras dialekt skiljer sig genom att innehålla många ord relaterade till hav och sjöfart samt genom ett annorlunda uttal. Detta härstammar från tiden i exil men inga språkforskare har någonsin försökt klargöra släktskap med andra språk. | |||
===CENTRALNARGURI=== | |||
{{Huvudartikel| Centralnarguri}} | |||
=== | |||
---- | ---- | ||
Utvecklat från ca. 1500 f.O. | |||
====Narguriska==== | ====Narguriska==== | ||
Har ändrat sig ytterst lite från urspråket narguri. | Har ändrat sig ytterst lite från urspråket narguri. | ||
{{Huvudartikel| Narguriska}} | |||
[[Nargurer]]na i [[Nargur|Nargurs skogar]] talar narguriska, ett språk tillhörande dialektgruppen centralnarguri och inte att förväxla med urspråket narguri, även om stora likheter finns. Ytterst få nargurer talar något annat språk än sitt eget och det är bara [[volvinda|volvindorna]] som behärskar skrivkonsten, oftast [[de prangiska tecknen]], men ibland också den joriska raden. | |||
====Ovatiska==== | |||
Mycket likt narguriska, påverkat av [[satenu]] och [[östjori]]. | |||
==== | ====Strövnarguriska==== | ||
{{Huvudartikel| Strövnarguriska}} | |||
Talas av [[strövnargurer]]na på slättlandet väster om Nargurs skogar och i [[Palinor]]. | |||
==== | ====Sydnarguri==== | ||
{{Huvudartikel| Sydnarguri}} | |||
Utvecklat från centralnarguri ca. 1050 f.O., påverkats av [[jori]] och [[västnarguri]]. | |||
=====Kaseni===== | =====Kaseni===== | ||
{{Huvudartikel| Kaseni}} | |||
Talas av [[kasener]]na i [[Kasenu]] i norra [[Snoarskogarna]]. | |||
=====Trimuriska===== | =====Trimuriska===== | ||
| Rad 71: | Rad 82: | ||
======Triskiska====== | ======Triskiska====== | ||
Talas av | Talas av [[trisker]]na i stadsstaten [[Triska]] i östra [[Klomellien]]. Språket har influerats av [[mireliska|mireliska språkfamiljen]] och även tagit upp i sig [[västjori]]ska ord. | ||
======Hamuriska====== | ======Hamuriska====== | ||
{{Huvudartikel| Hamuriska}} | |||
Talas av [[hamurer]]na i stadsstaten [[Hamur]] i sydöstra Klomellien. Har adopterat västjoriska ord och även påverkat det huvudsakligen joriska språket i Klomellien. Även påverkats av [[jordiska]]. | |||
==== | ====Västnarguri==== | ||
Utvecklats från | {{huvudartikel| Västnarguri}} | ||
Utvecklats från centralnarguriska ca. 900 f.O. | |||
=====Jordiska===== | =====Jordiska===== | ||
{{huvudartikel| Jordiska}} | |||
:Språket i [[Jorduashur]]. Utvecklat ur västnarguri ca. 800 f.O. | |||
=====Sardiska (Ransardiska)===== | |||
{{huvudartikel| Sardiska}} | |||
:Språket i [[Ransard]]. Utvecklat ur västnarguri ca. 600 f.O. | |||
===== | |||
Utvecklat ur västnarguri ca 600 f.O | |||
======Narimska====== | ======Narimska====== | ||
{{huvudartikel| Narimska}} | |||
:Språket i [[Narim]], eller [[Gauland]] som [[raner|ranerna]] kallar landet. Utvecklat ur sardiska ca. 500 f.O. | |||
Utvecklat ur sardiska ca 500 f.O. | |||
=====Belgothiska===== | =====Belgothiska===== | ||
{{Huvudartikel| Belgothiska}} | |||
:Språket i det forna [[Belgoth]], numera en del av norra [[Ransard]]. Utvecklat ur västnarguri ca. 700 f.O. | |||
Utvecklat ur västnarguri ca 700 f.O. | |||
======Ljusnabelgothiska====== | ======Ljusnabelgothiska====== | ||
{{Huvudartikel| Ljusnabelgothiska}} | |||
:Talades av ljusnabelgotherna i [[Ljusna]]. Utvecklat ur belgothiska ca. 200 f.O. | |||
Utvecklat ur belgothiska ca 200 f.O. | |||
======Timoleriska====== | ======Timoleriska====== | ||
Talades i | {{Huvudartikel| Timoleriska}} | ||
:Talades i [[Timolerien]] i dagens östra Ransard och existerar numera som de två mycket lika dialekterna [[timoriska]] och [[aleriska]]. Utvecklat ur belgothiska ca. 150 e.O. | |||
======Palinorska====== | |||
[[ | {{Huvudartikel| Palinorska}} | ||
:Språk som talas av den narguriska befolkningen i [[Palinor]]. Kallas även ''östbelgothiska''. | |||
=== | ===ÖSTNARGURI=== | ||
{{huvudartikel| Östnarguri}} | |||
---- | ---- | ||
Utvecklat från ca. 1500 f.O., påverkats av akrogaliska språk. | |||
====Ceriska==== | ====Ceriska==== | ||
{{huvudartikel| Ceriska}} | |||
Talades av [[cerer|cererna]] längs de västra stränderna av [[Masevabukten]]. | |||
=====Cerevalliska===== | |||
{{huvudartikel| Cerevaliska}} | |||
Talas i [[ Cereval]]. | |||
==== | ====Prangi==== | ||
{{huvudartikel| Prangi}} | |||
Talat andraspråk i [[Hynsolge]]. Mycket gammalt och ålderdomligt. | |||
======Hynsolgiska====== | ======Hynsolgiska====== | ||
Kraftigt | {{huvudartikel| Hynsolgiska}} | ||
Talas i Hynsolge. Kraftigt påverkat av [[östjori]] och räknas även till den [[joriska språkfamiljen]]. | |||
Nuvarande version från 6 september 2021 kl. 07.08
OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad
Narguri
TJUGISKA
- Huvudartikel:Tjugiska
Utvecklat från ca. 1800 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader, även egna språk.
Isbarbarerna talar dialekter tillhörande den tjugiska språkfamiljen, en förgrening av narguri mest lik barbiska. Tvärtom mot vad Erebs lärde tror så har tjugerna ett skriftspråk, men de använder detta endast till magisk runristning och huruvida det går att använda i text är okänt. Det är baserat på det norddvärgiska kardûr och har även lånat från sanithsidernas skrift.
Orghinska
Talas av isbarbarerna på Orghin. Består av många dialekter.
Trinsmyriska
De orghinska dialekter som utvecklats på ön Trinsmyra i Trakorien.
Rungli
Talas av runglerna i Rung på ön Trinsmyra i Trakorien.
Karkiska
Talas av karkerna i Kark på ön Trinsmyra i Trakorien.
Barboski
Talas av barboskerna på ön Palamux i Trakorien.
Sanithsidiska
Talas av isbarbarer på ön Sanithsid utanför Orghin.
BARBISKA
- Huvudartikel:Barbiska
Utvecklats från ca. 1500 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader.
Barbierna talar barbiska, ett språk som utvecklats direkt ur narguri och nära besläktat med central-narguriska dialekter. De få skrivkunniga använder dock inte den prangiska runraden utan en egen rad baserad på det norddvärgiska kardûr och joriska tecken. Den muntliga berättarkonsten är däremot mycket väl utvecklad och historier kan bevaras oförändrade genom hundratals år.
De barbiska dialekterna skiljer sig endast marginellt från varandra. Några akrogaliska lånord finns i landets östra delar och ett fåtal havsrelaterade ord från habulonernas dialekt har spridit sig runt Ardibukten. Skrivkunniga höglandsnomader är ytterst sällsynta.
Stadsbornas språk skiljer sig lite i uttal från övriga barbiers, men de har ett större ordförråd omkring själva livet i en stad och även de eventuella hantverk de specialiserar sig på. Lånord från södern och östern är också vanligare i städerna. De skrivkunniga barbier som finns hittas nästan alla bland stadsborna.
Östbarbiska
Dialekter som talas av ösbarbiska stammar.
Nordbarbiska
Dialekter som talas av nordbarbiska stammar.
Habulonska
Habulonerna talar barbiska men deras dialekt skiljer sig genom att innehålla många ord relaterade till hav och sjöfart samt genom ett annorlunda uttal. Detta härstammar från tiden i exil men inga språkforskare har någonsin försökt klargöra släktskap med andra språk.
CENTRALNARGURI
- Huvudartikel:Centralnarguri
Utvecklat från ca. 1500 f.O.
Narguriska
Har ändrat sig ytterst lite från urspråket narguri.
- Huvudartikel:Narguriska
Nargurerna i Nargurs skogar talar narguriska, ett språk tillhörande dialektgruppen centralnarguri och inte att förväxla med urspråket narguri, även om stora likheter finns. Ytterst få nargurer talar något annat språk än sitt eget och det är bara volvindorna som behärskar skrivkonsten, oftast de prangiska tecknen, men ibland också den joriska raden.
Ovatiska
Mycket likt narguriska, påverkat av satenu och östjori.
Strövnarguriska
- Huvudartikel:Strövnarguriska
Talas av strövnargurerna på slättlandet väster om Nargurs skogar och i Palinor.
Sydnarguri
- Huvudartikel:Sydnarguri
Utvecklat från centralnarguri ca. 1050 f.O., påverkats av jori och västnarguri.
Kaseni
- Huvudartikel:Kaseni
Talas av kasenerna i Kasenu i norra Snoarskogarna.
Trimuriska
Triskiska
Talas av triskerna i stadsstaten Triska i östra Klomellien. Språket har influerats av mireliska språkfamiljen och även tagit upp i sig västjoriska ord.
Hamuriska
- Huvudartikel:Hamuriska
Talas av hamurerna i stadsstaten Hamur i sydöstra Klomellien. Har adopterat västjoriska ord och även påverkat det huvudsakligen joriska språket i Klomellien. Även påverkats av jordiska.
Västnarguri
- Huvudartikel:Västnarguri
Utvecklats från centralnarguriska ca. 900 f.O.
Jordiska
- Huvudartikel:Jordiska
- Språket i Jorduashur. Utvecklat ur västnarguri ca. 800 f.O.
Sardiska (Ransardiska)
Narimska
- Huvudartikel:Narimska
- Språket i Narim, eller Gauland som ranerna kallar landet. Utvecklat ur sardiska ca. 500 f.O.
Belgothiska
- Huvudartikel:Belgothiska
- Språket i det forna Belgoth, numera en del av norra Ransard. Utvecklat ur västnarguri ca. 700 f.O.
Ljusnabelgothiska
- Huvudartikel:Ljusnabelgothiska
- Talades av ljusnabelgotherna i Ljusna. Utvecklat ur belgothiska ca. 200 f.O.
Timoleriska
- Huvudartikel:Timoleriska
- Talades i Timolerien i dagens östra Ransard och existerar numera som de två mycket lika dialekterna timoriska och aleriska. Utvecklat ur belgothiska ca. 150 e.O.
Palinorska
- Huvudartikel:Palinorska
- Språk som talas av den narguriska befolkningen i Palinor. Kallas även östbelgothiska.
ÖSTNARGURI
- Huvudartikel:Östnarguri
Utvecklat från ca. 1500 f.O., påverkats av akrogaliska språk.
Ceriska
- Huvudartikel:Ceriska
Talades av cererna längs de västra stränderna av Masevabukten.
Cerevalliska
- Huvudartikel:Cerevaliska
Talas i Cereval.
Prangi
- Huvudartikel:Prangi
Talat andraspråk i Hynsolge. Mycket gammalt och ålderdomligt.
Hynsolgiska
- Huvudartikel:Hynsolgiska
Talas i Hynsolge. Kraftigt påverkat av östjori och räknas även till den joriska språkfamiljen.