Orghin
Kontinent täckt av tundra och is norr om Ereb. Består huvudsakligen av de två stora landmassona Orghin och Sanithsid.
Historia
Utkast: [1]
Kronologi
- 1024-1017 f.O.
- Stora Dvärgkriget utkämpas i Okbadbergen.
- 617 f.O.
- Isherrarna sluter en helig allians med Sanithsid.
...
- 102 e.O.
- Från polarisen väster om Orghin kalvar ett enormt isberg som sedan flyter hela vägen till Melukha i söder (Oraklets fyra ögon s.35)
Geografi
Karta
Klimat
Okbadbergen
- Huvudartikel:Okbadbergen
Bergskedja i nord-sydlig riktning längst söderut i Orghin. Delas i Norra Okbadbergen och Södra Okbadbergen.
Draksvansen
Halvö längst söderut i Orghin. Omges av Drakrännan som skiljer kontinenten från norra Ereb.
Jegnja Vokta/Stormviik/Isfjord
En handelsplats vid sydkusten av Orghin. (Eller är det tre olika?)
Befolkning
Kladdkarta över folkslagens utbredning: [4]
Kontinenten Orghin består av två större landmassor, Orghin och Sanithsid. Sanithsid och Orghin används synonymt och slarvigt av folk söder om kontinenten. Oghiner, Sanithsider, Blåhudingar, Isbarbarer är alla beteckningar på kontinentens människobefolkning som blandas friskt mellan i begrepp och användning i Ereb, alla i betydelsen folk från kontinenten Orghin.
I mindre antal finns det även andra folkslag. Alver, dvärgar, Isjättar, istroll, en del andra svartfolk, några shargerstammar, en handfull skygga magirer (och eventuellt på de nordligaste bergens glaciärer Blåisfolk (det Blåsvarta folket)). I de större hamnstäderna finns en del erebiska handelsmän, men inte något betydande antal. Anmärkas kan att det de senaste decennierna har börjat dyka upp missionärer från Palinor i södra Orghin som haft viss framgång bland hedningarna som annars tror på en variant av Aesir.
Människor
- Huvudartikel:Orghiner
Isbarbarer
Isbarbarerna är de människor av erebisk härkomst som huvudsakligen bebor Orghins sydligaste delar fram till bergen som skiljer kusten från tundran. De har nargurisk härkomst, främst stammen Tjugerna som invandrade kring 1800 f.O. Under århundradena har det naturligtvis förekommit viss invandring från Barbia och Jorduashur, men det var först under Jorduashurs expansiva period på 400-t e.O. som en betydande nyinvandring skedde. Tjugernas kultur berikades då av flera jordiska inslag. Under Jarl Harald Krokigs regeringstid erkännde de tjugiska kustområden Jorduashurs överhöghet, men efter hans död 456 e.O. tog det inte många decennier innan Jorduashurs jarlar inte hade något att säga till om.
Blåhudingar
Blåhudingar är ett isfolk av okänt ursprung vilket också finns mer eller mindre uppblandat med de andra människorna. Det blåhudade folket har visserligen en gemensam bakgrund i millennienas dimmor så som beskrivits under historien, men består egentligen av flera olika folk. De blå orghinerna, blåhudingarna, bebor i huvudsak Orghins tundra norr om bergen och Sanithsid. Hudfärgen varierar mellan de olika grupperna från blekblått till mörkt kornblått. Mellan tummen och pekfingret kan man säga att blåheten följer en nord-sydlig indelning. Blåhudingarna på Orghin och längs Sanithsids sydkust är ljusare blå, medan folken i nordligaste Orghin och det inre av Sanithsid är av djupare blå nyanser. I det inre av Sanithsid fnns de riktiga sanithsiderna som upphöjdes av Isherrarna och med deras välsignelse har skapat ett feodallikt rike med en välutvecklad men egenartad kultur om vilket inte mycket är känt. Sanithsid anses som helig mark av sanithsiderna och det är därför tabu för icke blåhudiga människor att sätta sin fot där. Handel sker därför oftast via isbarbarernas hamnar. Blåhudingarna tål kyla utmärkt, till och med iskantens extrema temperaturer, men tål istället värme illa. De blåhudingar som trots allt besöker Trakorien, Jorduashur, Ransard, Mastika Agga och Barbia är oftast ljusa kustorghiner. Blåhudingarnas språk är unikt, även om det innehåller några få lånord, främst från Akrogal.
Nomader
Över Orghins och Sanithsids glesbefolkade tundror vandrar flera mindre grupper av nomader. De kom ursprungligen från norra Akrogal och talar ett akrogaliskt språk till skillnad från isbarbarerna. De lever främst som renförare, jägare och fiskare. Orghins övriga befolkning ser ner på nomaderna som svagsinta, primitiva och svaghjärtade. Detta grundas nästan enbart på deras tysta agerande i kontakt med de bofasta folken och det faktum att nomaderna alltid dragit sig undan de konflikter som ändå titt som tätt härjat kontinenten. Det finns alltid mer tundra tycks de resonera.
Akrogaler
I sydöstliga Orghin där Akrogalska kusten är som närmast finns det kolonier från mer civiliserade akrogaliska riken söder ut på den kontinenten. De hävdar överhöghet över Orghin och har flera gånger gått i strid med övriga orghiner, men ännu inte haft någon större framgång. Akrogalernas ledare tycks inte kunna få det stöd de skulle behöva från sina hemländer. Som en barriär mellan isbarbarer och akrogalerna ligger också ett enormt obeboeligt myrområde. De akrogaliska ledarna styr över en befolkning bestående av nomader, akrogaliska äventyrare och straffångar samt några få blåhudingar. Kolonierna har över ett par århundraden utvecklats till egna kulturer anpassade till den hård kalla vardagen i norr.
Älvfolk
Alver
Alverna som lever i Orghin kallas frostalver och utvandrade hit från skogar i Barbia på 1200-talet f.O.
Stenfolk
Dvärgar
Nordadvärgar lever i flera bosättningar under Okbadbergen.
Jättar
Religion
Utkast: [5]
Handel
Idéer: [6]