Hamur

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök

Stadsstat i Klomellien.

Landsfakta

Invånarantal:
Befolkning: människor xx%, dvärgar xx%, vargmän xx%
Huvudstad: Hamur stad
Statsöverhuvud:
Styrelseform: monarki
Exportvaror: silver
Importvaror:
Välstånd: medel
Armé: stark
Religion: Aesir
Övrigt:

Historia

1053 f.O.
Spejare från Hamerklanen blir de första sydnargurier i Klomellien. De korsar Bormorghpasset och går ner genom Nagnagordalen.
938 f.O.
Grunderna till en jorisk bergsbefästning läggs uppe bland Melashebergen i dagens östligaste Hamur. Den får namnet Clorsodium.
937 f.O.
Den stora invasionen av Drylo inleds och går via Clorsodium västerut in genom bergen. Sydnarguriska stammar som finns i området drar sig undan mot söder och lämnas i frid.
935 f.O.
Drylo Meridionalis etableras i de sydöstliga Melashebergen. I området har stora metallförekomster hittats och provinsen bli snabbt mycket viktig för vapenproduktionen i de västra delarna av kejsardömet. Svartfolk och sydnargurier finns talrika längs gränserna så mängder av små befästningar byggs vid bergspass och gruvorter.
Ca 100 f.O.-100 e.O.
Jorderna i södra Klomellien lämnar sina gamla kolonier och beger sig upp i bergen där de blandar sig med hamuriterna. Varför?
255 e.O.
Svartfolk från Nostratiet kommer härjande genom Nagnagordalen. En del av härstyrkan gör en avstickare upp Hamervathnadalen.
417 e.O.
Niel Småhacka hittar stora silverförekomster i tidigare outforskade delar av Melashebergen.
Innan denne malmletare hittade stora silverförekomster i tidigare outforskade delar av Melashebergen var Hamur ett avskärmat samhälle som endast i mindre grad tok del av händelser i övriga Klomellien och Ereb. Hamuriterna levde i enlighet med urgamla traditioner som endast sakta hade förändrats sedan de som sydnargurier bosatte sig i bergen och Hamervathnadalen ca 1000 fO. Viktiga förändringar var alliansen med dvärgarna och anammandet av Aesirtron men detta hände över lång tid. Under denna period byggdes samhället upp i de ovanstående bergslagen där en ätt människor samarbetar med en ätt dvärgar om att bryta metall i en gruva. Förslagsvis handlade det om järn, koppar, tenn, guld i mindre förekomster, även silver men också det i små förekomster. Metallerna exporterades huvudsakligen österut mot andra barbarfolk och efter vart staden O, handeln med det övriga Klomellien försvårades av huvudsakligen illvillighet gentemot triskerna. Sen kom upptäckten av den stora silverfyndigheten och Mercana fick upp ögonen för bergslandet och dets folk. Hamurstaden grundades och mercanska handlare strömmade till. Ett nytt samhälle började ta form kring staden och utvecklingen där. En kung valdes på mercansk initiativ och även om metoden hamuriterna kom fram till inte var optimal så fungerade systemet. Hamur upptogs som stadsstat 447 eO. Bergslagen tog alla del av den stora silverfyndigheten och började sälja sina metaller härifrån och från sina ättegruvor till mercanerna. Hantverket utvecklades och en egen stadskultur växte fram, många utländska hantverkare flyttade också till staden. Gillena som ovan diskuterats uppstod ur detta. Nu när det övriga Klomellien fick ögonen upp för Hamur strömmade lycksökare och flera malmletare till Hamurstaden och Hamervathnadalen. Många hamuriter är skeptiska till nykomlingarna men efter vart lyckas dugliga sådana köpa in sig i vissa bergslag och även upprätta egna grupper av gruvbrytare. Bland dessa senare uppstår den nybyggarkultur som nämnts. Nybbyggarna står ofta ute i Hamur i motsättning till de gamla bergslagen men de kan samexistera i Hamurstaden då alla har kungens tillstånd att bryta malm. (http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=36759#p36759)
447 e.O.
Hamur tas upp som medlem i Klomelliska Unionen.

Geografi

Klimat

Platser

Flora & Fauna

Städer

Hamurstaden

Befolkning

Människor

Dvärgar

Huvudartikel: Dvärgar

Vargmän

Huvudartikel: Vargmän

Samhälle

Sociala stånd

Styre

Kungen

Kallas även Bergakungen?'"

Bergslagen

Gillena

Utrikespolitik

Militärmakt

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=33435#p33435

Handel

Andra metaller än silver? http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=18239#p18239

Från EA: Silver, järn och koppar exporteras.

Religion

Aesir

Huvudartikel: Aesir

Kultur

”Melashe hyser bland sina flacka ömsom djuphöga berg ett hårt, motvilligt, olydigt, självrådigt och övermodigt, oroligt, upproriskt och blodsniket folk kallat hamuriter”
– Eveder Kavelsson Friis, zorakisk resenertecknare på tidigt 400-tal e.O.

I de svårtillgängliga Melashebergen i södra Klomellien ligger Hamur. Av omvärlden betraktas Hamur som endast en av stadsstaterna som ingår i den klomelliska unionen men hamuriterna själva vet att deras land och deras kultur är mycket mera. I historiens dimhöljda början vandrade dessa av sentida lärde såkallade sydnargurier in i bergen söderifrån. Kejsardömet Jorpagna var då endast ett rykte hamuriterna lämnade från varifrån de vandrade och landet de kom till låg obefolkat. Senare skulle jorerna även hitta dit men hamuriterna var först. Länge var kontakterna med deras fränder i Snoarskogarna nära och först när kasenerna drog sig djupare in i skogen utvecklade sig olika kulturer. Hamuriterna blev ett bergsfolk. Senare kom jorder från Kard till landet och förde med sig tron på aesir, eller morgmaer som de blev hetande på hamuritiska, bergens nu rådande gudar. Vargmän och dvärgar har med tiden också hittat sig hem i Hamur och som folket själva nu räknar kan en hamurit lika gärna som människa betyda en ur vargfolket eller en dvärg. I stadsstaten Hamur bor även många av jorisk och dalkisk härkomst sedan landet blev en del av Klomelliska Unionen 447 e.O.

[Notater]

[Från forumet, måste redigeras...]

_Till området söder om gränsen kom de som skulle bli sydnargurierna in under den Fjärde Vandringen 1065-1050 fO. Här fanns under en tid ett större stamrike innan det av någon anledning splittrades och en större del fortsatte ner i de södra Snoarskogarna och blev kahwasherna (kaser i dagens Kasenu) medans en mindre del, egentligen bara en stor hord, korsade gränsen/höglandet (i nordöst en flod) och vandrade upp i Melashebergen som kholan Amuguhr (och senare blev hamurer (och trisker) i dagens Hamur).

  • Någon som har tankar kring vad som döljer sig söder om Klomellien och vad som utgör själva gränsen?

-en utvidgat Snoarskog med långskäggiga kasenubarbarer lurande i skogsbrynet...

-något svårtillgänglit högland med branta stup ner mot Klomellien...

-dvärgbefäst handelsled som utgör den faktiska gränsen...

  • Det enda jag i mitt huvud spikat är att det måste vara krångligt att ta sig över. Annars hade invandringen uppenbarligen varit mycket större söderifrån.
  • Kasenubarbarernas "revir" och Snoarskogen sträcker sig även en bit öster om Linns flod, i öster ev. kallad Kasenuskogen. Från Fristadsområdet och vad jag antar är Anjaområdet kommer leder för handel (enl. Svartfolk) som dock är mycket farlig pga Brända Jordens Klan.
  • Klomelliens södra gräns ser ut att vara naturligt höglänt och rent av bergigt (utlöpa från södra Melashebergen; ligger inte en farlig Dimmig dal där också?). Bergen har vildsinta barbarer, svartfolk OCH dvärgar, vilket gör dem rätt farliga att korsa. På andra sidan väntar säkert räder från fler svartklaner både från Melashebergen och Aidnebergen (nämnda brännande klan tex), samt förmodligen en del rövande barbarstammar likaså. Kusten på landremsan ser klippig ut och är kanske svår att ankra vid (men jag vill INTE ha fler höga farliga kuster som ursäkt i Ereb ).
  • I Svartfolk-modulen trot jag det nämns ett dvärgrike som jag "dvärgifierade" till Mirin Kôhn, något att lägga in i dessa berg? Tror det sägs att det föll för svartfolken men ingenting hindrar oss i att återbefolka det...

Kusten får väldigt gärna inte vara klippig och hög kust. Vad med fina långgrunna sandstränder dit många sydklomuler kryper upp för äggläggning, med mycket rikt fågelliv och jagande reptilmän? Även några ker-boshiter möjligtvis?

  • Jag kan tänka mig att Hamur har en del nybbyggare i området? Där borde finnas handelsplatser för kontakter med Kasenu? Kanske finns Aesir-heliga platser? Vargmänklaner? Kanske har området en sänka där Basilisker häckar vilket gör områdena inom flera mil livsfarliga? Vildvittror/harpyor? Tunnelmask-härjad slätt?
  • Hamurerna handlar förmodligen med kaserna även om jag ser de förra lite mer civilicerade än de senara (vilket dock inte hindrar handel). Heliga platser absolut, jag var tidigare inne på mossiga stenstoder med urgammla symboler från Gudinnans tid men det kan kanske kopplas till aesir; möjligtvis de små vaenirerna som omtalats i Ransard-tråden? Kanske både och?

Ser gärna milsvida områden härjade av... två basilisker?

Någon skrev någonstans någotom handel mellan Zorakin och länder bortom Gryppas Vik som gick via Snoarskogarna fast minns inte detaljerna..

_Hamur blev kanske först knuten till den moderna klomelliska unionen när malmförekomsterna upptäcktes av utsändingar från Mercana? Tidigare hade hamurerna bedrivit en ringa malmhandel men den hade gått österut mot Staden O och Mirel. Detta lyckades mercanerna ändra på men hamurierna har lyckats behålla en stark kontoll över handeln eftersom det ända sättet att frakta malm västerut är att tippa malmvagnarna över den såkallade Malmstupan - en lodrätt klippa som stupar ner i en grund bergsflod som sedan slingrar sig ut på låglandet. Hamurerna tippar sina vagnar på natten och mercanerna skyfflar upp den på klomuldragna pråmar nedanför på dagen. Uppfyller inte mercanerna sin del av handelsavtalen kommer ingen malm och hamurerna ser sig nöjda med att äta bergsget och dricka källvatten tills låglänningarna skickar upp några mulåsnor med caddisk finvin och musselpärlor av bästa sort att blidgöra bergsfolket igen, utöver de sedvanliga bytesvarorna.

_Det är en utmärkt idé. Problemet är att om vi skall ta det som står i EA-boxen som givet bildades inte Hamur förrän "för några hundra år sedan" när man byggde ett fort runt de nyfunna malmgruvorna. (EA-SLB, s70) Den senare biten är jag klart med på i vilket fall, dock, mest för att det är en tuff sinnesbild.

_Bildandet för några hundra år sedan skulle kunna betyda det tillfälle Hamur upptogs som en självständig stat i Klomelliska Unionen? Hamurerna som nargurisk folk har dock funnits uppe i bergen sedan långt tidigare, ca 1050 f.O.

_Ja, att barbarfolket funnits där sedan länge är jag helt med på. Jag hade bara inte tänkt på dem som "hamurer" eftersom jag kopplat namnet till själva staden och inte ett folkslag. Staden är ju tydligen bildad av både dvärgar och barbarer (och huserar nu även 10% vargmän.) EA-SLB säger förvisso att de är ättlingar till barbarer som drivits söderut, snarare än de som kommit från söder, men så nitiska behöver vi kanske inte vara. Det vore onekligen intressant om Hamur-barbarerna inte är av alls samma folk som de i Triska och Hisskov - det vill säga jordukaerlar uppblandade med dyler och i viss mån sydnargurer.

_Det som dock står är att hamuriskan är ett sydnargurisk språk påverkat av det västnarguriska jordiska språket. Skulle en lösning vara att det är triskerna (som vad jag minns inte omtalas särskilt mycket) är av blandat sydnargurisk-jordisk-dylersk härstamning? Jag har alltid tänkt mig det som om några drakbesättningar från Jorduashur följde en klomellisk flod uppströms och på så vis kom i kontakt med sina avlägsna fränder av sydnargurisk härstamning uppe i bergen. När utspelade den jordiska påverkningen sig exakt? Benämningen "hamurer" tänkte jag kunne vara en utveckling av det namn den narguriska horden tog när de korsade gränsen in i Klomellien; kholan Amuguhr, men det hela kan modifieras för att passa "ditt" Klomellien.

_Jag har alltid tänkt mig det som om några drakbesättningar från Jorduashur följde en klomellisk flod uppströms och på så vis kom i kontakt med sina avlägsna fränder av sydnargurisk härstamning uppe i bergen. När utspelade den jordiska påverkningen sig exakt?

_Antingen det eller så har det funnits viss acklimatisering mellan de olika folken i södra Klomellien, vilket inte heller låter särskilt ologiskt, även om bergsfolken varit klart mer isolerade än de nere på slätten. Skulle man kunna tänka sig handel? Ett bergslevande folk är sannolikt i behov av ganska mycket, men vad kan de erbjuda i utbyte om de inte hade några gruvor tidigare?

Jordukaerlarnas räder har pågått från tidig Mörkertid till nutid. Just kolonierna torde ha kommit ganska tidigt, men en drakbåt skulle ju kunna tagit sig uppför floden och råkat på bergsfolk i princip när som helst.

En annan sak att fundera på är att det finns starka vargmansstammar i samma berg. Hur har hamurerna (jag är med på det nu ) förhållt sig till dessa? Har de stridit eller rentav samarbetat?

_Handel har säkerligen pågått innan låglänningarna började handla med malm, kanske huvudsakligen österut men även nerför fjällstigarna ut på slätten. Frågan är vad, men nämns inga andra handelsvaror i EA boxen? Tror det står någonstans att det jordiska arvet är mycket litet numera men detta kan vi ju tolka lite hur vi vill och låta det gälla för trisker, hamurer eller bådeoch kanske? Gissar på att det var jorderna som förde med sig aesirdyrkan (men det kanske fanns små vaenirer i strandvassen redan?).