Narguri: Skillnad mellan sidversioner
Albrekt (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Category:Språk]] | [[Category:Språk]] | ||
''OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad'' | ''OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad'' | ||
| Rad 10: | Rad 9: | ||
---- | ---- | ||
Utvecklat från ca 1800 | Utvecklat från ca. 1800 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader, även egna språk. | ||
[[Isbarbarer]]na talar dialekter tillhörande den tjugiska språkfamiljen, en förgrening av narguri mest lik [[barbiska]]. Tvärtom mot vad [[Ereb]]s lärde tror så har [[tjuger]]na ett skriftspråk, men de använder detta endast till magisk runristning och huruvida det går att använda i text är okänt. Det är baserat på det norddvärgiska kardûr och har även lånat från [[sanithsider]]nas skrift. | |||
====Orghinska==== | ====Orghinska==== | ||
| Rad 24: | Rad 23: | ||
=====Barboski===== | =====Barboski===== | ||
Talas av [[ | Talas av [[barbosker]]na på ön [[Palamux]] i [[Trakorien]]. | ||
====Sanithsidiska==== | ====Sanithsidiska==== | ||
| Rad 32: | Rad 31: | ||
---- | ---- | ||
Utvecklats från ca 1500 | Utvecklats från ca. 1500 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader. | ||
[[Barbier]]na talar barbiska, ett språk som utvecklats direkt ur narguri och nära besläktat med [[centralnarguri|central-narguriska dialekter]]. De få skrivkunniga använder dock inte den [[de prangiska tecknen|prangiska runraden]] utan en egen rad baserad på det norddvärgiska kardûr och [[joriska runraden|joriska tecken]]. Den muntliga berättarkonsten är däremot mycket väl utvecklad och historier kan bevaras oförändrade genom hundratals år. | |||
De barbiska dialekterna skiljer sig endast marginellt från varandra. Några [[akrogal]]iska lånord finns i landets östra delar och ett fåtal havsrelaterade ord från [[habuloner]]nas dialekt har spridit sig runt [[Ardibukten]]. Skrivkunniga höglandsnomader är ytterst sällsynta. | |||
Stadsbornas språk skiljer sig lite i uttal från övriga barbiers, men de har ett större ordförråd omkring själva livet i en stad och även de eventuella hantverk de specialiserar sig på. Lånord från södern och östern är också vanligare i städerna. De skrivkunniga barbier som finns hittas nästan alla bland stadsborna. | |||
====Östbarbiska==== | ====Östbarbiska==== | ||
| Rad 45: | Rad 43: | ||
=====Habulonska===== | =====Habulonska===== | ||
Habulonerna talar barbiska men deras dialekt skiljer sig | Habulonerna talar barbiska men deras dialekt skiljer sig genom att innehålla många ord relaterade till hav och sjöfart samt genom ett annorlunda uttal. Detta härstammar från tiden i exil men inga språkforskare har någonsin försökt klargöra släktskap med andra språk. | ||
===CENTRALNARGURI=== | ===CENTRALNARGURI=== | ||
{{Huvudartikel| Centralnarguri}} | {{Huvudartikel| Centralnarguri}} | ||
---- | ---- | ||
Utvecklat från ca. 1500 f.O. | |||
====Narguriska==== | ====Narguriska==== | ||
| Rad 56: | Rad 54: | ||
{{Huvudartikel| Narguriska}} | {{Huvudartikel| Narguriska}} | ||
[[Nargurer]]na i [[Nargur|Nargurs skogar]] talar narguriska, ett språk tillhörande dialektgruppen centralnarguri och inte att förväxla med urspråket narguri, även om stora likheter finns. Ytterst få nargurer talar något annat språk än sitt eget och det är bara [[volvinda|volvindorna]] som behärskar skrivkonsten, oftast [[de prangiska tecknen]], men ibland också den joriska raden. | |||
====Ovatiska==== | ====Ovatiska==== | ||
Mycket likt narguriska, påverkat av [[satenu]] och [[ | Mycket likt narguriska, påverkat av [[satenu]] och [[östjori]]. | ||
====Strövnarguriska==== | ====Strövnarguriska==== | ||
{{Huvudartikel| Strövnarguriska}} | {{Huvudartikel| Strövnarguriska}} | ||
Talas av [[strövnargurer]]na på slättlandet väster om | Talas av [[strövnargurer]]na på slättlandet väster om Nargurs skogar och i [[Palinor]]. | ||
====Sydnarguri==== | ====Sydnarguri==== | ||
{{Huvudartikel| Sydnarguri}} | {{Huvudartikel| Sydnarguri}} | ||
Utvecklat från centralnarguri ca. 1050 f.O., påverkats av [[jori]] och [[västnarguri]]. | |||
=====Kaseni===== | =====Kaseni===== | ||
{{Huvudartikel| Kaseni}} | {{Huvudartikel| Kaseni}} | ||
Talas av | Talas av [[kasener]]na i [[Kasenu]] i norra [[Snoarskogarna]]. | ||
=====Trimuriska===== | =====Trimuriska===== | ||
| Rad 78: | Rad 76: | ||
======Triskiska====== | ======Triskiska====== | ||
Talas av | Talas av [[trisker]]na i stadsstaten [[Triska]] i östra [[Klomellien]]. Språket har influerats av [[mireliska|mireliska språkfamiljen]] och även tagit upp i sig [[västjori]]ska ord. | ||
======Hamuriska====== | ======Hamuriska====== | ||
{{Huvudartikel| Hamuriska}} | {{Huvudartikel| Hamuriska}} | ||
Talas av | Talas av [[hamurer]]na i stadsstaten [[Hamur]] i sydöstra Klomellien. Har adopterat västjoriska ord och även påverkat det huvudsakligen joriska språket i Klomellien. Även påverkats av [[jordiska]]. | ||
====Västnarguri==== | ====Västnarguri==== | ||
{{huvudartikel| Västnarguri}} | {{huvudartikel| Västnarguri}} | ||
Utvecklats från centralnarguriska ca 900 f.O. | Utvecklats från centralnarguriska ca. 900 f.O. | ||
=====Jordiska===== | =====Jordiska===== | ||
{{huvudartikel| Jordiska}} | {{huvudartikel| Jordiska}} | ||
:Språket i [[Jorduashur]]. Utvecklat ur västnarguri ca 800 f.O. | :Språket i [[Jorduashur]]. Utvecklat ur västnarguri ca. 800 f.O. | ||
=====Sardiska (Ransardiska)===== | =====Sardiska (Ransardiska)===== | ||
{{huvudartikel| Sardiska}} | {{huvudartikel| Sardiska}} | ||
:Språket i [[Ransard]]. Utvecklat ur västnarguri ca 600 f.O. | :Språket i [[Ransard]]. Utvecklat ur västnarguri ca. 600 f.O. | ||
======Narimska====== | ======Narimska====== | ||
{{huvudartikel| Narimska}} | {{huvudartikel| Narimska}} | ||
:Språket i [[Narim]], eller [[Gauland]] som [[raner|ranerna]] kallar landet. Utvecklat ur sardiska ca 500 f.O. | :Språket i [[Narim]], eller [[Gauland]] som [[raner|ranerna]] kallar landet. Utvecklat ur sardiska ca. 500 f.O. | ||
=====Belgothiska===== | =====Belgothiska===== | ||
{{Huvudartikel|Belgothiska}} | {{Huvudartikel|Belgothiska}} | ||
:Språket i det forna [[Belgoth]], numera en del av norra [[Ransard]]. Utvecklat ur västnarguri ca 700 f.O. | :Språket i det forna [[Belgoth]], numera en del av norra [[Ransard]]. Utvecklat ur västnarguri ca. 700 f.O. | ||
======Ljusnabelgothiska====== | ======Ljusnabelgothiska====== | ||
{{Huvudartikel| Ljusnabelgothiska}} | {{Huvudartikel| Ljusnabelgothiska}} | ||
:Talades av ljusnabelgotherna i [[Ljusna]]. Utvecklat ur belgothiska ca 200 f.O. | :Talades av ljusnabelgotherna i [[Ljusna]]. Utvecklat ur belgothiska ca. 200 f.O. | ||
======Timoleriska====== | ======Timoleriska====== | ||
{{Huvudartikel| Timoleriska}} | {{Huvudartikel| Timoleriska}} | ||
:Talades i [[Timolerien]] i dagens östra Ransard och numera som de två mycket lika dialekterna [[timoriska]] och [[aleriska]]. Utvecklat ur belgothiska ca 150 e.O. | :Talades i [[Timolerien]] i dagens östra Ransard och existerar numera som de två mycket lika dialekterna [[timoriska]] och [[aleriska]]. Utvecklat ur belgothiska ca. 150 e.O. | ||
======Palinorska====== | ======Palinorska====== | ||
| Rad 120: | Rad 118: | ||
{{huvudartikel| Östnarguri}} | {{huvudartikel| Östnarguri}} | ||
---- | ---- | ||
Utvecklat från ca. 1500 f.O., påverkats av akrogaliska språk. | |||
====Ceriska==== | ====Ceriska==== | ||
| Rad 134: | Rad 132: | ||
======Hynsolgiska====== | ======Hynsolgiska====== | ||
{{huvudartikel| Hynsolgiska}} | {{huvudartikel| Hynsolgiska}} | ||
Talas i Hynsolge. Kraftigt | Talas i Hynsolge. Kraftigt påverkat av [[östjori]] och räknas även till den [[joriska språkfamiljen]]. | ||
[[ | [[Kategori:Narguriska språk]] | ||
[[ | [[Kategori:Språk]] | ||
[[ | [[Kategori:Nargur]] | ||
Versionen från 10 augusti 2021 kl. 06.27
OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad
Narguri
TJUGISKA
- Huvudartikel:Tjugiska
Utvecklat från ca. 1800 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader, även egna språk.
Isbarbarerna talar dialekter tillhörande den tjugiska språkfamiljen, en förgrening av narguri mest lik barbiska. Tvärtom mot vad Erebs lärde tror så har tjugerna ett skriftspråk, men de använder detta endast till magisk runristning och huruvida det går att använda i text är okänt. Det är baserat på det norddvärgiska kardûr och har även lånat från sanithsidernas skrift.
Orghinska
Trinsmyriska
Rungli
Karkiska
Barboski
Talas av barboskerna på ön Palamux i Trakorien.
Sanithsidiska
BARBISKA
- Huvudartikel:Barbiska
Utvecklats från ca. 1500 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader.
Barbierna talar barbiska, ett språk som utvecklats direkt ur narguri och nära besläktat med central-narguriska dialekter. De få skrivkunniga använder dock inte den prangiska runraden utan en egen rad baserad på det norddvärgiska kardûr och joriska tecken. Den muntliga berättarkonsten är däremot mycket väl utvecklad och historier kan bevaras oförändrade genom hundratals år.
De barbiska dialekterna skiljer sig endast marginellt från varandra. Några akrogaliska lånord finns i landets östra delar och ett fåtal havsrelaterade ord från habulonernas dialekt har spridit sig runt Ardibukten. Skrivkunniga höglandsnomader är ytterst sällsynta.
Stadsbornas språk skiljer sig lite i uttal från övriga barbiers, men de har ett större ordförråd omkring själva livet i en stad och även de eventuella hantverk de specialiserar sig på. Lånord från södern och östern är också vanligare i städerna. De skrivkunniga barbier som finns hittas nästan alla bland stadsborna.
Östbarbiska
Nordbarbiska
Habulonska
Habulonerna talar barbiska men deras dialekt skiljer sig genom att innehålla många ord relaterade till hav och sjöfart samt genom ett annorlunda uttal. Detta härstammar från tiden i exil men inga språkforskare har någonsin försökt klargöra släktskap med andra språk.
CENTRALNARGURI
- Huvudartikel:Centralnarguri
Utvecklat från ca. 1500 f.O.
Narguriska
Har ändrat sig ytterst lite från urspråket narguri.
- Huvudartikel:Narguriska
Nargurerna i Nargurs skogar talar narguriska, ett språk tillhörande dialektgruppen centralnarguri och inte att förväxla med urspråket narguri, även om stora likheter finns. Ytterst få nargurer talar något annat språk än sitt eget och det är bara volvindorna som behärskar skrivkonsten, oftast de prangiska tecknen, men ibland också den joriska raden.
Ovatiska
Mycket likt narguriska, påverkat av satenu och östjori.
Strövnarguriska
- Huvudartikel:Strövnarguriska
Talas av strövnargurerna på slättlandet väster om Nargurs skogar och i Palinor.
Sydnarguri
- Huvudartikel:Sydnarguri
Utvecklat från centralnarguri ca. 1050 f.O., påverkats av jori och västnarguri.
Kaseni
- Huvudartikel:Kaseni
Talas av kasenerna i Kasenu i norra Snoarskogarna.
Trimuriska
Triskiska
Talas av triskerna i stadsstaten Triska i östra Klomellien. Språket har influerats av mireliska språkfamiljen och även tagit upp i sig västjoriska ord.
Hamuriska
- Huvudartikel:Hamuriska
Talas av hamurerna i stadsstaten Hamur i sydöstra Klomellien. Har adopterat västjoriska ord och även påverkat det huvudsakligen joriska språket i Klomellien. Även påverkats av jordiska.
Västnarguri
- Huvudartikel:Västnarguri
Utvecklats från centralnarguriska ca. 900 f.O.
Jordiska
- Huvudartikel:Jordiska
- Språket i Jorduashur. Utvecklat ur västnarguri ca. 800 f.O.
Sardiska (Ransardiska)
Narimska
- Huvudartikel:Narimska
- Språket i Narim, eller Gauland som ranerna kallar landet. Utvecklat ur sardiska ca. 500 f.O.
Belgothiska
- Huvudartikel:Belgothiska
- Språket i det forna Belgoth, numera en del av norra Ransard. Utvecklat ur västnarguri ca. 700 f.O.
Ljusnabelgothiska
- Huvudartikel:Ljusnabelgothiska
- Talades av ljusnabelgotherna i Ljusna. Utvecklat ur belgothiska ca. 200 f.O.
Timoleriska
- Huvudartikel:Timoleriska
- Talades i Timolerien i dagens östra Ransard och existerar numera som de två mycket lika dialekterna timoriska och aleriska. Utvecklat ur belgothiska ca. 150 e.O.
Palinorska
- Huvudartikel:Palinorska
- Språket som talas av strövnargurena i Palinor.
ÖSTNARGURI
- Huvudartikel:Östnarguri
Utvecklat från ca. 1500 f.O., påverkats av akrogaliska språk.
Ceriska
- Huvudartikel:Ceriska
Talades av cererna längs de västra stränderna av Masevabukten.
Cerevalliska
- Huvudartikel:Cerevalliska
Talas i Cereval.
Prangi
- Huvudartikel:Prangi
Talat andraspråk i Hynsolge. Mycket gammalt och ålderdomligt.
Hynsolgiska
- Huvudartikel:Hynsolgiska
Talas i Hynsolge. Kraftigt påverkat av östjori och räknas även till den joriska språkfamiljen.