Dagens kung är en upplyst realpolitiker. Han har går redan under namnet ”den Gode” bland de breda lagren (bönder, borgare och lägre adel) i Zorakin. Under hans regering har handel förbättrats, Fristaden lagts under kunglig kontroll, möjlighet till att slå sig ner och bygga nytt/kolonisera Östmark har öppnats, nordaidniska handelskompaniet har upprättats med fokus att handla med och knyta allianser med barbarerna i Snoarskogen samt möjligen finna en ny handelsväg norrut mot Klomellien via flodvägar. Vidare har ofrälse och fått utökade möjligheter att göra karriär inom stadsförvaltning, bönder utökade möjligheter att få sin sak prövad i rätt och lågadel och jordlös adel utökade möjligheter att göra karriär inom armén och stadsförvaltningen och handelskompaniet. Han fortsätter sin fars arbete att gynna lärdom och bildning vilket har gjort Pendon till en av de viktigaste lärosätena i Kopparhavet. Hans mål är att skapa ett politiskt, ekonomiskt och militärt starkt Zorakin.Jeb skrev: ↑2019-10-07 10:22Det jag tänkte på är att man inte vill ha krig alls. Det betyder inte att andra respekterar den önskan. Orosmoln sprider sig över Kopparhavet oavsett vilken nation man tillhör. Timmer kommer att behövas och gränser behöver bevakas. Det är bättre att enas mot en yttre fiende än att lägga resurser på interna konflikter.Mja! Som jag skrivit någonstans i alla hundra sidor är Felicien inte så förtjust i tanken på att hamna i krig igen med Zorakin. Visserligen är Zorakins export av vapen skepp och spannmål till Erebos ett problem. Men Felicien vill inte förena Erebos och Zorakin mot sig då de tillsammans skulle vara en svårare fiende än Berendien Zorakin var under Sjökriget.
Dessutom så vill man gärna få del av handeln av lyxartiklar till Zorakin. Den är väldigt inkomstbringande och är Erebos ekonomiska livsnerv.
Och Zorakin är inte särskilt intresserad av ett krig mot Felicien. Man ser gärna att de etablerar (begränsad) handel i Zorakin. Om inte annat så för att priserna på siden och kryddor sjunker som en sten varje gång en Felicisisk handelsdelegation råkar visa sig på gatorna i Luksilo, Hixani eller Pendon. Och Feliciens konflikt med Erebos driver upp priset på vapen och skepp. Så till vida upplever Zorakin en högkonjuktur.
Tack för det! Ekivoka målningar, där ser man..Nuvarande hertig Stirzberg är en moderat medlem av greverydska orden. Han är mer engagerad för kungamakten. På ett professionellt plan är hertigen ekonomiskt lagd och engagerar sig storligen i att utveckla handeln och försöka reglera tullarna på floden. De återkommande affärsjuridiska striderna mellan flodbaronerna, hertigen och fria handelsmän förser juristerna runt Pendons hovrätt med bröd och vin. Privat är hans stora intresse miniatyrmålningar med ekivoka motiv.
Vad gäller hans affärsmässiga relation till kungen så är han frälse. Dvs han betalar inte skatt. Däremot måste han hålla sig med en styrka för att försvara landsändan och upplåta till kronan i händelse av krig. Slutligen så går en tionde av stadens tull till kungen.
Det var glädjande att höra.Sedan finns förstås kungens närvaro överallt i någon form. Man tänker inte alltid på det men det är i form av antingen en fogde eller tullklerk och deras eskort eller en tropp regaliegardister som patrullerar något vägavsnitt. Och även om kungen inte vill ingripa allt för öppet i adelns görande och låtande kommer han inte acceptera att adelns interna krig urartar. Det är både dåligt för affärerna och ett hot mot Zorakins säkerhet.
Finns några planer från kungamakten med dessa styrkor? Mer än att befästa sin makt, då?Vad som ännu inte helt har spridit sig till folks medvetande är hur mycket starkare kungamakten har blivit. Kungen kan ensam utan adelsuppbåd samla ihop ca 720 man rytteri, ca 4800 man tungt elitinfanteri och 600 bågskyttar bara i Grindanu (markisernas rytteri inräknat).
Till det kommer bland annat hertigdömet Pharynx trupper, pampiskt rytteri, markiserna och kungsmarkerna i Indar och den kungliga flottan.
Jag har trummat ihop ett löst namn på folken i skogens utkanter. Tarjuner. Kan inte du Fraxinus kolla om de funkar?Jag har gjort den lite fria tolkningen att det har blivit lite säkrare att vistas i Torilskogens utkanter. Södra delen av Torilskogen är mer säker än övriga delar. Och vissa svartfolk handlar till och med människor. Det rör sig då om enstaka små samhällen med svartalfer i utkanten av Torilskogen som främst ägnar sig åt gruvbrytning, ofta stenkol eller silver. Samtidigt är det värt att ha i åtanke det är inte bara handlar om ett skogsområde utan även ett mindre bergsmassiv i Torilsskogens hjärta.
OKOch Häxmästaren vill gärna använda sig av Torils svartfolk. Problemet är att det inte finna en ledare som styr alla utan flera konkurrerande grupperingar. Ibland kan de komma överens mot en gemensam fiende. Men oftast inte.
Militärt finns det redan tydliga tecken på oro runt knuten. Oroväckande signaler från Nidland (även om de ligger långt bort), kaparkriget i Kopparhavet och Feliciens växande styrka. Morelvidynska pirater. Sentida angrepp i Indar från Jorpagniska furstar.
På närmare plan är dock främst Svarta tornet den gemensamma fienden att enas mot. Vilket gör att Slättebo, Tofie och Stirpaz är centrala platser för kungamaktens politik. Är det något krig som ligger i närtid så är det mot häxmästaren.
Armén (främst regaliegardet) som hans far påbörjade och sedermera han själv fortsatt utveckla har sitt ursprung i Sjökriget men tog verklig fart efter de senaste krigen mot Häxmästaren. För att inta Svarta tornet och kunna strida effektivt med angrepp över hav behövde Zorakin utveckla en professionell tungt infanteri. Den kan givetvis även användas mot inrikes orolighet. När svarta tornet är besegrat och dess gruvor under Zorakisk kontroll finns andra mål för armén. I väntan på kriget patrullerar regaliegardister vissa vägavsnitt runt Torilskogen, vaktar passen över Aidnebergen (vid Dagevall) och förstärker försvaret av Fristaden. Inspirationen har hämtats från den senkejserliga tiden.
Och alla kungliga trupper är baserat på källor. Ja, utom regaliegardet då. Den har ett korn källa i sig som jag sedan utvecklat.
Torilskogen är den klassiska sagoskogen full med virkesförråd, mystik, uråldriga ruiner, bortglömda(?) guld- och silvergruvor, band av vättar, svartalver, orcher, resar, rövare mm. Utkanterna är visserligen patrullerade och påstås vara säkrare idag. Men folk är ändå vaksamma när man rör sig genom skogens utlöpare. Jag avser att låta det vara så. Ger möjlighet för andra spelare att utveckla sina egna kampanjer om återerövring, upptäckter mm.
Angående Tarjuner. Är det svartfolk du pratar om eller människor?
) skrivit att det finns ett skeppsvarv i Dreverikes huvudstad Mannemo. Finns det skeppsvarv både här och någonstans i Slättebo eller räcker det med ett? Så som vi hittils beskrivit Fil-Tofia så har vi inte tänkt oss något skeppsvarv i staden men om det skall vara ett i Slättebo kan vi låta det ligga i någon annan hamnstad ...vilket då borde bli Knepeholm som är den enda andra stad som finns tillgänglig. Om det då måste ligga i en stad?