Narguri: Skillnad mellan sidversioner
Rad 61: | Rad 61: | ||
Mycket likt narguriska, påverkat av [[satenu]] och [[jori|östjori]]. | Mycket likt narguriska, påverkat av [[satenu]] och [[jori|östjori]]. | ||
====Strövnarguriska==== | |||
Talas av [[strövnargurer]]na på slättlandet väster om [[Nargurs skogar]] och i [[Palinor]]. | |||
====Sydnarguri==== | ====Sydnarguri==== |
Versionen från 19 december 2013 kl. 18.12
OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad
Narguri
TJUGISKA
- Huvudartikel:Tjugiska
Utvecklat från ca 1800 fO, enhetligt men med dialektala skillnader, även egna språk.
Isbarbarerna talar dialekter tillhörande den tjugiska språkfamiljen, en förgrening av narguri mest lik barbiska. Tvärtom vad Erebs lärde tror så har tjugerna ett skriftspråk men de använder detta endast till magisk runritsning och hurvida det går att använda i text är okänd. Det är baserad på det norddvärgiska kardûr och har även lånat från sanithsidernas skrift.
Orghinska
Trinsmyriska
Rungli
Karkiska
Barboski
Talas av barboskerna på ön Palamux i Trakorien.
Sanithsidiska
BARBISKA
- Huvudartikel:Barbiska
Utvecklats från ca 1500 fO, enhetligt men med dialektala skillnader.
Barbierna talar barbiska, ett språk avledat direkt ur narguri och nära besläktad med central-narguriska dialekter. De få skrivkunniga använder dock inte den prangiska runraden utan en egen rad baserad på det norddvärgiska kardûr och joriska tecken. Den muntliga berättarkonsten är däremot mycket väl utvecklat och historier kan bevaras oändrade gennom hundratals år.
De barbiska dialekterna skiljer sig ändast marginellt från varandra. Några akrogaliska lånord finns i landets östra delar och ett fåtal havsrelaterade ord från habulonernas dialekt har spridit sig rundt Ardibukten. Skrivkunniga höglandnomader är ytterst sällsynta.
Stadsbornas språk skiljer sig lite i uttal från övriga barbiers, men de har ett större ordförråd omkring själva livet i en stad och även eventuella hantverk de specialiserad sig på. Lånord från södern och östern är också vanligare i städerna. De skrivkunniga barbier som finns hittas nästan alla bland stadsborna.
Östbarbiska
Nordbarbiska
Habulonska
Habulonerna talar barbiska men deras dialekt skiljer sig ut genom att innehålla många ord relaterade till hav och sjöfart samt genom ett annorlunda uttal. Detta härstammar från tiden i exil men inga språkforskara har någonsin försökt klargöra släktskap med andra språk.
CENTRALNARGURI
- Huvudartikel:Centralnarguri
Utvecklad från ca. 1500 f.O.
Narguriska
Har ändrat sig ytterst lite från urspråket narguri.
- Huvudartikel:Narguriska
Nargurerna i Nargurs skogar talar narguriska, ett språk tillhörande dialektgruppen centralnarguri och inte att förväxla med urspråket narguri även om stora likheter finns. Ytterst få nargurer talar något annat språk än sitt eget och det är bara volvindorna som behärskar skrivkonsten, oftast de prangiska tecknen men ibland också den joriska raden.
Ovatiska
Mycket likt narguriska, påverkat av satenu och östjori.
Strövnarguriska
Talas av strövnargurerna på slättlandet väster om Nargurs skogar och i Palinor.
Sydnarguri
- Huvudartikel:Sydnarguri
Utvecklad från centralnarguri ca 1050 f.O., påverkats av jori och västnarguri.
Kaseni
- Huvudartikel:Kaseni
Talas av kaserna i Kasenu i norra Snoarskogarna.
Trimuriska
Triskiska
Talas av trilskerna i stadsstaten Triska i östra Klomellien. Språket har influerats av mireliska språkfamiljen och även tagit upp i sig västjoriska ord.
Hamuriska
- Huvudartikel:Hamuriska
Talas av hamurerna i stadsstaten Hamur i sydöstra Klomellien. Har tagit upp i sig västjoriska ord och även påverkat det huvudsakligen joriska språket i Klomellien. Även påverkats av jordiska.
Västnarguri
- Huvudartikel:Västnarguri
Utvecklats från centralnarguriska ca 900 f.O.
Jordiska
- Huvudartikel:Jordiska
- Språket i Jorduashur. Utvecklat ur västnarguri ca 800 f.O.
Sardiska (Ransardiska)
Narimska
- Huvudartikel:Narimska
- Språket i Narim, eller Gauland som ranerna kallar landet. Utvecklat ur sardiska ca 500 f.O.
Belgothiska
- Huvudartikel:Belgothiska
- Språket i det forna Belgoth, numera en del av norra Ransard. Utvecklat ur västnarguri ca 700 f.O.
Ljusnabelgothiska
- Huvudartikel:Ljusnabelgothiska
- Talades av ljusnabelgotherna i Ljusna. Utvecklat ur belgothiska ca 200 f.O.
Timoleriska
- Huvudartikel:Timoleriska
- Talades i Timolerien i dagens östra Ransard och numera som de två mycket lika dialekterna timoriska och aleriska. Utvecklat ur belgothiska ca 150 e.O.
Palinorska
- Huvudartikel:Palinorska
- Språket som talas av strövnargurena i Palinor.
ÖSTNARGURI
- Huvudartikel:Östnarguri
Utvecklad från ca 1500 f.O., påverkats av akrogaliska språk.
Ceriska
- Huvudartikel:Ceriska
Talades av cererna längs de västra stränderna av Masevabukten.
Cerevalliska
- Huvudartikel:Cerevalliska
Talas i Cereval.
Prangi
- Huvudartikel:Prangi
Talat andraspråk i Hynsolge. Mycket gammalt och ålderdomligt.
Hynsolgiska
- Huvudartikel:Hynsolgiska
Talas i Hynsolge. Kraftigt påverkad av östjori och räknas även till den joriska språkfamiljen.