Narguri

OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad

Narguri

TJUGISKA

Huvudartikel:Tjugiska

---

Utvecklat från ca 1800 fO, enhetligt men med dialektala skillnader, även egna språk.

Isbarbarerna talar dialekter tillhörande den tjugiska språkfamiljen, en förgrening av narguri mest lik barbiska. Tvärtom vad Erebs lärde tror så har tjugerna ett skriftspråk men de använder detta endast till magisk runritsning och hurvida det går att använda i text är okänd. Det är baserad på det norddvärgiska kardûr och har även lånat från sanithsidernas skrift.

Orghinska

Barboski

Talas av barboskerna på ön Palamux i Trakorien.

BARBISKA

Huvudartikel:Barbiska

---

Utvecklats från ca 1500 fO, enhetligt men med dialektala skillnader.

Barbierna talar barbiska, ett språk avledat direkt ur narguri och nära besläktad med central-narguriska dialekter. De få skrivkunniga använder dock inte den prangiska runraden utan en egen rad baserad på det norddvärgiska kardûr och joriska tecken. Den muntliga berättarkonsten är däremot mycket väl utvecklat och historier kan bevaras oändrade gennom hundratals år.

De barbiska dialekterna skiljer sig ändast marginellt från varandra. Några akrogaliska lånord finns i landets östra delar och ett fåtal havsrelaterade ord från habulonernas dialekt har spridit sig rundt Ardibukten. Skrivkunniga höglandnomader är ytterst sällsynta.

Stadsbornas språk skiljer sig lite i uttal från övriga barbiers, men de har ett större ordförråd omkring själva livet i en stad och även eventuella hantverk de specialiserad sig på. Lånord från södern och östern är också vanligare i städerna. De skrivkunniga barbier som finns hittas nästan alla bland stadsborna.

Nordbarbiska

Habulonska

Habulonerna talar barbiska men deras dialekt skiljer sig ut genom att innehålla många ord relaterade till hav och sjöfart samt genom ett annorlunda uttal. Detta härstammar från tiden i exil men inga språkforskara har någonsin försökt klargöra släktskap med andra språk.

CENTRALNARGURI

Huvudartikel:Centralnarguri

---

Utvecklad från ca. 1500 f.O.

Narguriska

Har ändrat sig ytterst lite från urspråket narguri.

Huvudartikel:Narguriska

Nargurerna i Nargurs skogar talar narguriska, ett språk tillhörande dialektgruppen centralnarguri och inte att förväxla med urspråket narguri även om stora likheter finns. Ytterst få nargurer talar något annat språk än sitt eget och det är bara volvindorna som behärskar skrivkonsten, oftast de prangiska tecknen men ibland också den joriska raden.

Ovatiska

Mycket likt narguriska, påverkat av satenu och östjori.

Sydnarguri

Huvudartikel:Sydnarguri

Utvecklad från centralnarguri ca 1050 f.O., påverkats av jori och västnarguri.

Kaseni

Huvudartikel:Kaseni

Talas av kaserna i Kasenu i norra Snoarskogarna.

Trimuriska

Triskiska

Talas av trilskerna i stadsstaten Triska i östra Klomellien. Språket har influerats av mireliska språkfamiljen och även tagit upp i sig västjoriska ord.

Hamuriska

Huvudartikel:Hamuriska

Talas av hamurerna i stadsstaten Hamur i sydöstra Klomellien. Har tagit upp i sig västjoriska ord och även påverkat det huvudsakligen joriska språket i Klomellien. Även påverkats av jordiska.

Västnarguri

Huvudartikel:Västnarguri

Utvecklats från centralnarguriska ca 900 f.O.

Jordiska

Huvudartikel:Jordiska

Språket i Jorduashur. Utvecklat ur västnarguri ca 800 f.O.

Sardiska (Ransardiska)

Huvudartikel:Sardiska

Språket i Ransard. Utvecklat ur västnarguri ca 600 f.O.

Strövnarguriska (Palinorska)

Huvudartikel:Strövnarguriska

Språket som talas av strövnargurena mellan Kard och Nargur. Starkt uppblandat med belgothiska.

Utvecklats ur de belgothiska och sardiska språken under den långa perioden ca 6-700 f.O. till ca 150 e.O. Sen påverkats av jori, mireliska och centralnarguri.

Narimska

Huvudartikel:Narimska

Språket i Narim, eller Gauland som ranerna kallar landet. Utvecklat ur sardiska ca 500 f.O.

Belgothiska

Huvudartikel:Belgothiska

Språket i det forna Belgoth, numera en del av norra Ransard. Utvecklat ur västnarguri ca 700 f.O.

Ljusnabelgothiska

Huvudartikel:Ljusnabelgothiska

Talades av ljusnabelgotherna i Ljusna. Utvecklat ur belgothiska ca 200 f.O.

Timoleriska

Huvudartikel:Timoleriska

Talades i Timolerien i dagens östra Ransard och numera som de två mycket lika dialekterna timoriska och aleriska. Utvecklat ur belgothiska ca 150 e.O.

Strövnarguriska (Palinorska)

Huvudartikel:Strövnarguriska

Språket som talas av strövnargurena mellan Kard och Nargur. Starkt uppblandat med sardiska. Utvecklats ur de belgothiska och sardiska språken under den långa perioden ca 6-700 f.O. fram till ca 150 e.O. Sen påverkats av joriska språk, mireliska och centralnarguri.

ÖSTNARGURI

Huvudartikel:Östnarguri

---

Utvecklad från ca 1500 f.O., påverkats av akrogaliska språk.

Ceriska

Huvudartikel:Ceriska

Talades av cererna längs de västra stränderna av Masevabukten.

Cerevalliska

Huvudartikel:Cerevalliska

Talas i Cereval.

Prangi

Huvudartikel:Prangi

Talat andraspråk i Hynsolge. Mycket gammalt och ålderdomligt.

Hynsolgiska

Huvudartikel:Hynsolgiska

Talas i Hynsolge. Kraftigt påverkad av östjori och räknas även till den joriska språkfamiljen.