Hynsolge

Feodal monarki i östra Ereb.

Landsfakta

Invånarantal: Ca. 1 100 000
Befolkning: 100% människor
Huvudstad: Orkovia (ca. 15 000)
Statsöverhuvud: Mefimor IV
Styrelseform: Feodal monarki
Exportvaror: Boskap (avelshingstar), hantverk
Importvaror: Metaller, lyxvaror, tyger, slavar
Välstånd: Fattigt på grund av rådande inbördeskrig
Armé: Liten men stark kungatrogen armé. I inbördeskriget används mest legotrupper.
Religion: Dyrkan av Fingal. Gudafamiljen Parbagerna är också stark. Andedyrkan förekommer.
Övrigt: För tillfället pågår ett inbördeskrig mellan kungen och adeln.

Historia

Nedanstående årtal är tagna från Kronologin och måste redigeras. Många berör saker i grannländer som endast delvis berör Hynsolge

Bosättningen

Ca. 1650 f.O.

Dvärgarna upptäcker rika järnförekomster ute på högslätten i Grynnerpasset. Ett gruvsamhälle och en port mot Överjorden etableras, kallad Barun-Meth.

Ca. 1550 f.O.

Östnarguri-talande stammar börjar dyka upp i området. Dvärgarna är misstänksamma mot detta folk, men försöker inleda handelsavtal. Det slutar med att människorna försöker erövra dvärggruvorna, dock utan att lyckas.

Järnkriget

1539 f.O.

I söder utbryter Järnkriget mellan dvärgarna i Adâhz-Toth och det Krunska Kejsardömet. Dvärgarnas överkung svär i ungdomligt övermod att människorna skall drivas ut i Övervattnet (dvärgarnas något udda beteckning för ”havet”). En av de större narguriska stammarna, hynerna, allierar sig med Krun.

1534 f.O.

Krunierna segrar och dvärgarna tvingas som skadeersättning avslöja järnsmidets konst, en hemlighet människorna länge har försökt lära sig. Hynernas insats var avgörande och det Krunska riket överlåter ett stort landområde i nordväst till sina allierade. Landet blir känt som Hynsolge – "hynernas jord". Flera dvärgbosättningar överges och förseglas mot Överjorden.

Krunska kriget

1080 f.O.

Krig utbryter mellan hynerna och det Krunska riket. Krunierna angriper genom det breda Grynnerpasset och de nordhynska klanerna får stå emot de hårdaste attackerna. De krunska stridsvagnarna är mycket svåra motståndare for hynerna som huvudsakligen kämpar till fots. Så småningom får dock hynerna hjälp av sina avlägsna fränder i Barbia, som på snabba hästar kan utmanövrera vagnarna, och stridslyckan vänder.

1073 f.O.

Ett för krunierna förödande slag står sydväst om dagens Sabarun. Krun förlorar hundratals stridsvagnar och för hela resten av kriget initiativet i nordöst.

1065 f.O.

Kejsardömet Jorpagna utropas långt borta i väster av hynska krigare som med stöd av befolkningen i den forna krunska kolonin Jorpur besegrat krunierna. Krigsledaren Awhralin utropar sig till kejsare och tar namnet Aurelion I. Endast ett fåtal av de hynska krigarna väljer att stanna kvar i det nya riket.

Kejsardömet Jorpagna

Moderlandet

1065 f.O.

De flesta av de hynska krigare som deltagit i kriget mot det Krunska riket återvänder till sitt hemland och en lång tid av fred inleds. Deras skatter går numera inte till en vald krigsledare, utan till den joriske kejsaren, som han numera kallar sig, långt borta i Grivela. Hynerna lämnas annars i fred.

Måste redigeras...

Antingen:

912 f.O.     Rådsmötet i Grafferburg. Narguriska hövdingar kallas till rådslag, men mördas på den joriske kejsarens order. Hynsolgerna stödjer sina fränder och gör uppror mot Grivela.

Ca. 900 f.O.   Provinsen Hynsolgia, som delvis stött sina barbariska kusiner, straffas nu av sina andra kusiner, jorerna. En jorisk överklass placeras att styra, vilket snabbt förvandlar hynsolgerna till fattiga och förslavade undersåtar.

Eller:

900-talet f.O.   Då Kejsardömet Jorpagna på allvar börjar expandera är den gamla anknytningen till Hynsolge, eller Hynsolgia som jorerna nu kaller det, förträngd. När hynerna inte längre får stöd från nargurer i norr (som nu likställer hynerna med jorerna i Grivela), faller deras rike snabbt. Hynsolgia integreras på allvar med det joriska kejsardömet och en jorisk överklass (dock med hynskt blod i ådrorna) tar över styret.

Tilläggsfråga:

Var en bidragande orsak till konflikten att hyner börjat dyrka Parbagerna och att jorerna dyrkade de Gamla Gudarna? Var kom i så fall Parbagerna ifrån och hur försvann de Gamla Gudarna totalt från Hynsolge?

Provinsen Hynsolgia

903 f.O.

Kejsardömet Jorpagna erövrar hynernas land och ombildar det till provinsen Hynsolgia. Staden Tamoronia (idag Thamborg) i norr blir huvudstad och en viktig gränsfästning för kejsardömet i nordöst.

900 f.O.

De tidigaste kända källorna till att gudarna i panteonet Parbagerna börjat dyrkas i Hynsolge kommer från denna tid. (Kom de med de hyner som kämpat tillsammans med efarier under Krunska Kriget? [1])

Den Tredje Konfluxen

599 fO

Den Tredje Konfluxen drabbar Ereb i form av miljontals köttätande insektoider från träskdjunglerna i Samkarna. Kejsarmakten faller i provinsen Hynsolgia och två tredjedelar av hynerna äts upp. Det joriska samhället faller samman totalt.

Mörkertiden

Maurocs rike

412

Gordil Mauroc, en framgångsrik krigare, träder fram och försöker ena riket.

409

Gordil Mauroc har lyckats ena Hynsolge till en stark monarki, mycket tack vare hans retoriska förmåga. Själv blir han en mycket populär kung.

407

Kung Gordil Mauroc grundar huvudstaden Fervidun.

402

Kung Gordil blir mördad av konspiratörer inkluderande hans yngre bror Pirow Mauroc. Hynsolge blir en oligarki som dock upplöses efter splittringar mellan makthavarna.

375-352 fO

Dvärgar från riket Imiht-da-Khôn i Grynnerbergen tar sig upp från Underjorden i det gamla Barun-Meth och försöker etablera ett rike i Cerbergen. Efter 23 år strider mot svartfolken de här möter ger dvärgarna upp och återvänder. Området blir känd som ”Dvärgastupan”.

50-100 eO

Svartfolksklaner under ledning av blodsalven Korumil Gormowac härjar i hela norra Hynsolge.

Fingal Orchnackare

124 eO

Härföraren Fingal Gorrond krossar svarfolken och utropas till kung av Hynsolge.

Kungariket Hynsolge

Från Kronologin...

127

Hynsolge/Lasutyp. Provinsen Lasutyp som varit självstyrande sedan Jorpagnas fall (egentligen har det inte funnits något styre alls.), införlivas på egen begäran med Hynsolge. Provinsen behåller dock självstyre i stor utsträckning.

139 e.O.

Hynsolge/Lasutyp. Lasutyp ansluter sig till Hynsolge i enlighet med ett beslut tidigare fattat av Lasutyps råd. Man behåller dock självstyret i stor utsträckning. De klassystem som senare kommer att råda i Nidland grundläggs vid den här tiden. Vid Golwyndas sötvattenshav byggs staden Besphoro upp och blir regionens huvudstad.

142 e.O.

Hynsolge. En senhöstnatt dör den barnlöse kung Fingal Orchnackare av lunginflammation. Elias den vidreste, en astrolog från norra Hynsolge upptäcker en ny stjärna på himlavalvet. Efter ett par års livlig diskussion mellan rikets teologer, deifieras Fingal och blir Hynsolges skyddsgud. En kusinson till Fingal utses till kung.

312 e.O.

Hynsolge. Den oduglige kung Tanbul, som även han är av Fingals släkt, om än ej i nedstigande led, förlorar, bland annat på grund av korrumperade rådgivare, en stor del av sin makt till adeln. Detta missgynnar även de övriga stånden. Folket dignar under skatter, orättvisor och grymt förtryck.

Angusias Orden grundas efter att hynsolgiska adelsmän har lyckats infiltrera och korrumpera den religiösa och annars rojalistiska Angusiakulten. Ordens syfte är att verka för adeln mot kungen. (Måste redigeras, förhållandet mellan prden och kult inte utrett.)

347 e.O.

(från forumet)

besegrade den mäktige elementarmagikern Zvuldo den krigiske härföraren Nemedat på uppdrag från Hynsolges ädlingar. Som belöning fick han nemedats borg och baroni. Detta blev den sk Magikerakademin i Grynnerbergen. (s 2-4 i M&M)

375

Hynsolge. Med hjälp av en trupp dvärgar från Grynnerbergen sätter folket i östlänen Ansorvia och Mergilia igång ett uppror. Till en början blir upproret framgångsrikt. Ansorvias länsherre fördrivs.

378

Cereval. Staden Lirvella grundas i södra Cereval och börjar konkurrera med Cerevallis på Masevabuktens handel.

381

Hynsolge. Mergilias länsherre, som ansätts hårt av det sex år gamla upproret befinner sig i ett prekärt läge, när han på hösten får hjälp av grannlänens vasaller. Folkets uppror slås ner, upprorsledarna avrättas och hundratals döms till livstids straffarbete. Mergilias, Ansorvias och Brangorias bönder är nu mer eller mindre livegna.

418

Hynsolge. Den hynsolgiske kungen Assan II Radomir, tvingas avstå ännu mer av sin makt. En märklig utveckling inleds där kungen tidvis lierar sig med folket mot sina egna vasaller.

419

Cerlonia. Dvärgarnas Marsch. Många dvärgar från Grynnerbergen vandrar norr ut mot Cereval lockade av månsilver. Efter cerevaliska påtryckningar tvingas hynsolgerna stoppa dvärgarnas framryckning. Mindre stridigheter uppstår vilket leder till protester från hynsolgiska handelsmän som inte vill göra sig till ovänner med dvärgarna. Den hynsolgiske kungens ställning försvagas ytterligare. Den del av Hynsolge som senare kom att bli Nidland avskures ytterligare från kungamakten.

421

Hynsolge. Mustansir Omurtaag, rådgivare till baron Aurolf Järnnäve av Brangoria får en vision och börjar predika en ny gudsfilosofi. Den nya religionen kom att kallas Stjärnläran. Dess anhängare, främst adelsmän, lägger stor vikt vid astronomisk och astrologisk forskning.

425

Hynsolge. Flera unga adelsmän från centrala Hynsolge rapporteras ha försvunnit. Stjärnlärans inre krets begav sig till kometkratern och tömde den på vatten. De använde den röda stenen de fann där för att frammana demonen Onaabys och lät den befrukta stjärnlärans ledares hustru. Större delen av deltagande kultister avled strax därefter i en märklig sjukdom förorsakad av den röda stenen. Senare dör kvinnan i samband med att hon föder en son, Tervel, som kom att korrumpera baronatet Brangoria efter att han dödat sin styvfar och tagit hans plats som rådgivare åt baronen. Tervel bytte senare namn till Parikila.

426

Hynsolge. En otäck feberepidemi utbryter i Brangoria.

430

Hynsolge. Den feodala adelns maktutövande börjar närma sig terror. Missnöjet ökar, men man vågar inte ge sig i kast med överheten. Innehav av vapen är strängeligen förbjudet. Rykten går att adeln ägnar sig åt häxkonst. De närmaste tjugo åren försvinner folk regelbundet från centrala Hynsolge.

468

Lasutyp. Vicotnik ärkemagikern anländer till provinsen Lasutyp via Demontungan. Genom sin karisma och sina häxkonster skaffar han anhängare som han tar hjälp av för att grunda nationen Nidland. Namnet Nidland kommer från de adelsmän som flydde från området och även om det är föga smickrande har landet fått heta så sedan dess. Vicotnik inför religionen Kuzherism

497

Hynsolge. En feberepidemi utbryter i Brangoria. För att förhindra att epidemin sprider sig isolerar man området.

502

Nidland. Bygget av den nidländska muren påbörjas och blir klart 38 år senare.

530

Cereval. Dird Ligamester väljs till borgmästare i Cerevallis. Detta brukar betecknas som början på det moderna Cereval. Dird låter bygga upp en ansenlig handelsflotta.

538

Cereval. Cerevallis belägras av en svartfolkshär. Hedbönderna vid kusten och Dunslätten angrips också.

Hynsolge. Brangorias länsherre, Djauruc Riikov, lider av pengabrist och går med på att låta en liten stad, Gråborg, köpa sig fri. Staden växer dock med åren. Enligt köpekontraktet, som gäller i hundraår, får inte några av länsherrens tjänare på något sätt störa ordningen i Gråborg. Därmed blir Gråborg på gott och ont en fristad för politiska flyktingar från hela Brangoria och även andra län och länder.

540

Cereval. Svartfolk från nordväst anländer för att hjälpa till att erövra hela Cereval. Cerevallis uthärdar ytterligare en belägring, även Drakonia belägras.

Nidland. Muren kring riket färdigställes.

543

Hynsolge/Efaro. Brangorias adelsmän börjar handla med slavar. Speciellt män och kvinnor från Efaro och utländska krigsfångar förs på hemliga vägar till länet. Ingen vet vad slavarna används till.

565

Cereval/Landori. Alver från Landori invaderar Cerskogen. Alverna anser att Tevatenu återvänt då gamla lindar åter skjutit skott. Trollen ogillar tilltaget och det hela resulterar i krig i skogen. Lirvella stödjer alverna medan nomaderna däremot bekämpar alverna.

577

Cereval/Landori. Alverna ger upp planerna på att bosätta sig i Cereval. Lirvella sluter fred med övriga stadsstater.

580

Cereval. Nomader börjar delta i Jehennins rådslag på nytt. Handel med Barbia och Berendien liksom handeln över Masevabukten ger stora inkomster.

Hynsolge. Agila Dubbelhand, en av historiens största frihetskämpar, leder ett mindre uppror mot länsherrarna i ett östligt län, Mergilia. Upproret slås snart ned och Agila placeras i en djup fängelsehåla. Han hyllas som en hjälte bland folket.

587

Hynsolge. En fångvaktare smugglar ut en diktsamling som Agila Dubbelhand, den Hynsolgiske frihetskämpen, skrivit under sina år i fångenskap. Dikterna sprids främst muntligt men även genom avskrift snabbt bland folket. Många blir tonsatta. Ur dikten ”Enhörningens flykt” kommer parollen: ”Det vridna hornet följer vi, slaveriets tid är förbi.” Originalet göms undan.

596

Hynsolge. Översvämning i sydvästra Hynsolge. Många dör och många fler lider ekonomisk skada. Många flyr norrut mot Mergilia och sätts där på hårt, lågavlönat grovarbete i arbetsläger. ”För att förtjäna sitt levebröd”, som Boris Guldstenck, länsherren, uttrycker det. Nu börjar även folken i de annars så fogliga länen i norr visa missnöje.

604

Cereval. I Tarassusravinen hittar man en stor månsilverfyndighet och en rush inleds.

Hynsolge. Hynsolgeupproret börjar. Missväxt i stora delar av Hynsolge. När ingen hjälp ges belägrar man länsherrarna i Mergilia och Ansorvia.

605

Hynsolge. Brangorias armé kommer till Mergilias undsättning men möts av ett alltför stort motstånd och slår till reträtt. På sensommaren störtas Ansorvias länsherre. Abrahim Stenklo adlas av kungen för sina bedrifter och utses till ledare för kungens armé, folkets armé.

606

Cereval. Ytterligare månsilver hittas i Tarassusdalen. Konflikter uppstår om fyndigheten och drakar kommer dit för att plundra och äta.

Hynsolge. Kungen förklarar krig mot länet Sirigon, men länen Baldor och Kunhaga lägger sig i.

607

Cereval. Uråldriga konstföremål hittas i Tarassusravinen, legenderna om månalverna väcks återigen till liv.

Hynsolge. Länet Baldor faller för kungens armé och sluter fred med kungen. Den nya armén i Ansorvia kuvar Galdinor och norra Pendor. Samtidigt vann kungen över Kunhaga. I slutet av året anfalls Mergilia och Nya armén vinner.

608

Cereval. Skattsökare samlas vid Tarassusravinen, konflikter mellan troll och människor är vanliga då trollen håller hårt på månlagen. En forskargrupp från Drakoniauniversitetet anländer till drakmästarnas bergstoppar och får skåda dess under. Drakmästarna säger att inga fler besök önskas.

609

Cereval. Spänt förhållanden mellan troll och stadsstater, nomaderna ställer sig på trollens sida och hotar med att gå till måntinget.

Hynsolge. Huvudstäderna i Varpodia och Jamarund belägras av lokala rebellstyrkor i väntan på Nya armén och/eller rojalisterna.

610

NU!

Geografi

[Hynsolge geografi]

Karta

Karta över Hynsolge

Spelarkarta

Kladdkarta med län: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=29163#p29163

Flora & Fauna

[Allmän beskrivning av Hynsolges flora och fauna]

• Bäckbjörn

• Demonkatt

Platser

Hyllmarskogen

Stor skog nedanför Grynnerbergen.

Gormowacs skog

En fruktad skog i Hynsolge. Skogens träd växer tätt och undervegetationen är snårig. Den mörka skogen tycks vara ond, vilket naturligtvis är omöjligt. Även i dess utkanter lever stryparrankor, trädiglar och förvuxna folkilskna vildsvin. Historiska vittnesmål talar om blodsalver och demonkatter. Enligt krunska källor och gammal folktro skall en tresvansad meteor ha störtat i skogen. Skogen har fått sitt namn av att blodsalven Korumil Gormowac flydde dit när Fingal Orchnackare besegrat hans orchhär.

Meteoritkratern

Här störtade den röda meteorit som syntes under Tredje konfluxen och som härstammar från den onda månen Raukhra.

Städer

[Hynsolge städer]

Orkovia

Huvudartikel:Orkovia

Huvudstad i Hynsolge.

Fervidun

Huvudartikel:Fervidun

Hynsolges största stad och centrum för handel.

Gråborg

Huvudartikel:Gråborg

Podun

Huvudartikel:Podun

Enda stad utmärkt på kartan men som inte är länshuvudstad...

Samhälle

Styre

Hynsolge är en monarki som styrs av en kung.

Förslag:

Kungen Fingal Gorrond utsåg tolv länsherrar eller Bovarer, dessa fungerar som autonoma härskare för sitt respektive landsområde. De har i det närmaste oinskränkt makt över sina undersåtar. Det innebär att de i mycket är helt enväldiga med svag kunglig inblandning i sina förehavanden. Kungens makt är starkt begränsad till hans eget län Hamellien och det inflytande han kan tänkas ha över sina länsherrar begränsar sig till att dels utnämna efterträdare i händelse en länsherrres ätt skulle ända. Något som endast skett vid ett tillfälle. Dels till att kalla in militära medel från sina länsherrar i händelse av ett eventuellt angrepp från en främmande makt. Bovaren har under sig utsett ett tiotal Marechz. Dessa kan liknas vid en adlig markägare som är de som ser till att skatter drivs in och att lagarna efterföljs. De är Bovarens närmaste undersåtar och är till största delen hans släktingar, nära vänner eller belönade kämpar Bovaren anser sig utmärkt sig. Marechzen skall vid behov förse Bovaren med stridföra män. Denne har därför rätt att utse en duglig och lämplig man till Knezh. En Knezh är beriden stridsför krigare med vissa adliga förmåner, som att vara befriade från skatt, men räknas inte till det allra högsta nobila skiktet. En Knezh kan söka sold hos vilken länsherre eller markägare som den vill men är ofta trogen sin herre som utsett honom.[2]

Bovarierna

Hynsolge är uppdelat i tretton stora län kallad bovarier. I andra joritalande länder misstolkas ordet "bovari" ofta som "baroni". Ett bovari regeras antingen av en bovar eller en friherre.

Namnen på de i källorna namngivna bovarerna: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=16305&sid=056a4bbad0f1962b94d07d96d472fe43#p16305

Namnförslag till de i källorna ej namngivna bovarerna: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=36920#p36920

Baldor

Heraldisk vapen:
Huvudort: Olsehem
Bovar: Djauromir Olse (av ätten Olse) (av berendisk härkomst?)

606 e.O.

Kungen förklarar krig mot länet Sirigon, men Baldor lägger sig i tillsammans med Kunhaga.

607 e.O.

Länet Baldor faller för kungens armé och sluter fred med kungen.

Kunhaga

Heraldisk vapen:
Huvudort: Thamborg
Bovar: Tanwin Widor (Förslag till fullt namn: Tanwin Alvskytt av ätten Widor)

903 f.O.

Kejsardömet Jorpagna erövrar hynernas land och ombildar det till provinsen Hynsolgia. Staden Tamoronia (Thamborg) i norr blir huvudstad och en viktig gränsfastning för kejsardömet i nordöst.

606 e.O.

Kungen förklarar krig mot länet Sirigon, men Kunhaga lägger sig i tillsammans med Baldor.

607 e.O.

Kungen besegrar Kunhaga och sluter fred med Baldor.

Hamellien

Heraldisk vapen:
Huvudort: Orkovia
Bovar: Kung Mefimor IV (förslag till fullt namn: Mefimor Radomir av ätten Radomir (se: Assan II Radomir))

Jamarund

Heraldisk vapen: En röd stegrande häst mot svart? (http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=29166#p29166)
Huvudort: Sabarun
Bovar: Agel Spiutspethz (eller Mervidar Spiutspethz (förslag till fullt namn: Mervidar Spiutspetz av ätten Iwre eller Widvre))

609 e.O.

Huvudstäderna i Varpodia och Jamarund belägras av lokala rebellstyrkor i väntan på Nya armén och/eller rojalisterna.

---

Notater

-Regeras av friherre Spiutspethz (och hans dotter Aglinga) i bovariets huvudort Sabarun. Friherrens andra dotter är gift med kungen av Hynsolge.

-Länsherrens vasaller är här inte så talrika som i södra Hynsolge men de har desto större områden att förvalta (vilket knappast är till någon fördel) De kallas "traviner" och regerar från stora gods där huvudnäringen är hästavel.

-Hynsolgerna i Jamarund bedriver i hemlighet egen avel av hästar som de sedan säljer till akrogalier i Cereval eller till berendiska karavanhandlare.

-Delar av staden ar dvärgbygd och ruiner från krunsk kejsartid finns i västra bykärnan. Under staden ligger ”katakomberna”, rester från dvärgarnas gruvor som numera används som lagerutrymmen och tillflyktsort. Delar fungerar även som ett slags primitivt kloaksystem. En förseglad dvärgport leder ner i Underjorden men är omöjlig att försera...

-Det tros att dvärgarna från Grynnerbergen engång hade gruvor här som stod i förbindelse med dvärgrikerna här. 375 fO tog sig dvärgarna genom dessa när de försökte invadera Cereval. Dvärgarna kom från riket Imiht-da-Khôn (allierad med Tarat-Khôn).

-Området norr om Sabarun benämns ”Dvärgastupan” efter alla de dvärgar som här förlorade livet under invasionsförsöket av Cereval.

-Innan Järnkriget 1539-1534 fO slogs dvärgarna i Sabarun (Barun-Meth) med de östnarguritalande hynerna som försökte erövra deras smedjor.

-När sedan dvärgarnas överkung (Targald Karskfot) gick i krig mot krunierna allierade dessa sig med hynerna kring Sabarun.

-Efter Kruns seger tilläts hynerna att bosätta sig i nordvästra Krun (dagens Hynsolge) och krunierna bygde en stad kring dvärgagruvorna.

Historia som rör Jamarund och staden Sabarun

Ca 1650 fO

Dvärgarna upptäcker rika järnforekomster ute på högslätten i Grynnerpasset. Ett gruvsamhälle och en port mot ovanjorden etableras; Barun-Meth.

Ca 1550 fO

Östnarguritalande stammar börjar dyka upp i området. Dvärgarna är mistanksamma mot detta folk men försöker eftervart att inleda handelsavtal. Det slutar med att människorna försöker erövra dvärggruvorna, dock utan att lyckas.

1539 fO

I söder utbryter Järnkriget mellan dvärgarna i Grynnerbergen och krunska kejsardömet. Dvärgarnas thar (överkung) svär i ungdomligt övermot att människorna skal drivas ut i Övervattnet (dvärgarnas något udda beteckning för ”havet”). En av barbarstammarna, hynerna, allierar sig med krunierna och driver tillbaka dvärgarna i Barun-Meth.

1534 fO

Krunierna segrar och dvärgarna tvingas som skadeersättning avslöja järnsmidets konst. Barun-Meth överges av dvärgarna och förseglas mot Överjorden. Flera hynska klaner bosätter sig kort tid senare ovan mark och kallar sig jamariner.

1080-1065 fO

Krunska kriget utbryter mellan hynerna och krunierna. De nordhynska klanerna får innledningsvis stå emot hårda attacker från krunierna som tar sig genom det breda Grynnerpasset. Deras stridsvagnar är mycket svåra motståndare för hynerna som huvudsakligen kämpar till fots. Snart får de dock hjalp från sina fränder i Barbia som på snabba hästar kan utmanövrera vagnarna. 1073 fO står ett för krunierna förödande slag (sydväst för dagens Sabarun) där de förlorar hundratals stridsvagnar och för hela resten av kriget initiativet i nordöst.

1065 fO

Kejsardömet Jorpagna utropas långt borta i väster av hynska krigare som med stöd från befolkningen i den forna krunska kolonin Jorpur besegrat krunierna. Endast ett fåtal krigare ur jamarinerstammen stannar dock kvar i den nya staden Grivela.

903 fO

Kejsardömet Jorpagna erövrar jamarinernas land tillsammans med resten av Hynsolge, och den gamla krunska gränsstaden (med dvärggruvan under) bli säte for ett mindre jorisk fort kallad Sabarunis. Detta lyder direkt under den för området viktigaste gränsstaden Tamoronia Thamborg lite längre söderut.

598-599 fO

Den Tredje Konfluxen. Sabarunis faller och två tredjedelar av jamarinerna äts upp av Köttbitarna. Staden överges.

375-352 fO

Dvärgar från riket Imiht-da-Khôn i Grynnerbergen tar sig upp från Underjorden i det gamla Barun-Meth och försoker etablera ett rike i Cer-bergen. Efter 23 år strider mot svartfolken här återvänder de och ger upp. Området kring staden blir känd som ”Dvärgastupan”.

50-100 eO

Svartfolksklaner bosätter sig i den gamla staden och härjar i hela norra Hynsolge som underlydande blodsalven Korumil Gormowac.

124 eO

Härföraren Fingal Gorrond krossar svartfolken och utropas till kung av Hynsolge. Jamarinernas land ges som län till en av Gorronds viktigaste kämpar; bovaren Agel Spiutspethz. Han tar sitt säte i ruinerna av det gamla Sabarunis som får namnet Sabarun.

Varpodia

Heraldisk vapen:
Huvudort: Bolbosa
Bovar: Ervidar Ladroc (av ätten Ladroc)

Län i norra Hynsolge.

609 e.O.

Huvudstäderna i Varpodia och Jamarund belägras av lokala rebellstyrkor i väntan på Nya armén och/eller rojalisterna.

Ide:

Möjligtvis färdas svartfolken från norra Grynnerbergen genom Varpodia. Hit har varken Nya Armen eller Rojalisterna tagit sig än. Huvudstaden Bolbosa belägras men det är endast av lokala rebeller. Kanske är det så att frånvaron av bovarens makt ute i bovariet (han är uppbunden i huvudstaden) har gjort det ovanligt laglöst och förhärdat. De flesta knezhar i länet har istället lämnat sina gods och strider nu för andra bovarer.

Sirigon

Heraldisk vapen: En gyllene nyckel mot xxx? (http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=29178#29178)
Huvudort: Fervidun
Bovar: Anarghel Ståhlkänga/Mauroc? (http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=16305#16305) (förslag till fullt namn: Anargel Ståhlkänga av ätten Meuroc)

407 f.O.

Fervidun grundat.

606 e.O.

Kungen förklarar krig mot länet Sirigon, men länen Baldor och Kunhaga lägger sig i.

Brangoria

Heraldisk vapen: En röd drakorm mot xxx? (Se: [3] och EA-Boxen)
Huvudort: Någonstans utanför det tidigare fästet Gråborg?
Bovar: Rigurt Riikov (av ätten Riikov)

381 e.O.

Mergilias länsherre, som ansätts hårt av det sex år gamla upproret befinner sig i ett prekärt läge, när han på hösten får hjälp av grannlänens vasaller. Folkets uppror slås ner, upprorsledarna avrättas och hundratals döms till livstids straffarbete. Mergilias, Ansorvias och Brangorias bönder är nu mer eller mindre livegna.

421 e.O.

Mustansir Omurtaag, rådgivare till baron Aurolf Järnnäve av Brangoria får en vision och börjar predika en ny gudsfilosofi. Den nya religionen kom att kallas Stjärnläran. Dess anhängare, främst adelsmän, lägger stor vikt vid astronomisk och astrologisk forskning.

425 e.O.

Flera unga adelsmän från centrala Hynsolge rapporteras ha försvunnit. Stjärnlärans inre krets begav sig till kometkratern och tömde den på vatten. De använde den röda stenen de fann där för att frammana demonen Onaabys och lät den befrukta stjärnlärans ledares hustru. Större delen av deltagande kultister avled strax därefter i en märklig sjukdom förorsakad av den röda stenen. Senare dör kvinnan i samband med att hon föder en son, Tervel, som kom att korrumpera bovariet Brangoria efter att han dödat sin styvfar och tagit hans plats som rådgivare åt baronen. Tervel bytte senare namn till Parikila.

426 e.O.

En otäck feberepidemi utbryter i Brangoria.

497 e.O.

En feberepidemi utbryter i Brangoria. För att förhindra att epidemin sprider sig isolerar man området.

538 e.O.

Brangorias länsherre, Djauruc Riikov, lider av pengabrist och går med på att låta en liten stad, Gråborg, köpa sig fri. Staden växer dock med åren. Enligt köpekontraktet, som gäller i hundraår, får inte några av länsherrens tjänare på något sätt störa ordningen i Gråborg. Därmed blir Gråborg på gott och ont en fristad för politiska flyktingar från hela Brangoria och även andra län och länder.

543 e.O.

Brangorias adelsmän börjar handla med slavar. Speciellt män och kvinnor från Efaro och utländska krigsfångar förs på hemliga vägar till länet. Ingen vet vad slavarna används till.

605 e.O.

Brangorias armé kommer till Mergilias undsättning men möts av ett alltför stort motstånd och slår till reträtt. På sensommaren störtas Ansorvias länsherre. Abrahim Stenklo adlas av kungen för sina bedrifter och utses till ledare för kungens armé, folkets armé.

Mergilia

Heraldisk vapen: En hammare i silver mot blått? (http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=29166#29166) (...med nio små stjärnor av guld runt?)
Huvudort: Bedorum
Bovar: Boris Guldstenck (förslag till fullt namn: Boris Guldstenck av ätten Revioc)

375 e.O.

Med hjälp av en trupp dvärgar från Grynnerbergen sätter folket i östlänen Ansorvia och Mergilia igång ett uppror. Till en början blir upproret framgångsrikt. Ansorvias länsherre fördrivs.

381 e.O.

Mergilias länsherre, som ansätts hårt av det sex år gamla upproret befinner sig i ett prekärt läge, när han på hösten får hjälp av grannlänens vasaller. Folkets uppror slås ner, upprorsledarna avrättas och hundratals döms till livstids straffarbete. Mergilias, Ansorvias och Brangorias bönder är nu mer eller mindre livegna.

580 e.O.

Agila Dubbelhand, en av historiens största frihetskämpar, leder ett mindre uppror mot länsherrarna i ett östligt län, Mergilia. Upproret slås snart ned och Agila placeras i en djup fängelsehåla. Han hyllas som en hjälte bland folket.

587 e.O.

En fångvaktare smugglar ut en diktsamling som Agila Dubbelhand, den Hynsolgiske frihetskämpen, skrivit under sina år i fångenskap. Dikterna sprids främst muntligt men även genom avskrift snabbt bland folket. Många blir tonsatta. Ur dikten Enhörningens flykt kommer parollen: ”Det vridna hornet följer vi, slaveriets tid är förbi.” Originalet göms undan.

596 e.O.

Översvämning i sydvästra Hynsolge. Många dör och många fler lider ekonomisk skada. Många flyr norrut mot Mergilia och sätts där på hårt, lågavlönat grovarbete i arbetsläger. ”För att förtjäna sitt levebröd”, som Boris Guldstenck, länsherren, uttrycker det. Nu börjar även folken i de annars så fogliga länen i norr visa missnöje.

604 e.O.

Hynsolgeupproret börjar. Missväxt i stora delar av Hynsolge. När ingen hjälp ges belägrar man länsherrarna i Mergilia och Ansorvia.

605 e.O.

Brangorias armé kommer till Mergilias undsättning men möts av ett alltför stort motstånd och slår till reträtt. På sensommaren störtas Ansorvias länsherre. Abrahim Stenklo adlas av kungen för sina bedrifter och utses till ledare för kungens armé, folkets armé.

607 e.O.

Länet Baldor faller för kungens armé och sluter fred med kungen. Den nya armén i Ansorvia kuvar Galdinor och norra Pendor. Samtidigt vann kungen över Kunhaga. I slutet av året anfalls Mergilia och Nya armén vinner.

Metipov

Heraldisk vapen:
Huvudort: Orlangin
Bovar: Bodor Merriod (av ätten Merriod)

Galdinor

Heraldisk vapen:
Huvudort: Arbin
Bovar: Abgan Wijke (av ätten Wijke)

607 e.O.

Länet Baldor faller för kungens armé och sluter fred med kungen. Den nya armén i Ansorvia kuvar Galdinor och norra Pendor. Samtidigt vann kungen över Kunhaga. I slutet av året anfalls Mergilia och Nya armén vinner.

Ansorvia

Heraldisk vapen: Anyaks symbol i guld mot blått? (http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=29166#29166)
Huvudort: Kandor
Bovar: Sedan 605 eO Abrahim Stenklo, tidigare den nu avsatte Jernstaff? (http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=16305#16305) (tidigare xxx Jernstaff. Förslag till fullt namn: Kragmar Jernstaff av ätten Rijmrod)

375 e.O.

Med hjälp av en trupp dvärgar från Grynnerbergen sätter folket i östlänen Ansorvia och Mergilia igång ett uppror. Till en början blir upproret framgångsrikt. Ansorvias länsherre fördrivs.

381 e.O.

Mergilias länsherre, som ansätts hårt av det sex år gamla upproret befinner sig i ett prekärt läge, när han på hösten får hjälp av grannlänens vasaller. Folkets uppror slås ner, upprorsledarna avrättas och hundratals döms till livstids straffarbete. Mergilias, Ansorvias och Brangorias bönder är nu mer eller mindre livegna.

604 e.O.

Hynsolgeupproret börjar. Missväxt i stora delar av Hynsolge. När ingen hjälp ges belägrar man länsherrarna i Mergilia och Ansorvia.

605 e.O.

Brangorias armé kommer till Mergilias undsättning men möts av ett alltför stort motstånd och slår till reträtt. På sensommaren störtas Ansorvias länsherre. Abrahim Stenklo adlas av kungen för sina bedrifter och utses till ledare för kungens armé, folkets armé.

607 e.O.

Länet Baldor faller för kungens armé och sluter fred med kungen. Nya Armén i Ansorvia kuvar Galdinor och norra Pendor. Samtidigt vann kungen över Kunhaga. I slutet av året anfalls Mergilia och Nya armén vinner.

Pendor

Heraldisk vapen:
Huvudort: Wolkor (flyttat till staden Podun efter översvämningar?)
Bovar: Mesalim Gardac (av ätten Gardac)

596 e.O.

Översvämning i sydvästra Hynsolge. Många dör och många fler lider ekonomisk skada. Många flyr norrut mot Mergilia och sätts där på hårt, lågavlönat grovarbete i arbetsläger. ”För att förtjäna sitt levebröd”, som Boris Guldstenck, länsherren, uttrycker det. Nu börjar även folken i de annars så fogliga länen i norr visa missnöje.

607 e.O.

Länet Baldor faller för kungens armé och sluter fred med kungen. Den nya armén i Ansorvia kuvar Galdinor och norra Pendor. Samtidigt vann kungen över Kunhaga. I slutet av året anfalls Mergilia och Nya armén vinner.

Idé om kontakter me Krun: [4]

Olakia

Heraldisk vapen:
Huvudort: Bemir
Bovar: Osruc Mercov (av ätten Mercov)

596 e.O.

Översvämning i sydvästra Hynsolge. Många dör och många fler lider ekonomisk skada. Många flyr norrut mot Mergilia och sätts där på hårt, lågavlönat grovarbete i arbetsläger. ”För att förtjäna sitt levebröd”, som Boris Guldstenck, länsherren, uttrycker det. Nu börjar även folken i de annars så fogliga länen i norr visa missnöje.

Idé om kontakter med Krun: [5]

Utrikespolitik

Krun

Diskussion: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=16003#p16003

Krilloan

Diskussion: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=22630#p22630

Rättskipning

Diskussion: [6]

Religion

Parbagerna

Huvudartikel:Parbagerna

Fingalkulten

Huvudartikel:Fingalkulten

Stjärnläran

Huvudartikel:Stjärnläran

Andedyrkan

Kopplad till nargurernas dyrkan av sina förfäder...

Kultur

Heraldik

Diskussion...

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=29173#29173

Kokkonst

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=26944#p26944

Personer

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=36920&sid=16073923130cb5c08cf8b621abd0c2a0#p36920