Hynsolge

Samlingsplats för alla länder och platser
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

mikulur, trevligt att ha dig ombord. Ser fram emot att läsa vad du har på lur när det gäller Hynsolge.
Användarens profilbild
mikulur
Berendisk Vintrampare
Inlägg: 64
Blev medlem: 2007-11-27 19:25
Ort: Degerfors

Inlägg av mikulur »

Visserligen ser de två färgkartorna lite olika ut, men båda skogarna syns på båda kartorna. Den svartvita kartan i EA SL-boken verkar dock vara sämre. På den syns bara en skog...

Antagligen beror alltihop på den vanliga Ä-förvirringen. Folk hade inte sett varandras kartor eller tittat på sina egna innan de publicerades helt enkelt.
Ja, lite blandadeuppgifter är det ju med de olika kartorna. Särskilt med floder och skogar. Kan tänka mig att Spelis Karta i stora drag kan vara gällande men saknar dock floden som syns mellan Thamborg och Balbosa (kartan i Spelledarboken). Där den för övrigt endast officiellt existerar...

Även floden genom Fervidun råder lite teveksamhet kring. Den heter i Nidländska reningen "Widja".
Jag behover nämligen reda ut lite om norra Hynsolge då jag tänker skicka en uppsättning RP längs den berendiska handelsled som är tänkt att leda genom Landori och mot Cereval. De nordhynsolgiska bovarierna (dessa med lite polsk/rysk inspiration) Baldor, Kunhaga och Jamarund ligger således mycket nära och scenariot kommer eventuellt inbefatta ett besök hos den hynsolgiska drottningen Yglingas tvillingsyster i Sabarun.

Kan även nämna att ett felicisk/efarisk äventyrarpar, ett marmorbrott med Anyakpräster närvarande och flera vargmannaflockar är involverade, eventuellt också riddare ur Bolthartemplets Orden.

Någon som har erfarenheter eller ideer som rör området?

Birke: Dessa Bovarier. Tänker du dom som utspridd landsortsbefolkning eller heltäckande för regionen?

Bergdahl:Finns det några övergripande skäl, förutom meningsskiljaktigheterna för mer än 1500 år sedan, varför kontakterna mellan Hynsolge och Krun skall vara så dåliga? (Kampanjboken) De båda folken borde ju ha blandats något med åren eller?
"no challenge should be faced without a little charm and a lot of style"
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Bergdahl:Finns det några övergripande skäl, förutom meningsskiljaktigheterna för mer än 1500 år sedan, varför kontakterna mellan Hynsolge och Krun skall vara så dåliga? (Kampanjboken) De båda folken borde ju ha blandats något med åren eller?
Man kan väl iofs tänka sig att kontakterna länderna emellan varierat en hel del under den tiden. Men som det ser ut i dagsläget är det ju enligt EA-kampanjboken IK (inga kontakter) som gäller för ländernas diplomatiska förbindelser.

Jag har tänkt mig Kruns nordvästra del som förhållandevis glesbefolkad och att gränsområdet mot Hynsolge även det drabbades av översvämningarna som drabbade de två sydligaste hynsolgiska länen Pendor och Olakia. Antagligen har den gränshandel som fanns drabbats av denna katastrof. Vidare har jag funderingar kring att låta sydhynsolgiska flyktingar ha bosatt sig i nordvästra Krun. Men det är inget jag konkretiserat, utan bara lösa funeringar.

Men till åter kontakterna mellan länderna. Som jag ser det förekommer det inte direkt några diplomatiska kontakter mellan rikenas statsöverhuvuden, den hynsolgiska kungen och den krunska kejsaren. Men det är ju troligt att Krun har intressen i hur inbördeskriget går, av flera anledningar.

En viktig anledning är Feliciens involvering på Sirigons sidan med en massa legosoldater. Som jag tänkt mig är Krun och Felicien rivaler om bl.a. inflytandet i Efaro. Jag ser inte direkt Krun som involverad i Abrahim Stenklos Nya arme av diverse anledningar och inte heller med kungen, då det i sådana fall borde visat sig i en annan relation i diplomatiskaförbindelsertabellen. Troligare är istället att Krun stöder Brangoria. Men om man gjort det officiellt borde det ju leda till dåliga förbindelser med hynsolges kung.

En möjlig lösning jag funderat kring är att låta Stjärnläran ha spridit sig även till delar av den krunska adeln. Dessa kan i sin tur ha lismat sig in hos kejsaren för att övertala honom att delta i inbördeskriget på Brangorias sida med löften om ett hynsolgiskt närmande till Krun om Brangoria segrar, kanske tom med löften om att kejsaren skulle erkännas som statsöverhuvud om Hynsolge med Brangoria i spetsen fick stort självbestämmande, men det är ju iofs ett litet sidospår. Iaf dessa ädlingar har fått kejsarens tillstånd (inte officiellt, iaf inte ännu och som inbördeskriget verkar arta sig kommer det nog aldrig bli det) att stödja Brangoria med krunska legosoldater... hmm, ja något i den vägen kanske skulle kunna funka?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

mikulur skrev:Birke: Dessa Bovarier. Tänker du dom som utspridd landsortsbefolkning eller heltäckande för regionen?
Var nog lite otydlig när jag nämnde bovarerna... :oops:

Jag har i mitt Ereb döpt om Hynsolges baroner till bovarer, inspirerad av de östeuropeiska bojarena. Hynsolges län är så stora att jag tyckte det var misvisande att kalla dem baronier. Har också tänkt mig bovarerna som MYCKET mäktiga och att de har större makt over sina vasaller än exempelvis den genomsnittlige väst-erbiska hertig har. Namnet kan användas om det gillas (kanske intärnt på hynsolgiska?) och lite inspiration från Polen och Ryssland tycker jag vore trevligt i Hynsolge! :)


Har gjort mig följande lite ostädade äventyrsnotater och historiska hållpunkter som kan användas i utvecklingen av Hynsolge:

Jamarund

-Län i norra Hynsolge där huvudorten är Sabarun. Här regerar Boleg Spiutspethz (och hans dotter Aglinga vars tvillingsyster är drottning Yglinga av Hynsolge).

-Länsherrens vasaller är i Jamarund inte så talrika som i södra Hynsolge men de har desto större områden att förvalta (vilket knappast är till någon fördel då invånarna är rätt oregerliga) Vasallerna kallas i dessa norra län traviner (avlett från ett gammalt prangisk ord for "hästskotare") och har sina säten på stora gods där huvudnäringen är hästavel.

-Hynsolgerna i Jamarund bedriver i hemlighet egen avel av hästar som de sedan säljer till akrogaliska uppköpare i Cereval eller till berendiska karavanhandlare.

-Dvärgar hade engång flera gruvor i norra Jamarund som stod i förbindelse med dvärgrikerna i Grynnerbergen längre söderut.

-Innan Järnkriget där dvärgarna efter sin förlust tvingades avsloja konsten att smida järn försökte östnarguriska stammar från norr att erövra gruvor i detta område.

-När sedan dvärgarnas thar Geald av Adâhz-toth (kung ”Targald Karskfot”) gick i krig mot Krun allierade sig en av dessa östnarguriska stammar med krunierna.

-Delar av Sabarun är mycket gamla och spår från både krunska riket och joriska kejsardömet finns i västra bykärnan. Under staden ligger ”Katakomberna”, rester från en dvärggruva som numera används som lagerutrymme och tillflyktsort, vissa delar även som ett slags primitivt kloaksystem. En dvärgport leder ner i Underjorden men är förseglad från insidan och omöjlig att forcera.

-Området norr om Sabarun benämns ”Dvärgastupan” efter alla de dvärgar som här förlorade livet i kriget mot svartfolken 375-352 fO (blev porten beseglad bakom dvärgarna???) Genom detta område går numera en berendisk karavanväg.

-Östra Jamarund gränsar mot Nidland men den gamla vägen som engång ledde österut är övergrodd och spärras av den hotfulla Muren kring detta rike. Befolkningen undviker området som förövrigt alltid varit glest befolkat, men vissa jägare hittar byte nära gränsen och "vet saker" om Nidland.

-Under höstmarknaderna i Jamarunds småbyar dyker alltid några handlare från Lîrvella i Cereval upp.

Historia

Ca 1650 fO
Dvärgarna upptäcker rika järnförekomster ute på högslätten i Grynnerpasset. Ett gruvsamhälle och en port mot Överjorden etableras; Barun-meth.

Ca 1500 fO
Östnarguriska stammar börjar dyka upp i området. Dvärgarna är mistänksamma mot människorna och trots eftervart trevande initiativ till att inleda handelsavtal slutar det hela med att barbarerna försoker erövra dvärggruvorna.

1539 fO
I söder utbryter Järnkriget mellan dvärgarna i Adâhz-toth (storriket under Grynnerbergen) och krunska kejsardömet. Dvärgarnas thar (kung) Geald svär i ungdomligt övermot att människorna skal drivas ut i Övervattnet (dvärgisk något udda beteckning för ”havet”). En av barbarstammarna, hynerna, allierar sig med krunierna och driver tillbaka dvärgarna ner i Barun-meth.

1534 fO
Krunierna segrar och dvärgarna tvingas som skadeersättning avslöja järnsmidets konst. Barun-meth överges och forseglas mot Överjorden. Krun bygger en gränsstad ovanpå gruvan. Flera hynska klaner bosätter sig kort tid senare kring staden och kallar sig jamariner.

1080-1065 fO
Krunska kriget utbryter mellan hynerna och Krun. De nordhynska klanerna får innledningsvis stå emot hårda attacker från krunierna som tar sig genom det breda Grynnerpasset. Deras stridsvagnar är mycket svåra motståndare for hynerna som huvudsakligen kämpar till fots. Snart får de dock hjälp från sina fränder i Barbia som på snabba hästar kan utmanövrera vagnarna. 1073 fO står ett for krunierna förödande slag (sydväst for dagens Sabarun) där de förlörar hundratalas stridsvagnar och för hela resten av kriget initiativet i nordöst.

1065 fO
Kejsardömet Jorpagna utropas långt borta i väster av hynska krigare som med stöd från befolkningen i den forna krunska kolonin Jorpur besegrat krunierna. Endast ett fåtal krigare ur jamarinerstammen stannar dock kvar i den nya staden Grivela.

903 fO
Kejsardömet Jorpagna erövrar jamarinernas land tillsammans med resten av Hynsolge och den gamla krunska gränsstaden (med dvärggruvan under) bli säte for ett mindre jorisk fort; Sabarunis. Detta lyder direkt under provinsens huvudort och stora militärforläggning ??? (dagens Thamborg) lite längre söderut.

598-599 fO
Den Tredje Konfluxen. Sabarunis faller och två tredjedelar av jamarinerna äts upp av köttbitarna. Staden överges.

375-352 fO
Dvärgar från riket Imiht-da-khôn i Grynnerbergen tar sig upp från Underjorden i det gamla Barun-meth och försöker etablera ett rike i Cerbergen. Efter 23 år strider mot svartfolken ger de upp. Området kring blir känd som ”Dvärgastupan”.

50-100 eO
Svartfolksklaner bosätter sig i ruinerna av Sabarunis och härjar i hela norra Hynsolge som underlydande till blodsalven Korumil Gormowac.

124 eO
Härforaren Fingal Gorrond krossar svarfolken och utropas till kung av Hynsolge. Jamarinernas land ges som län till en av Gorronds viktigaste kämpar; bovaren Agel Spiutspethz. Han tar sitt säte i ett återuppbyggd Sabarun.
Senast redigerad av birkebeineren den 2008-03-10 09:11, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Bergdahl: Dina funderingar kring hynsolgisk-krunska relationer låter bra, vill se mera Krun! :)
Användarens profilbild
mikulur
Berendisk Vintrampare
Inlägg: 64
Blev medlem: 2007-11-27 19:25
Ort: Degerfors

Inlägg av mikulur »

En möjlig lösning jag funderat kring är att låta Stjärnläran ha spridit sig även till delar av den krunska adeln
Funkar, ja och det skulle gå hand i hand med mina tankar om att Stjärnläran lite regionalt erbuder sina tjänster som rådgivare/astrologer till adelsmännen. För att väl på plats etablera sina tankar och ockulta verksamheter i lite i skymundan. Det är ju inte säkert heller att dessa tillhör någon av de inre cirklarna.
"no challenge should be faced without a little charm and a lot of style"
Användarens profilbild
mikulur
Berendisk Vintrampare
Inlägg: 64
Blev medlem: 2007-11-27 19:25
Ort: Degerfors

Inlägg av mikulur »

birke skrev:
Var nog lite otydlig när jag nämnde bovarerna...
Finns ingen anledning att skämmas för det! :)

Du har bra ideér kring området och jag ser ingen anledning till varför inte de skulle gå att använda. Du gav mig även namnet på den styrande ätten Spiutspethz!

Jag tänker mig att Fingal förlänade sina närmaste/tappraste/mest framstående krigare och/eller bundsförvanter efter att svartfolken var besegrade. Det nygamla riket Hynsolge återuppstod igen med Fingal som kung. Han instiftade ett feodalrike med ärftlig titel. Som jag ser det så har dessa 12 ätter/släkter i stort sett varit intakta vid makten sedan dess. Fingal utropades till kung över det nyuppstådda riket, men det var inte så att det inte fanns fler aspiranter till tronen vid det här tillfället. Därav den mångåriga pyrande osämjan som ligger till grund för det nuvarande upproret. Fingal blev folkets hjälte med en kult som senare växte upp kring det men den stolta ätten Mauroc av Fervidun, den enda region som kunnat kallas civiliserad under de senast åren, ser inte med blida ögon på utnämnandet av Fingal eller valet av plats för nya huvudstad. Varför Fingalkulten heller aldrig blivit stor här eller bland de mindre rojalistiska adelsmännen.

Vad jag försöker att säga bland allt svammel här är att det har pyrt länge i denna krutdurk som varit Hynsolge. De skilda delarna av landet styrs av ättlingar till de kämpar som befriade landet från ondskans hantlangare (Korumil och hans anhang) Men särskilt överens om vad som skulle ske efter detta var man aldrig. Olika viljor drog åt olika håll och till slut fick några ge sig för den folkligt stödde (kanske därför folket förtrycks så från dessa länsherrar) Fingal och hans bundsförvanter. Med tiden så har dock livet haft sin gilla gång och maktspel och lojaliteter har böljat fram och tillbaka. Olika fraktioner i landet med olika syn på hur man skall styra och olika religonsutövningar har tärt på sammanhållningen. Stolta och temperamentsfulla som från början inte hade särskilt mycket gemensamt förutom att de ville jaga ut de förhatliga svartfolken. Lägg därtill detta folks deras medfödda(?) starka vidskepelse och så småningom också stjärnlärans verksamheter och konspirationer så blir detta gnistor som kan få fyr på hela härligheten.

Jag vill med detta skapa en historia som blir lite mer trovärdig än den om att adeln är dom dumma och kungen/stenklo är dom snälla för dom hjälper folket. Sällan är väl verkligheten så svart och vit! Visst kanske maktutövarna i landet har förtryckt och hunsat fotfolket men kanske inte överallt och kanske inte lika mycket och osv... Det finns mycket att nyansera och utveckla här tycker jag för att det skall skapa en trovärdigare bakgrund till landets historia och för all del, framtid...

Hoppas ni hängde med!

birke: Bovarer, rysk/polsk influens, fler äventyrsnotater etc. Ge mig mer! Vi väcker upp en hel nation här borta i ett bortglömt hörn av Ereb!
"no challenge should be faced without a little charm and a lot of style"
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Kul att det rör på sig! och att ni tänker vrida lite på den svart-vita konflikten mellan folket/kungen och de onda adelsmännen.

En liten kommentar om adelssläkterna: det var 500 år sedan Fingal delade upp landet. Om man räknar arvet på fädernet så är det extremt bra gjort att alla 12 lyckas leva vidare. På 100 år kanske varannan / var fjärde adelsätt dog ut i medeltida europa. Så för att fortsätta visionen om ett mer dynamiskt Ereb så tycker jag att det borde vara lite mer rörelse bland ätterna. Ett alternativ är ju att man räknar släktskap långt och om det inte finns någon son som kan ärva så kan det bli ett kusinbarn eller liknande. På så sätt kan länet hållas inom ätten även om det byter familj.

Glöm inte heller Jugoslavieninfluenserna i Hynsolge... (placeringen, inbördeskrig mm)
Användarens profilbild
mikulur
Berendisk Vintrampare
Inlägg: 64
Blev medlem: 2007-11-27 19:25
Ort: Degerfors

Inlägg av mikulur »

Regil:

Absolut så menar jag att arvsrätten inte fortgår i rakt nedstigande led utom att den kan hållas inom släkten=ätten. Inte ens Fingal lyckades ju med att efterlämna en egen efterlevande arvinge...
Glöm inte heller Jugoslavieninfluenserna i Hynsolge... (placeringen, inbördeskrig mm)
Närå :wink: För mig så har alltid Hynsolge känts lite som ett Balkan i Ereb på något vis...
"no challenge should be faced without a little charm and a lot of style"
Användarens profilbild
mikulur
Berendisk Vintrampare
Inlägg: 64
Blev medlem: 2007-11-27 19:25
Ort: Degerfors

Inlägg av mikulur »

:( Hmm Jag har letat igenom mina sinkaduser och bläddrat igenom alla böcker efter uppgifter om Koroumil Gormowac, blodsalven. Jag har bestämt för mig att det skall finnas uppgifter om honom någonstans eller är det bara artikeln om blodalverna jag minns? Är det någon som vet vad jag menar eller letar jag efter något som inte finns?
"no challenge should be faced without a little charm and a lot of style"
Användarens profilbild
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1460
Blev medlem: 2007-11-09 01:15
Ort: Västerås

Inlägg av Grisodlar'n »

mikulur skrev::( Hmm Jag har letat igenom mina sinkaduser och bläddrat igenom alla böcker efter uppgifter om Koroumil Gormowac, blodsalven. Jag har bestämt för mig att det skall finnas uppgifter om honom någonstans eller är det bara artikeln om blodalverna jag minns? Är det någon som vet vad jag menar eller letar jag efter något som inte finns?
Det står lite om honom i Spelarboken från Ereb Altor-boxen (på s.19, "Legenden om Fingal"). Hoppas att det var det du sökte.
Användarens profilbild
mikulur
Berendisk Vintrampare
Inlägg: 64
Blev medlem: 2007-11-27 19:25
Ort: Degerfors

Inlägg av mikulur »

Jag har varit sysselsatt med att läsa in mig och rita kartor och lämnar här ett litet utkast ni kan beakta (eller förkasta! snyft!) Observera att detta består av råtext som kanske inte är helt sammanhängande överallt.

Inledning

Hynsolgerna själva kallar sitt land för vasaer solg - ”det vackra landet” och det stämmer väldigt väl överens med av hur genomresande och besökare i denna sydöstra del av Ereb brukar beskriva landet. Landet består av bördig och frodig åkermark och vidsträckta hedar och gräsbevuxna kullar. Ett flertal floder genomtränger landskapet i sin väg från de väldiga bergsmassiven i öster och norr mot det Echatiska havet…

Landsfadern

Fingal Gorrond var en ung krigare som under kriget mot svartfolken utmärkt sig som både en furiös krigare som en utmärkt strateg. Han fick en briljant ide om hur man skulle krossa orcharmen och han blev tiden allt mer populär och väl ansedd, dock med vissa undantag, och det skulle komma en tid då hans status skulle ligga honom mycket väl i fatet. Hans ide grundade sig på hur man skulle lyckas lura hela orchstyrkan i ett bakhåll samtidigt som man riktade en stöt mot Korumil och hans officerare. Fingal ledde själv attacken mot Korumil. med några bundsförvanter (bla Ogden Maurocs äldste son). Medan huvudstyrkan av den hynsolgiska truppen med stora förluster som följd lyckades med att besegra och nästintill tillintetgöra den väldiga svartfoksarmén. Äldre Mauroc och hans trogna tyckte efter detta att de hade störst rätt till tronen tack vare sitt hjältemod, förlusterna och sin historia i landet. Då det var och är den äldsta ätten med anor långt tillbaka i tiden. De övriga stridande föll dock in i bifallen om att göra den vältalige och naturliga ledaren Fingal till kung. Till stor förtret för äldsten Mauroc och hans bundsförvanter. Fingal äktade Maurocs dotter för att blidka och förena dessa något. Fingal var en ledare med naturlig fallenhet för att styra och organisera det splittrade landet. Landet var i stort helt skövlat efter svartfolkens härjningar och det tog mycket kraft och skickliga rävspel för att lyckas ena och bygga upp det nya Hynsolge. Fingal var dock rätt man på rätt plats och med hjälp av sina närmaste och mycket tack vare hans hjältestatus hos det enkla folket lyckades dessa kraftansträngningar med att skapa en ny era i Hynsolges historia. Fingal Gorrond blev sedemera upphöjd i närmast gudalika höjder och efter hans död utvecklades den kult kring honom till att han blev landets skyddshelgon med tillbedjare i alla led. Hans kult är dock störst bland de folket och de numer fåtaliga kungatrogna.

Hynsolge delades in i tolv län och fördelades bland de äldsta och mäktigaste ätterna och till de mest frammstående nobila kämparna i Orchkrigen.

Efter 124 eO fördelade sig dessa län som här nedan och har så förhållit sig allt sedan den tiden, med några få undantag.

•Hamellien, trakten kring slut-striden blev kronolän och den nya konungens egna marker. Den nya monarken Fingal Gorrond, Orchnackare kallad efter att ensam ha dräpt Gorull den väldige, orchkapten och Korumils livakt, blev landets härskare i den nyuppförda huvudstaden Orkovia.
•Sirigon är det län där ätten Mauroc huserat i flera århundraden. Fervidun är dess huvudort och är en magnefik stad byggd på ömse sidor av floden Widja. Ätten Mauroc är en stolt och hårdför släkt med i sitt tycke valida krav? på tronen.
•Brangoria. Ätten Riikov är en av Sirigons och Mauroc familjens främsta bundsförvanter.
•Mergilia, vars styrande ätt är familjen Guldstenck.
•Galdinor, ätten Wijke
•Baldor, ätten Olsé
•Ansorvia, ätten Stenklo, som nylligen efterträtt den störtade Bovaren Jernstaaf
•Jamarund, ätten Spiutspethz
•Kunhaga, styrande ätt är familjen Widor
•Metipov, ätten Merriod huserar här sedan den ursprungliga ätten Thoncov under olyckliga omständigheter helt förolyckades i det som senare kom att kallas för Orlangins Dödsbud.
•Varpodia, ätten Ladroc
•Pendor, ätten Gardac vars säte flyttats till Podun sedan den översvämmning som drabbade Gridevandafloden för ett antal år sedan
•Olakia, ätten Mercov flydde landet för Krun sedan oroligheterna i landet eskalerat de sista åren och numer råder här smärre anarki.

Genom åren har dessa ätters förhållande och band till varandra skiftat i sin karaktär. Många är de dispyter och schismer som skapat ont blod mellan några av familjerna men det är i de flesta fallen vanligare att lojaliteter och band har stärkts genom vänskap, diplomati, och framförallt giftermål. Anmärkningsvärt kan det tyckas vara att utav dessa ursprungliga länsherrar som förlänades av Fingal Gorrond 124 eO är det endast i två fall som inte ätten fortfarande är den styrande i länet. Men detta beror på att man familjerna ofta är stora och att det inte är nödgat att vara den framlidne länsherrens rakt nedstigande avkomling som sätter sig i herresätet.


Statsskicket

Kungen Fingal Gorrond utsåg tolv länsherrar eller Bovarer, dessa fungerar som autonoma härskare för sitt respektive landsområde. De har i det närmaste oinskränkt makt över sina undersåtar. Det innebär att de i mycket är helt enväldiga med svag kunglig inblandning i sina förehavanden. Kungens makt är starkt begränsad till hans eget län Hamellien och det inflytande han kan tänkas ha över sina länsherrar begränsar sig till att dels utnämna efterträdare i händelse en länsherrres ätt skulle ända. Något som endast skett vid ett tillfälle. Dels till att kalla in militära medel från sina länsherrar i händelse av ett eventuellt angrepp från en främmande makt.

Bovaren har under sig utsett ett tiotal Marechz. Dessa kan liknas vid en adlig markägare som är de som ser till att skatter drivs in och att lagarna efterföljs. De är Bovarens närmaste undersåtar och är till största delen hans släktingar, nära vänner eller belönade kämpar Bovaren anser sig utmärkt sig. Marechzen skall vid behov förse Bovaren med stridföra män. Denne har därför rätt att utse en duglig och lämplig man till Knezh. En Knezh är beriden stridsför krigare med vissa adliga förmåner, som att vara befriade från skatt, men räknas inte till det allra högsta nobila skiktet. En Knezh kan söka sold hos vilken länsherre eller markägare som den vill men är ofta trogen sin herre som utsett honom.
"no challenge should be faced without a little charm and a lot of style"
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

mikulur skrev:Jag har varit sysselsatt med att läsa in mig och rita kartor och lämnar här ett litet utkast ni kan beakta (eller förkasta! snyft!) Observera att detta består av råtext som kanske inte är helt sammanhängande överallt.
Ser dock ut som en bra borjan! :D

Ett tips; avvakta med att rödmarkera tills texten är färdig, då blir det lättare for oss andra att hänga med i utvecklingen.
...vasaer solg - ”det vackra landet”
Absolut inget fel på det men i artikkeln om Imperium Iorpagnum i Sinkadus 28 så sägs "Hynsolge" betyda hynernas jord (usch vad petig jag känner mig nu...). Förklaringen kanske den att "land" och "jord" betyder samma sak på hynernas ursprungliga språk prangi och att de har flera beteckningar som de använder för sitt land(/jord)?
Användarens profilbild
mikulur
Berendisk Vintrampare
Inlägg: 64
Blev medlem: 2007-11-27 19:25
Ort: Degerfors

Inlägg av mikulur »

Ett tips; avvakta med att rödmarkera tills texten är färdig, då blir det lättare for oss andra att hänga med i utvecklingen.
oops! :oops: Mitt misstag! Jag fick av någon anledning för mig att det var så nytt material presenterades. (Jag visste nog men krånglade till det och kollade inte upp det tillräckligt) Händer inte igen!
Absolut inget fel på det men i artikkeln om Imperium Iorpagnum i Sinkadus 28 så sägs "Hynsolge" betyda hynernas jord (usch vad petig jag känner mig nu...). Förklaringen kanske den att "land" och "jord" betyder samma sak på hynernas ursprungliga språk prangi och att de har flera beteckningar som de använder för sitt land(/jord)?
Hmm, jag tycker absolut inte att du är petig för jag läste också artikeln i Sinkadus men blandade ihop land / jord. Vasaer solg - den vackra jorden. Nja, det är ju inte så klockrent. Kanske är förklaringen den du pekar på att ordet har flera betydelser...?
"no challenge should be faced without a little charm and a lot of style"
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Informell praxis:

Rödmarkerad text = färdigskriven text, redo för wikin. Läggs ut för att ge alla chansen att protestera eller komma med korrektioner.

Jag brukar se till att kolla rättstavning, syftningsfel och gå igenom hela texten språkligt innan den går upp som rödmarkerad.
Skriv svar