Aidne behöver ju inte fungera som Europa. Det är inte en feodalsimulator som vi jobbar på
Absolut inte, det var inte jag menade på utan det känns lite väl avanceraat med en enormt rik kyrka som enbart baserar sina inkomster enbart på skatter. Inte ens svenska staten gör det nu. Gör svenska kyrkan det? Vet faktiskt inte.
Jag försöker endast använda Europa som en inspirationskälla och även om jag gör jämföresler ofta så är det för att få en grund till mitt resonemang. Sedan måste man anpassa sig till Ereb.
Håller med er.
Om Tempelskatten tas ut av alla bönder så gäller inte skattebefrielsen i denna bemärkelse. Jag köper inte ditt resonameng om att bara för att mark ägs av en adelsman så måste den vara undantagen från all form av beskattning, även om det i viss mening ändrar definitionen av "frälse". Jag tror inte att alla kyrkor genom historien har baserat sina inkomster på landägande, ens innan pennigaekonomins inträde. Men, tempelskatten kräver ett intimt samarbete mellan adel och kyrka, så lång är klart.
Jag hittade egentligen inte någonting som stödde mitt resonemang att livegnas produktion inte var en beskattningsgrund för templet men kände att det var logiskt.
Gåvor från adeln menade jag vara en god inkomstkälla för kyrkan. Om adelsmän ger land till kyrkan för att botgöra för att giftmördat sin bror så finns landområdet kvar 100 år senare inom kyrkan om de inte har sålt det eller kungen konfiskerat det. Kände det var logisk att kyrkan var stora godsägare.
Sedan så kan man ju diskutera om detta är den enda lösningen på kyrkans finansiereing och vilket som ger bäst grund till rollspelande och skapar en dynamisk och spännade värld.
När det gäller kyrkans finanser tycke jag prästgårdar är normalfallet, som sköts av några livegna så prästen inte bor i kyrkan men i anknytning till den. Gården har troligtvis skänkts av lokal adelsman och byggts med gemensamma ansträngingar. Att de är kungliga ämbetsmän känns fel och jag kan inet se någon funktion de skulle fylla. Ser att de lokala bönder går hit för att tala med prästen, gifter sig här, här finns kanske en liten örtgård. Finns en församlingspräst på vadå tio byar? Ungefär två per baroni, kan det stämma? En i varje by känns mycket och byarna ligger rätt så nära varandra. Det kan i och för sig finnas kyrkor i de flesta byarna men att församlingsprästen går runt mellan tre - fyra kyrkor och håller gudstjänster.
Vad har ni tänkt?
Bontisaler och kerigasser bör egentligen vara adelsmän då dessa har en infytande över sådana positioner. Känns som de residerar i städer och köpingar och kan där fungera som ledare. De bör ha ett större antal församlingspräster under sig och några soldater. Enligt spelledarboken får bontisaler ha tio och kerigassen femtio. Det känns tycker jag att de bör ha ett gods precis utanför staden eller ett herresäte i staden. Ett stort tempel med bontisal, präster och noviser samt soldater. Kanske tempelskola. En framstående position i stadens styre? Kanske greven eller kungens representant.
Jag känner inte det finns något jättebehov av stora ofantliga egendomar men lokala prästgårdar samt ett par gods som hålls för att försörjer varje bontisal. Med tempelskatten från staden så bör det bli en hel del över även efter att försörja ett antal präster och vakter i länets stora stenkyrka i staden.
Och att bontisaler inte håller position som vasaller till kung eller hertig är inte alls nödvändigt.
Andra intäkter kunde vara (om man tar lite inspiration) säljandet av heliga vapen, relikhandel och välsignelser.
För att sumera så tycker jag en mellanväg går att få, kyrkan kan hålla mindre egendomar men inte utgöra en de större i riket. I europa så ägde de helt enorma och det är ingenting som är min mening att efterlikna men en viss del bör de inneha. Mest för de högre prästerna skall kunna hålla egna tjänare, hus och vakter. Församlingsprästerna lever något bättre än den typiska bonden
vad gäller penningekonomi så är det som alltid så att man kan hitta olika exempel i olika källor. Min "bibel" har blivit Peter Spuffords - Makt och Pengar som ganska ingående går igenom medeltidens handel och pengaekonomi. Och - under det långa 1200 talet (fram till pesten) så övergår skatten i de utvecklade länderna i Europa (Italien, Frankrike, England odyl) att betalas i allt större omfattning i mynt. Mot slutet så är det detta som dominerar och det är den här utveckligen som ligger till grund för/samverkar med den handelsexplosion som sker samtidigt. Bönderna tvingas att börja odla kommersiellt för den lokala marknaden. Under hösten säljer man av sina varor på marknaden. så har man under några veckor pengar. dessa används till att betala skatter, arrenden etc och till inköp av det man inte producerer själv. Sedan så är pengarna slut och bonden fortsätter sitt liv utan pengar på fickan, själva mynten lämnar aldrig staden särskilt länge. Så även bönderna har en pengaekonomi, om än bara under en begränsad del av året. Jag tänker mig att Caddo, Magilre, Erebos och Trakorien har kommit så här långt och att andra är på väg efter (Zorakin på god väg, Kardien sladdar efter med ena hjulet på banan och andra lång ner i diket).
Inressant, jag skall nog försöka få tag på en kopia av den boken. Sedan är det sant som du säger, man hittar många olika uppgifter i olika källor. Jag accepterar att skattebönder kan betala i pengar och det gör världen mycket enklare att spela med reda pengar.
Appro på det, finns papperspengar i Aidne, någon typ av bankväxel. tänkte att det finns dalkiska banker runtom i Ereb. Är det en felaktig antagning?
Några funktioner som känner kyrkan är viktig för;
läskunnigheten
de flesta kan faktiskt inte läsa även om det handlar om adelmän. präster och munkar är därmed de som skriver kontrakt och liknande. köpmän bör väl vara undantaget men känner att de dels är relativt få och adelsmän litar inte på dem.
kunskapskälla
gamla böcker och dokument hamnar oftast hos en munkorder
exorcister
mot ondskefulla väsen så bör gudsmän vara mycket användbara.
heliga vapen/skydd
kyrkan har tagit över dubbningen samt sköter kungakröningar. Bägge kan ge vissa mindre fördelar som skydd mot mörkrets krafter, ex någon slags antimagi eller motståndskraft effekt. så länge man sköter sig enligt LV tro.
rådgivare
kansler, kungens skrivare och ansvarig för utrikeskontakter och korrespondens, han borde vanligtvis vara präst eller munk med deras ockulta kunskaper även kunnig i teologi och lära om svartkonst.
häxjägare
inte i den direkta betydelsen men några mindre sällskap vars uppgift är finna och nedgöra demonologer, nekromantiker och andra svartkonstnärer. små grupper ledd av vig präst eller munk. Här kan faktiskt tempelriddare komma till sin rätt som både munk och krigare.
saker som jag tycker är tråkigt just nu
soltågen
även om namnet blev bättre fanns det inga orsaker för dessa. känner att det egentligen handlade om kardien och zorakin var ute på krigståg. inte nödvändigtvis kungarna men några hertigar som vill utöa sina rikedomar eller mer troligt ville kriga mot någon.
solriddarna
här finns fyratusen riddare och väpnare som är bästa krigarna i västra ereb vars uppgift att eskortera feta biskopar ojsan bontisal menar jag och vakta en kyrka i en liten bondhåla trots att det finns en baron inom tusen meter bort.
om man skall ha riddarordar (alltså krigsmunk-ordrar) och jag är inte säker på det att de behövs så bör de ha specifikt syfte som visserligen kan ändras men som är dels viktigt för exarken och dels viktigt för befolkningen i de områden som rekryteringen sker. här kan jag tänka mig spridning av LV med svärd dvs soltåg med det känns för mycket Europa för mig. Vill hellre ha svartfolksjakt. Slå ihop tornriddarna med solriddarna och låt dem få både inmark och slättebo (exempelvis) samt eventuellt någon provins i norra jorpagna. sätt en stormästare endast ansvarig inför exarken, frikoppla från kungar och bontisaler, under honom landsmästare som är ansvarig i sina provinser. Sedan har de gods och liknande i rekryteringsgrunden som civliserade delarna av LV-rikerna som förser dem med resuser för att bekriga.
alltså jag inget emot tornriddarna men jag skulle gärna bygga på dessa och en internationell order som inte är ansvarig inför kungen även om de är allierade. som religiösa krigare kan de då prästvigas och om de är rätttroende få vissa skydd (slipper slå på skräcktabellen, magisk skydd eller påverkas inte av oddödas specialattacker (gastar, dödsriddare).
tornriddare stormästare just nu har inte mycket som skiljer sig från en världslig vasall.
missionsverksamhet tycker munkordrarna kan sköta