Lysande Vägen

Information om religionerna och dess utbredning
birkebeineren
Admin
Inlägg: 6966
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-07-20 08:12

Forsoker att samla mina splittrade texter om Soltåg och Solriddare men jag behover avklara några frågor innan innan jag fardigstaller dessa.

Forst; hur blev det egentligen med antalet bontisât och behover vi skapa någon slags rangering av bontisâlerne ev. gora en slags mellannivå mellan bontisâl och kerîsgass?

Skulle det i frågan om ett mellannivå vara en ide att utgå från Solriddarordens priorât? Det står i Aidne-modulen att orden lyder under exarken och bontisâlerna, något det sjalvklart går att vrida lite på, men en slags "pri-bontisâl" kanske vore något? Solriddarna lyder blindt exarken ar det tankt men jag måste klargora ordervagarna och veta hur orden bast kan tjana.

24 priorât varav tre; Skapen, Munzga och Entika kommer att få en slags sarstallning.
Solriddarordens priorât

-Skapen
-Kastellien
-Faltrax
-Ispin
-Arntuna
-Anneborg
-Zobral
-Avenna
-Mannemo
-Pendon
-Framhundra
-Pharynx
-Greveryd
-Kra
-Indarsol
-Stirpazklyfte
-Vidarhamn
-Bore
-Tausabine
-Gröneborg
-Fristaden
-Kalband
-Munzga
-Entika

Ghazam
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 102
Blev medlem: 2007-03-02 15:17
Ort: Lund

Inlägg av Ghazam » 2008-08-05 08:46

Inlägg om LV och religion i Berendien finns nu att sätta frossa i i Berendientråden!

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2008-08-07 21:16

birkebeineren skrev:Forsoker att samla mina splittrade texter om Soltåg och Solriddare men jag behover avklara några frågor innan innan jag fardigstaller dessa.

Forst; hur blev det egentligen med antalet bontisât och behover vi skapa någon slags rangering av bontisâlerne ev. gora en slags mellannivå mellan bontisâl och kerîsgass?
Jag svarade just på detta i tråden Solriddarorden. Så här skrev jag:

Jag tycker att Solriddarorden borde stå utanför den vanliga kyrkliga hierakin. Bontisâlerna är jämställda med priorerna - och kan inte bestämma över dem. Kerisgassen däremot har vissa saker att säga till om i de priorât som ligger under dennes jurisdiktion. Alla priorer lyder annars direkt under exarken (genom Glath-kerîgassen Sendrik av Ventimiglia). Skulle en konflikt ske mellan bontisâler och priorer är det i första hand kerisgassen som blir medlare. Om inte det skulle lösa konflikten förs det upp till självaste glath-kerîgassen.

Så tycker i alla fall jag att det skall vara... Kommentarer?

pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 15:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus » 2008-08-09 18:43

Från Zorakin-tråden så ställde jag en fråga om bontisaler kunde vara vasaller men vi kom snabbt in Lysande Vägens finanser. Jag tänkte att det passar mera här.

Följande citat är från Regils svar

I kyrkligt hänseende är ingen fri!
Det står uttryckligen i Aidne att kyrkan tar upp tionde och sålunda får in 10% av BNP i skatt (nåja, nästan). Vad vi bestämde oss för var att, för att bryta med katolska kyrkan, kyrkan inte är någon stor godsägare, utan finansieras av tempelskatten. Denna betalas av samtliga ofrälse och utgör ungefär en tiondel av inkomsten, varierar något från plats till plats. Skatten tas delvis upp samtidigt som övriga skatter. Den kan också leveras direkt till det lokala soltemplet som har egen skattebod (kommer inte ihåg om detta var den korrekta termen) avsedd för ändamålet (ja, den kan u inta lagra mängder av tunnor spanmål, men i övrigt så går nog allt församlingen betalar i skatt in).

Situationen kanske inte liknar den på kontinenten, men borde väl inte vara helt olik läget i Sverige?

vad gäller gods så är de i huvudsak koncentrerade till Solridarborgarna där man behöver stora inkomster på en plats (och en massa mat till hästar och riddare osv).

I övrigt så är Aidne på väg mot penningekonomi där skatter betalas i en ökande grad i pengar och därigenom kan resurser koncentreras allt mer (mao har man inte riktigt nått 1300-talet i Europa i det avseendet, där skatter till mycket stor del betalades med mynt)
Jag kan förstå att man vill särskilja sig från romerska kyrkan men jag har en del problem med detta då romeska kyrkan är en stark inspirationskälla till aidniska grenen av Lysande Vägen. Den dalkiska grenen avviker ju bestämt och ni har lyckats väldigt bra att beskriva den men dock så finner jag en del problem med den aidniska.

Jag betvivlar inte att det finns stöd i Aidne för din/er ståndpunkt tvärtom den i avsnittet om Lysande Vägen står det precis som du säger att kyrkan tar upp 10% av de två ländernas produktion. Vidare står det ingenstans vad jag kan ha hittat att adeln faktiskt är skattebefriad och livegenskap nämns endast i legerdierna tror jag. Dock så menar jag på att det finns många detaljer som inte kan tas bokstavligen i Aidne-böckerna och måste omarbetas för att få en trovärdig bild av adlig och kyrklig makt i Erebs feodala länder som har en mäktig adel och stark kyrka, främst då Zorakin och Kardien, utan att gå ifrån de ursprungliga kärnan av Erebs politiska, ekonomiska och militära krafter. För att göra detta måste vi gå till inspirationskällorna. Först hade jag tänkte att skriva ett långt inlägg om adeln och kyrkan, med deras uppgifter och makt, hur dessa kämpar om makten i feodala riken. Men jag insåg att det hade blivit mycket som mitt första inlägg i Zorakin, mycket text och information men inte mycket konkret så jag sammanfattar enkelt mina frågeställningar.

Adelns är skattebefriad, texten om att de betalar skatt i Zorakin är helt enkelt scutage som endast betalar i krigstid istället för rusttjänst. Adeln äger tillsammans med kungen och kyrkan (mer specifikt dess ordrar) den största delen av landegendomarna i de feodala rikerna. De är alla skattebefriade och inte utgör bas för tempelskatten. Kvar finns städerna och skattebönder varav skattebönder betalar sin skatt i natura. Om man skall behålla kyrkan som ofantlig rik och korruperad så krävs det att de har omfattande egendomar. Lokalt bör finnas prästgårdar som försörjer den lokala församlingspräster, på högre nivåer som bontisaleer och kerigasser bör större jordegendomar finnas, troligen skänkta av baroner vid dess dödsbädd, för dess försörjning. Bontisaler bör även ha en framskjuten position i administrationen av städerna, både fria och de som tillhör en länsherre. Gällande ordrar så bör dess egendomar särskiljas från kyrkan då det är seperata organisationer som visserligen ansvarar för exarken men har olika verksamhet och behov.

Penningekonomin bör tämligen begränsad till stadsbefolkningen och adeln, troligen betalade bönder sina skatter i natura (produkter och arbete) långt efter 1300-talet. Kungarna lyckades pressa fram skatter från adeln, främst lågadeln, för att finansiera sina krig med krävdes dock deras godkännande i nationalförsamlingen (parliment, states general). Dessa bör ha varit rena pengar. Jag erkänner dock att jag inte alls är säker på detta men det känns logisk att betalade skatter i främst i deras produkter då dessa är väldigt nödvändiga för deras herrar. Dock så hävdar jag fortfarande att livegna bönder inte kan vara bas för beskattning då de tillhörde marken och ägdes tillsammans med marken av godsägaren som troligtvis tillhörde adeln. Tror bestämt att jordägande måste vara basen till rikedom i medeltida samhällen men ägande av verkstäder och handelsskepp som motsvarighet i städer. Även besittningsrätt till gruvor och andra inkomstgivande naturresurser bör dock vara i kontroll av kungen eller adeln.

Sammanfattningsvis så krävs det för kyrkan stora jordegendomar om den skall vara enormt rik och mäktig. Ser inte heller att Sverige är en lämplig jämföresle då avsaknad på livegenskap och feodala strukturer gör detta helt oväsentligt. Om inga större landegendomar finns så är kyrkan väldigt beroende på kungen och adeln då de har ingen egen rikedom att basera sig på. Skatter i all ära men grunden i rikedom består av landägande.

På min ursprungliga fråga om bontisaler håller län, då tänkte jag på grevskap, så detta absolut inte nödvändigt, det kan definitivt variera från land till land, men är troligt att åtminstone kerigassarna har egna län och vasaller.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-08-09 19:11

Aidne behöver ju inte fungera som Europa. Det är inte en feodalsimulator som vi jobbar på :wink:
Om Tempelskatten tas ut av alla bönder så gäller inte skattebefrielsen i denna bemärkelse. Jag köper inte ditt resonameng om att bara för att mark ägs av en adelsman så måste den vara undantagen från all form av beskattning, även om det i viss mening ändrar definitionen av "frälse". Jag tror inte att alla kyrkor genom historien har baserat sina inkomster på landägande, ens innan pennigaekonomins inträde. Men, tempelskatten kräver ett intimt samarbete mellan adel och kyrka, så lång är klart.

Sedan så kan man ju diskutera om detta är den enda lösningen på kyrkans finansiereing och vilket som ger bäst grund till rollspelande och skapar en dynamisk och spännade värld.

Själva beslutsgången var att Anders ville att kyrkan skulle särskilja sig från den katolska och tyckte att vi inte borde jobba med stora lantegendomar. jag tyckte att det funkade och skrev ihop stycket om kyrkans finanser.

vad gäller penningekonomi så är det som alltid så att man kan hitta olika exempel i olika källor. Min "bibel" har blivit Peter Spuffords - Makt och Pengar som ganska ingående går igenom medeltidens handel och pengaekonomi. Och - under det långa 1200 talet (fram till pesten) så övergår skatten i de utvecklade länderna i Europa (Italien, Frankrike, England odyl) att betalas i allt större omfattning i mynt. Mot slutet så är det detta som dominerar och det är den här utveckligen som ligger till grund för/samverkar med den handelsexplosion som sker samtidigt. Bönderna tvingas att börja odla kommersiellt för den lokala marknaden. Under hösten säljer man av sina varor på marknaden. så har man under några veckor pengar. dessa används till att betala skatter, arrenden etc och till inköp av det man inte producerer själv. Sedan så är pengarna slut och bonden fortsätter sitt liv utan pengar på fickan, själva mynten lämnar aldrig staden särskilt länge. Så även bönderna har en pengaekonomi, om än bara under en begränsad del av året. Jag tänker mig att Caddo, Magilre, Erebos och Trakorien har kommit så här långt och att andra är på väg efter (Zorakin på god väg, Kardien sladdar efter med ena hjulet på banan och andra lång ner i diket).

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2008-08-09 19:40

Man får samtidigt inte glömma att det fanns stora variationen mellan olika länder. I Italien (exempelvis den idag Italiensk-talande kantonen Tessin i södra Schweiz) så fanns det sammanslagna byar som omfattade stora dalsystem och som stod helt fria från adelns inflytande och som själva stod för upprättande av bevakningsborgar och hållande av handelsleder. Ibland så var rent av vissa adelsfamiljer med i dessa by"kooperationer" på flera håll i Europa.

Det är med andra ord ensidigt att säga att det rådde ett strikt triangulärt feodalt styra generellt i Europa. Det fanns en mängd olika stadsstater självstyrande bykooperationer, edsförbund, självhärskande grevar (givetvis), hertigar furstar och biskopar. Men detta är jag övertygad om att du redan vet.

Så visst finns livegenskap kvar i Zorakien men den är långt ifrån den enda "anställnings"formen för bönder.

Vad gäller LV så var det en ganska bred enighet om att man ville distansera LV från kristendomen. Även den Aidniska. Den Aidniska formen av LV är väl kanske den som mest verkar påminner om den kristna kyrkan, med betoning på kyrka, vad gällande sökande efter makt korruption etc. Men LV är en soldyrkande religon så det finns också klara skillnader i ritualer och livsåskådning jämfört med kristendomen.

Och visst kan det finnas kyrkoägda gods i Aidne men inte alltför många. Det finns en allmän tempelskatt som ett tionde. Det ger en hel del intäkter. Detta tionde är förmodligen den aidniska kyrkans överenskommelse med kung och adelsmannaråd. De eventuella gods som hålls av LV är sannolikt avsatt för kloster eller för solriddarorden. Kerigasserna har givevis en mycket stark ställning i det aidniska samhället. Bontisler sitter givetvis i flera stadsråd.

Vad gäller ekonomi så är Zorakien en korsning av Frankrike/Florens under 1300-tal. Dvs mynt förekommer långt ner i klasserna även på landsbygden men det är också vanligt att man betalar i natura i form av vin, spannmål, timmer, ostar. Ofta betalade man både i natura och med penningar.

Det vill säga, det är mycket sannolikt att en bonde betalar skatt i form av en stor gul ost, en famn ved, en skäppa spannmål samt 5 silvermynt.
Senast redigerad av 4 Fraxinus, redigerad totalt 2008 gång.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-08-09 19:44

Fraxinus skrev: Det vill säga, det är mycket sannolikt att en bonde betalar skatt i form av en stor gul ost, en famn ved, en skäppa spannmål samt 5 silvermynt.
Så billigt kommer ingen faltrakier undan! :wink:

I övrigt stryker jag skäggstubben och hummar bifall...

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2008-08-09 19:45

Regil skrev:
Fraxinus skrev: Det vill säga, det är mycket sannolikt att en bonde betalar skatt i form av en stor gul ost, en famn ved, en skäppa spannmål samt 5 silvermynt.
Så billigt kommer ingen faltrakier undan! :wink:
I månaden!!! :shock: Då kan faltrakierna inte ha det lätt! :wink:

OK! Då slänger vi väl på en tunna av gamle Örolds hembrygda extra mörka oktoberöl
Senast redigerad av 1 Fraxinus, redigerad totalt 2008 gånger.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-08-09 19:48

Fraxinus skrev:
Regil skrev:
Fraxinus skrev: Det vill säga, det är mycket sannolikt att en bonde betalar skatt i form av en stor gul ost, en famn ved, en skäppa spannmål samt 5 silvermynt.
Så billigt kommer ingen faltrakier undan! :wink:
I månaden!!! :shock: Då kan faltrakierna inte ha det lätt! :wink:
I veckan!!!

I Kardien jobbar faltrakierna på länsherrens åkrar 25 timmar om dygnet, lever på en skopa grus och lite regnvatten. En faltrakier skulle vara lycklig om han komma undan med en gul ost och lite silverslantar varje månad!

I månaden, paaah, luxury!

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2008-08-09 19:53

Mina legerdier måste ställa upp som frivilliga rörliga måltavlor i adelsmännens bågskyttetävlingar. När de är klara med det ska de gå och mocka ur stallen (givetvis innan de drar ut pilarna- det får de göra efter arbetstid), plöja åkern och köra in allt hö, med sönerna som dragdjur givetvis.

Och sådan lyx som grus har de inte. Grus är alldeles för dyrtbart för att en Legerdier ska få äta upp det. Nä, regnvatten får räcka. Någon hydda har de inte heller. Där står baronens kor. Legerdierna får bo under en gran! :wink:
Senast redigerad av 1 Fraxinus, redigerad totalt 2008 gånger.

Mikael
Admin
Inlägg: 5059
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2008-08-09 20:02

Kul diskuss! Jag stöder kyrkans ägande enligt Aidne! :)
Fyller år och är fuller men detta är såååå kul!

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2008-08-09 20:32

Då måste man ju gratulera, Mikael!

Hoppas du får ett ordenligt gästabud som skulle få dvärgar att avundas dig!
:D

pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 15:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus » 2008-08-10 03:15

Aidne behöver ju inte fungera som Europa. Det är inte en feodalsimulator som vi jobbar på
Absolut inte, det var inte jag menade på utan det känns lite väl avanceraat med en enormt rik kyrka som enbart baserar sina inkomster enbart på skatter. Inte ens svenska staten gör det nu. Gör svenska kyrkan det? Vet faktiskt inte.

Jag försöker endast använda Europa som en inspirationskälla och även om jag gör jämföresler ofta så är det för att få en grund till mitt resonemang. Sedan måste man anpassa sig till Ereb.
Håller med er.

Om Tempelskatten tas ut av alla bönder så gäller inte skattebefrielsen i denna bemärkelse. Jag köper inte ditt resonameng om att bara för att mark ägs av en adelsman så måste den vara undantagen från all form av beskattning, även om det i viss mening ändrar definitionen av "frälse". Jag tror inte att alla kyrkor genom historien har baserat sina inkomster på landägande, ens innan pennigaekonomins inträde. Men, tempelskatten kräver ett intimt samarbete mellan adel och kyrka, så lång är klart.
Jag hittade egentligen inte någonting som stödde mitt resonemang att livegnas produktion inte var en beskattningsgrund för templet men kände att det var logiskt.

Gåvor från adeln menade jag vara en god inkomstkälla för kyrkan. Om adelsmän ger land till kyrkan för att botgöra för att giftmördat sin bror så finns landområdet kvar 100 år senare inom kyrkan om de inte har sålt det eller kungen konfiskerat det. Kände det var logisk att kyrkan var stora godsägare.
Sedan så kan man ju diskutera om detta är den enda lösningen på kyrkans finansiereing och vilket som ger bäst grund till rollspelande och skapar en dynamisk och spännade värld.
När det gäller kyrkans finanser tycke jag prästgårdar är normalfallet, som sköts av några livegna så prästen inte bor i kyrkan men i anknytning till den. Gården har troligtvis skänkts av lokal adelsman och byggts med gemensamma ansträngingar. Att de är kungliga ämbetsmän känns fel och jag kan inet se någon funktion de skulle fylla. Ser att de lokala bönder går hit för att tala med prästen, gifter sig här, här finns kanske en liten örtgård. Finns en församlingspräst på vadå tio byar? Ungefär två per baroni, kan det stämma? En i varje by känns mycket och byarna ligger rätt så nära varandra. Det kan i och för sig finnas kyrkor i de flesta byarna men att församlingsprästen går runt mellan tre - fyra kyrkor och håller gudstjänster.

Vad har ni tänkt?

Bontisaler och kerigasser bör egentligen vara adelsmän då dessa har en infytande över sådana positioner. Känns som de residerar i städer och köpingar och kan där fungera som ledare. De bör ha ett större antal församlingspräster under sig och några soldater. Enligt spelledarboken får bontisaler ha tio och kerigassen femtio. Det känns tycker jag att de bör ha ett gods precis utanför staden eller ett herresäte i staden. Ett stort tempel med bontisal, präster och noviser samt soldater. Kanske tempelskola. En framstående position i stadens styre? Kanske greven eller kungens representant.

Jag känner inte det finns något jättebehov av stora ofantliga egendomar men lokala prästgårdar samt ett par gods som hålls för att försörjer varje bontisal. Med tempelskatten från staden så bör det bli en hel del över även efter att försörja ett antal präster och vakter i länets stora stenkyrka i staden.

Och att bontisaler inte håller position som vasaller till kung eller hertig är inte alls nödvändigt.

Andra intäkter kunde vara (om man tar lite inspiration) säljandet av heliga vapen, relikhandel och välsignelser.

För att sumera så tycker jag en mellanväg går att få, kyrkan kan hålla mindre egendomar men inte utgöra en de större i riket. I europa så ägde de helt enorma och det är ingenting som är min mening att efterlikna men en viss del bör de inneha. Mest för de högre prästerna skall kunna hålla egna tjänare, hus och vakter. Församlingsprästerna lever något bättre än den typiska bonden

vad gäller penningekonomi så är det som alltid så att man kan hitta olika exempel i olika källor. Min "bibel" har blivit Peter Spuffords - Makt och Pengar som ganska ingående går igenom medeltidens handel och pengaekonomi. Och - under det långa 1200 talet (fram till pesten) så övergår skatten i de utvecklade länderna i Europa (Italien, Frankrike, England odyl) att betalas i allt större omfattning i mynt. Mot slutet så är det detta som dominerar och det är den här utveckligen som ligger till grund för/samverkar med den handelsexplosion som sker samtidigt. Bönderna tvingas att börja odla kommersiellt för den lokala marknaden. Under hösten säljer man av sina varor på marknaden. så har man under några veckor pengar. dessa används till att betala skatter, arrenden etc och till inköp av det man inte producerer själv. Sedan så är pengarna slut och bonden fortsätter sitt liv utan pengar på fickan, själva mynten lämnar aldrig staden särskilt länge. Så även bönderna har en pengaekonomi, om än bara under en begränsad del av året. Jag tänker mig att Caddo, Magilre, Erebos och Trakorien har kommit så här långt och att andra är på väg efter (Zorakin på god väg, Kardien sladdar efter med ena hjulet på banan och andra lång ner i diket).
Inressant, jag skall nog försöka få tag på en kopia av den boken. Sedan är det sant som du säger, man hittar många olika uppgifter i olika källor. Jag accepterar att skattebönder kan betala i pengar och det gör världen mycket enklare att spela med reda pengar.

Appro på det, finns papperspengar i Aidne, någon typ av bankväxel. tänkte att det finns dalkiska banker runtom i Ereb. Är det en felaktig antagning?





Några funktioner som känner kyrkan är viktig för;

läskunnigheten
de flesta kan faktiskt inte läsa även om det handlar om adelmän. präster och munkar är därmed de som skriver kontrakt och liknande. köpmän bör väl vara undantaget men känner att de dels är relativt få och adelsmän litar inte på dem.

kunskapskälla
gamla böcker och dokument hamnar oftast hos en munkorder

exorcister
mot ondskefulla väsen så bör gudsmän vara mycket användbara.

heliga vapen/skydd
kyrkan har tagit över dubbningen samt sköter kungakröningar. Bägge kan ge vissa mindre fördelar som skydd mot mörkrets krafter, ex någon slags antimagi eller motståndskraft effekt. så länge man sköter sig enligt LV tro.

rådgivare
kansler, kungens skrivare och ansvarig för utrikeskontakter och korrespondens, han borde vanligtvis vara präst eller munk med deras ockulta kunskaper även kunnig i teologi och lära om svartkonst.

häxjägare
inte i den direkta betydelsen men några mindre sällskap vars uppgift är finna och nedgöra demonologer, nekromantiker och andra svartkonstnärer. små grupper ledd av vig präst eller munk. Här kan faktiskt tempelriddare komma till sin rätt som både munk och krigare.


saker som jag tycker är tråkigt just nu

soltågen
även om namnet blev bättre fanns det inga orsaker för dessa. känner att det egentligen handlade om kardien och zorakin var ute på krigståg. inte nödvändigtvis kungarna men några hertigar som vill utöa sina rikedomar eller mer troligt ville kriga mot någon.

solriddarna
här finns fyratusen riddare och väpnare som är bästa krigarna i västra ereb vars uppgift att eskortera feta biskopar ojsan bontisal menar jag och vakta en kyrka i en liten bondhåla trots att det finns en baron inom tusen meter bort.

om man skall ha riddarordar (alltså krigsmunk-ordrar) och jag är inte säker på det att de behövs så bör de ha specifikt syfte som visserligen kan ändras men som är dels viktigt för exarken och dels viktigt för befolkningen i de områden som rekryteringen sker. här kan jag tänka mig spridning av LV med svärd dvs soltåg med det känns för mycket Europa för mig. Vill hellre ha svartfolksjakt. Slå ihop tornriddarna med solriddarna och låt dem få både inmark och slättebo (exempelvis) samt eventuellt någon provins i norra jorpagna. sätt en stormästare endast ansvarig inför exarken, frikoppla från kungar och bontisaler, under honom landsmästare som är ansvarig i sina provinser. Sedan har de gods och liknande i rekryteringsgrunden som civliserade delarna av LV-rikerna som förser dem med resuser för att bekriga.

alltså jag inget emot tornriddarna men jag skulle gärna bygga på dessa och en internationell order som inte är ansvarig inför kungen även om de är allierade. som religiösa krigare kan de då prästvigas och om de är rätttroende få vissa skydd (slipper slå på skräcktabellen, magisk skydd eller påverkas inte av oddödas specialattacker (gastar, dödsriddare).
tornriddare stormästare just nu har inte mycket som skiljer sig från en världslig vasall.


missionsverksamhet tycker munkordrarna kan sköta

pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 15:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus » 2008-08-10 03:38

Man får samtidigt inte glömma att det fanns stora variationen mellan olika länder. I Italien (exempelvis den idag Italiensk-talande kantonen Tessin i södra Schweiz) så fanns det sammanslagna byar som omfattade stora dalsystem och som stod helt fria från adelns inflytande och som själva stod för upprättande av bevakningsborgar och hållande av handelsleder. Ibland så var rent av vissa adelsfamiljer med i dessa by"kooperationer" på flera håll i Europa.
Självklart finns det stora skillnader i Aidne. Det var lite av det jag ville från fram när jag diskuterande de norra delanra av Zorakin som jag ansåg bör kraftigt avvika från de södra delarna. Jag vet ine om du kommer ihåg det här men jag var mer inne på stamhövdingar med egna landområden som var helt fria och skötte sitt eget försvar samt att kraftigt dra ner med på adeln i detta område. Ta bort grevarna och baronerna med en folkvald hertig osv.
Vad gäller LV så var det en ganska bred enighet om att man ville distansera LV från kristendomen. Även den Aidniska. Den Aidniska formen av LV är väl kanske den som mest verkar påminner om den kristna kyrkan, med betoning på kyrka, vad gällande sökande efter makt korruption etc. Men LV är en soldyrkande religon så det finns också klara skillnader i ritualer och livsåskådning jämfört med kristendomen.

Jag ser gärna betydligt mer distansering från katolska kyrkan som soltågen, solriddarna, ljusa handen
Och visst kan det finnas kyrkoägda gods i Aidne men inte alltför många. Det finns en allmän tempelskatt som ett tionde. Det ger en hel del intäkter. Detta tionde är förmodligen den aidniska kyrkans överenskommelse med kung och adelsmannaråd. De eventuella gods som hålls av LV är sannolikt avsatt för kloster eller för solriddarorden. Kerigasserna har givevis en mycket stark ställning i det aidniska samhället. Bontisler sitter givetvis i flera stadsråd.
Jag kan helt och hållet köpa detta men var jag var emot var att enbart tempelskatten försörja kyrkan och det på grund av detta var ofantligt rik. Känns som man kan skala ner på kyrkans ofantliga rikedomar och korruptin ty även det är väldigt lik katolska kyrkan. Dessutom så jag inte direkt funktion det skulle ha i en rollspelsmiljö.
Det är med andra ord ensidigt att säga att det rådde ett strikt triangulärt feodalt styra generellt i Europa. Det fanns en mängd olika stadsstater självstyrande bykooperationer, edsförbund, självhärskande grevar (givetvis), hertigar furstar och biskopar. Men detta är jag övertygad om att du redan vet.
Det är inte det jag försökte säga, men inspirationen för aidne bör väl vara frankrike med stora uppodlande och tätbebodda jordbrukstrakter. Där bör det till den största delen feodaliserade marker. Jag skulle jättegärna se en annan struktur på Grindnu och Divra på tanke på att de var erövrare men å andra sidan drabbades bägge av piratattacker så feodaliserad mark är inte osannolikt heller.

Dessutom var det lite av det förhållande jag ville skulle förmedlas i aidnes adelstruktur, ta bort en del hertigar och se grevarna som direkta vasaller till kungen, ha områden som står utanför kungens kontroll med länsherren ej svurna till kungen men kungen hävdar ändå överhet över området (främst östra Zorakin och norra Kariden). Se till att det finns baroner direkt svurna till hertigar och kungen. Egentligen vag inne på att ha en del bontisaler som länsherrar också men det kan jag helt släppa för att frångå katolska kopplingen.
Så visst finns livegenskap kvar i Zorakien men den är långt ifrån den enda "anställnings"formen för bönder.
Jag vill minnas att jag nämnde fria bönder flera gånger.
Vad gäller ekonomi så är Zorakien en korsning av Frankrike/Florens under 1300-tal. Dvs mynt förekommer långt ner i klasserna även på landsbygden men det är också vanligt att man betalar i natura i form av vin, spannmål, timmer, ostar. Ofta betalade man både i natura och med penningar.

Det vill säga, det är mycket sannolikt att en bonde betalar skatt i form av en stor gul ost, en famn ved, en skäppa spannmål samt 5 silvermynt.
Jag ger mig på den punkten och ser egentligen positivt på det då ger en bättre miljö för rollspel om mynt förekommer i hela samhället. Fast ibland kan det vara kul med avsides bönder som vägrar ta emot mynt för maten som de behöver köpa. Jag vill ha hästen eller svärdet du just hittade.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-08-10 07:20

Pegasus
Det är mycket på en gång :)

Jag skall kommentera valda bitar.
Dock så är en av allsmäktige SLs (Spelknepe) förutsättningar att om det inte är dåligt/konstigt så skall det vara kvar. Detta för att världen så att säga inte skall bli alltför annorlunda för den som är van vid det gamla och skall sätta sig in i det nya. Vi har allstå inte satt oss med att ark och börjat med att ta bort det vi inte gillar, utan vider det istället i en riktning som vi tycker äör bättre. så...

Vad gäller Tornriddarna - ja de är inte helt olika en vanlig vassal. detta är en del av poängen. Kungen genomför här i smyg en centralisering av landet, men för att inte oroa adeln så döljer han det i svulstiga tal om kampen mot ondskan och i form av en ädel riddarorden. Sedan så tycker jag att dina tankar om sammanslagning med Solriddarna är spännade och håller med om att Solriddarna delvis saknar syfte. men det betyder inte att de inte bör finnas.

Bankväxlar finns, se Huggerska huset under Caddo.

10% av BNP är jättemycket.... Det räcker till att avlöna 8 000 riarker, 500 riddare, 750 väpnare och hålla bontisalerna runda och feta., Allt detta i Kardien. Byatampel finns bestämde ett för ca 500 inv, vilket säkert är ganska mycket.- Det blir templet mitt i byn (nåja, men ett tempel på några byar).

Skriv svar