Torshem

Torshem är en koloni under Berendien inklämd mellan Nidabergen och Landoris alvskogar. Handeln med Nargur över Nidapasset och med dvärgriket Kihzâr-Khôn är central. Runt Torshem lever de narguriska ovaterna i vad de kallar Sjölandet.

Landsfakta

Invånarantal: -
Befolkning: 97% människor, 2% svartfolk, 1% övriga (älvfolk, råttmän, vargmän)
Huvudstad: Torsborg (ca. 1 000)
Statsöverhuvud: Stadsmästare Laberkus Sagbon
Styrelseform: Berendisk koloni med en stor grad självstyre
Exportvaror: Dvärgvaror, pälsvärk
Importvaror: Livsmedel
Välstånd: Fattigt
Armé: Stadsvakten i Torsborg
Religion: Wegildyrkan, Unga Gudarna, Lysande Vägen, Nahriguhr
Övrigt: Torshem omges av det narguriska Sjölandet som bebos av ovaterstammen

Historia

Kronologi före Torshems grundande

Alvernas tid

9000-1600 f.O.

Nidapasset är den enda vägen över Nidabergen och har sedan tidernas begynnelse varit en viktig väg för folk och djurs vandringar. Då alverna bosatte sig i Landori fanns inga andra intelligenta varelser som kunde utgöra något hot mot riket, och passet var öppet och oskyddat. Den naturliga vandringsvägen söderut från Nidapasset gick genom ett öppet skogslandskap med några större och mindre sjöar (dagens Torshem) och sedan längs en stor och bred flod (Leipter) ner mot havet. När svartfolk och människor anlände, insåg alverna behovet av gränser runt Landori. De lät dock Nidapasset vara öppet. Många människofolk levde trots allt ett liv mycket likartat alvernas, och var heller inte så många. Så länge vägen längs floden följdes, lät alverna andra folk passera ostört. Svartfolken hölls dock borta.

1547 f.O.

Vid mitten av 1500-talet f.O. blir svartfolken fler och Nidapasset blir svårare att kontrollera. Gång på gång attackerar de i större och större antal. Vintern 1547 f.O. kommer ett oväntat anfall genom det normalt snöfyllda passet och framför sig driver svartfolken en stam av flyende människor. Det är en av stammarna som utvandrat från Barbia till Nargur i den andra narguriska vandringen. De kallar sig ovater (n. howather) och leds av hersen Kathenowi. Alverna tvingas tillbaka, men nere vid sjöarna söder om passet lyckas de med ovaternas hjälp hejda invasionen och pressa svartfolken tillbaka. Alverna inser att Nidapasset måste ha ett starkare försvar, och mot att ta på sig denna uppgift får ovaterna tillåtelse att slå sig ned bland skogarna och sjöarna direkt söder om passet. Kathenowi svär inför Gudinnan att hålla detta avtal och mottar av alverna en stickling från en silverlind som senare blir hennes klans Träd. De kallar sitt nya land Avani Yrdh – Sjölandet.

1545-1080 f.O.

Alverna i Landori och människorna i Sjölandet lever i fred. Ovaterna vaktar Nidapasset mot svartfolk och andra krigiska folk. Passet glöms nästan bort av andra folk. Söder om Landori börjar dock ett nytt folk sprida sig, krunierna.

1080-1065 f.O.

Det Krunska kriget bryter ut långt i söder, där de narguriska hynerna går i krig mot krunierna. Då urgamla band binder samman alla nargurer, går ovaterna från Sjölandet in i kriget på hynernas sida. De följer leden genom Landori söderut och låter även narguriska fränder från norr passera Nidapasset för att delta i striderna. Alverna protesterar kraftigt, men håller sig själva utanför konflikten. Hynerna segrar år 1065 f.O., och nargurerna vandrar då tillbaka till Sjölandet och skogarna i Nargur, fullastade med plundringsbyte. Då ovaterna hållit Nidapasset fritt från svartfolksangrepp, trots krigandet i söder, och respekterat Landoris gränser enligt avtalet, låter alverna händelserna passera.

Jorpagnas tid

1065-1022 f.O.

Sydväst om Landori utropar hynska krigsledare tillsammans med den krunska kolonibefolkningen ett nytt rike, Kejsardömet Jorpagna. Det nya riket är starkt och alverna tvingas ge dem tillgång till Nidapasset. De blir passets nya väktare och ovaterna ignoreras. Alverna ser med oro på kejsardömets snabba expansion, men lugnas av deras kejsare, Tiberions, löften om fred.

1017-912 f.O.

Det nya folket, som kallar sig jorer, skickar 1017 f.O. legionärer att bygga en väg genom södra Landori och en norrut, mot och genom Nidapasset. Alverna kan inget göra då jorerna är numerärt överlägsna och ett krig skulle vara förödande. Ovaterna i Sjölandet drivs nu helt bort från Nidapasset och ett joriskt fort byggs där, Grafferburg.

912 f.O.

Kejsar Tamsolion av Jorpagna kallar alla narguriska hövdingar kring Nidapasset till ett rådsmöte i borgen Grafferburg. Fred och framtida handel erbjuds, men nargurerna är ej intresserade, och vill hellre ha en ursäkt för vad de ser som jorernas orättvisa behandling av ovaterna och alverna i Landori. En mäktig hövding kallar kejsaren ”en söderns hund och vekling” och som svar blir samtliga nargurer nerhuggna.

906 f.O.

I respons till den misslyckade "Invasionen av Nargur" går Nargurs alla stammar i krig mot kejsardömet, starkt stödda av sina fränder i Barbia. Nargurerna lyckas inte erövra Grafferburg, men hindrar jorernas transporter av trupper och förnödenheter genom Landori och Sjölandet. Det sägs att många jorer faller för alvers pilar, men då inga överlevande finns kan inget bevisas. Jorerna har heller inte resurser att även gå i krig även med alverna.

863-849 f.O.

När Härförarnas krig bryter ut i det jorpagniska kejsardömet 863 f.O. reduceras trupperna i Grafferburg. Legionärerna stationerade där behövs i inbördeskriget. På senvintern 849 f.O. lyckas en mindre grupp ovater ta sig in i fortet bakvägen från Sjölandet och öppna portarna för väntande fränder från Nargurs skogar. Grafferburg faller och överlevande jorer berättar senare skräckslagna om hur blodtörstiga barbarer och ljudlösa alvpilar skoningslöst sporrade deras paniska flykt ut ur Landori.

(Var det ovaternas herse Melanowi som återtog Grafferburg 849 f.O.?)

849-828 f.O.

Nargurer strömmar över Nidapasset och följer leden ner genom Landori för att plundra i Jorpagna. Jorerna skickar upp legioner för att försöka återta Grafferburg.

Gamla Bytiden

828-728 f.O

Härförarnas krig i Jorpagna slutar när kejsarinnan Zenobia vinner tronen 828 f.O. Zenobia återupplivar kejsar Tiberions fredsavtal med alverna från 1025 f.O, ett avtal som aldrig hölls. Som del av avtalet får alverna återigen herravälde över Nidapasset och ger i sin tur tillbaka ovaterna deras roll som passets väktare. Kejsardömet kräver dock att inga nargurer från stammarna i norr tillåts passera. Alverna accepterar. Ovaterna ogillar dessa villkor, men nöjer sig med att återigen få kontroll över Nidapasset.

728-707 f.O.

Ovaterna bevakar Nidapasset och släpper inga av sina fränder från Nargur igenom, trots upprepade vädjanden och rena erövringsförsök. Ovaternas herse Mahwasether lyckas under sin långa regering bevaka passet, hålla fred med stammarna i norr och respektera alverna. Han minns som en av ovaternas största herser.

676-599 f.O.

Joriska handlare tar sig 676 f.O. upp leden förbi Zenobias stenstoder och genom Landori till ovaternas Sjöland. De etablerar ett avtal med ovaterna om fred och handel. Den långa tid av fred och välfärd som detta resulterar i kallas i dag för den Gamla bytiden.

Den Tredje Konfluxen

599-598 f.O.

Den Tredje konfluxen inträffar och därmed faller kejsardömet Jorpagna. Joriska handlare och nybyggare i Sjölandet decimeras kraftigt och skärs av från Grivela. (Hur klarar sig ovaterna och alverna undan köttbitarna?)

Kihzâr-Khôn grundas

103 e.O.

Dvärgriket Kihzâr-Khôn utropas under Nidabergen. Dessa dvärgars mål är att samla sina bosättningar och sin styrka i ett stort rike.

177 e.O.

Dvärgarna i Kihzâr-Khôn öppnar en port i södra delen av Nidapasset. Ovaterna erbjuds att handla med dvärgarna. Det är ett numera erkänt faktum att detta inte var huvudskälet till den nya porten. Så vad var huvudskälet?

Kronologi efter Torshems grundande

Kolonin Torshem grundas

189 e.O.

Berendier, ett joriskt folk från norra Tolan, som hört talas om handeln uppe i Nidabergen tar sig upp Leipterfloden till Sjölandet och Nidapasset. Jorernas historiska förbund med alverna i Landori tillåter dem att passera alvskogarna. Handel med Nargurs folk genom Nidapasset är det officiella skälet, men snart utvecklas goda kontakter även med dvärgarna i "Kvisur Kan" (Kihzâr-Khôn).

189 e.O.

Handlarna från Berendien lägger grunden till kolonin Torshem i Sjölandet.

212 e.O.

Ovaterstammen gillar inte kolonisterna och attackerar bosättningen Torsborg som den befästa orten i kolonin kallas. Dvärgarna vill inte att handeln med vare sig nargurer eller berendier skall rubbas och tvingar med skicklig diplomati fram ett fredsavtal.

335 e.O.

En allians bildas mellan barbier och det mäktiga Aghargaförbundet från Nargurs norra delar. De har länge varit avundsjuka på stammarna kring Trasimo och Torshem, som genom handeln med södern blivit starka och kunnat hålla svartfolken från sina marker. En stor härstyrka tar sig söderut mot Nidapasset. Barbierna går mot Trasimo medan Förbundet korsar bergen in i Torshem. I Sjölandet drivs ovaterna bakåt mot berendiernas stad Torsborg och här möter de tillsammans invasionshären. Förbundet belägrar staden och härjar både ovaternas brotebyar och torshemsbornas gårdar. Ovana vid belägringskonst står krigarna från norr dock snart villrådiga, och när dvärgarna i Kihzâr-Khôn hotar falla dem i ryggen och spärra passet, drar de sig tillbaka över bergen.

342 e.O.

Dvärgarna reser tornet Môethazadôr (gry. Athmôhz-Dohr) som en bastion norrut. Tornet blir en ovanjordens symbol för Kihzâr-Khôns makt och diplomatiska framgångar i relationen till människofolken norr om Nidapasset. Torshem är dock fortsatt dvärgarnas mest lukrativa handelspartner, och man ser till att inte riskera denna relation genom för nära kontakter med Torshems potentiella fiender, som t.ex. Aghargaförbundets stammar.

Nya Bytiden

Ca. 470-530 e.O.

Kihzâr-Khôn växer till ett mäktigt rike. Trasimo blir ett centrum för handel mellan dvärgar, nargurer och kopparhavsländerna. Permanenta handelskontakter etableras med stora handelshus i Erebos och Jorpagna. Torshem gynnas indirekt av regionens välfärd.

487-488 e.O.

Stora delar av Nargurs svartfolk enas under en grupp storvuxna resar från de sydvästra sluttningarna av Cerbergen. De går genom Nidapasset och in i Torshem.

488 e.O.

Köpmannen Vedort från Erebos får i Trasimo höra om svartfolkens anfall på Torsborg. Han hyr ett kompani legosoldater och lyckas, tillsammans med ett kompani dvärgar från Kihzâr-Khôn och ovaterna, undsätta torshemsborna. Svartfolken besegras och endast en handfull undslipper. Vedort hjälteförklaras och föräras förmånliga handelsrättigheter i Torshem. Det handelshus han grundar är i dag ett av Torsborgs mäktigaste.

493 e.O.

Dvärgarna öppnar porten Meth-Înhib – Guldporten (gry. Nahibû-Meth) – upp mot sydöstra Trasimo. Förutom järn och hantverk erbjuder de erebosierna och jorpagnierna guld från Nidabergens inre. Påverkas handeln med/genom Torshem av detta?

588 e.O.

Kihzâr-Khôns Guldport mot Trasimo erövras av svartfolk. Påverkas handeln med/genom Torshem av detta?

Geografi

Karta

Kladdkarta över Torshem med omgivningar: [1]

Kladdkarta över gränser i Torshem: [2]

Platser

Torsborg

Huvudartikel:Torsborg

Centralort i Torshem och kolonins enda stad.

Kungshögarna

Begravningsplats för tre av ovaternas hersar.

Kathenowi

Melanowi

Mahwasether

Landsbyarna

Bebos av berendiska kolonister.

Hridevad
Svodryksby
Lillstensby
Alvens Källa
Trolle
Wegilby
Spjutkast

---

Befolkning

Berendier

Huvudartikel:Berendier

Torshems joriska folk består av kolonister från Berendien.

Ovater

Huvudartikel:Ovater

Det narguriska folk som bebor Torshem. Är i många källor omtalade som howather vilket är deras namn på centralnarguri. Kallar regionen för "Sjölandet".

Från forumet...

Ovaterna är en mycket gammal och stor stam av 23 klaner under ledning av hersen Tagaswether av Tarosklanen (faktiskt härstammande från självaste Kathenowi i 84 led – han som ledde stammen, som då kallade sig howather, genom Nidapasset 1547 f.O.). Stammens mest framstående vinde (vilket har blivit till "völva" på ovaternas nuvarande språk) är Sigaswitha den Ärrade.

Övriga

Vargmän

Huvudartikel:Vargmän

Svartfolk

Huvudartikel:Svartfolk

Dvärgar

Huvudartikel:Dvärgar

Se: Kihzâr-Khôn.