Magilre

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Landsfakta

Invånarantal: 1 800 000
Befolkning: Människor 100%
Huvudstad: Munzga (ca. 36 000)
Statsöverhuvud: Cerebuz II "Långnäsa"
Styrelseform: Monarki med självstyrande adel.
Exportvaror: Vete, majs, torkad och saltad fisk, skaldjur (främst musslor)
Importvaror: Allt utom livsmedel och timmer.
Välstånd: Mycket rikt
Armé: Liten fast armé under kungen, samt mindre styrkor som upprätthålls av respektive adelsman, allt till kungens förfogande; medelstark flotta för kustförsvar.
Religion: Lysande Vägen
Övrigt: "Låga linjen", ett nät av spårvägar, förbinder landets delar med varandra på ett för kontinenten Ereb unikt sätt.

S magilre.jpg

Historia

Kejsardömet Jorpagna

930-talet f.O.
Kejsar Caion av Jorpagna beslutar att erövra det fruktbara plattland som sägs ligga längst ute mot havet i Drylo. Aidniska legioner under härföraren Arcbalo Sangrezzo skickas genom de låga Melashebergen för att om möjligt överraska det vilda dylerfolket man vet finns i bergen. Starka svartfolksstammar ute på Ishnaslätten gör dock ilmarschen till närmast ett gatlopp och när jorerna går upp i Klomellerbergen har dylerna hunnit varnas. Arcbalos hårt medtagna legioner utsätts för ett massivt angrepp och tvingas retirera. I sista stund anländer förstärkningar från sjösidan och jorerna kan segra. Dylerna flyr tillbaka upp i bergen.
935 f.O.
Provinsen Magillia grundas. Officiellt kallas den Drylo Septentrionalis, men detta namn kommer sällan att användas. En provinshuvudstad etableras på sydkusten och får namnet Amazunga.
621 f.O.
Från Magillia i norr leder jorerna en erövring in över Ishnaslätten. Målet är att krossa svartfolken och om möjligt även det vilda dylerfolket. Företaget är framgångsrikt och en kolonisering av området kan ta vid.
620 f.O.
Staden Catonave vid Maureflodens mynning styckas av från Magillia och blir huvudstad i en ny provins kallad Mercana.
597 f.O.
Den från Efaro härstammande joren Nartaloz Nibius Emanorg tillsätts som ståthållare i Magillia.
599 f.O.
Den Tredje Konfluxen inträffar och köttätande insektoider från Samkarna kommer in över Ereb och det joriska imperiet. Provinserna i Drylo hinner dock till viss grad varnas innan katastrofen är ett faktum även här.

Det Kontinentaljoriska riket

598 f.O.
Ståthållare Nartaloz tar tillflykt i Mercana. Med utgångspunkt i staden Catonave försöker han tillsammans med övriga överlevande ur Drylos styrelseskikt få kontroll över regionen. Ett rykte säger att kejsaren är på väg hit från det fallna Grivela.
595 f.O.
Mercana återinlemmas med Magillia. De styrande återvänder till Amazunga som blir huvudstad i vad historikerna senare kommer kalla Det kontinentaljoriska riket. (Amazunga under Nartaloz regering: [1])
475 f.O.
Många kontinentaljorer bosätter sig på Saphyna.
Ca. 450 f.O.
Det kontinentaljoriska riket går under.


Mörkertiden

Jordukaerlarnas tid

[2]


Kabrinzi

80-talet f.O.
Ett tjugotal magiker, författare och lärda samlar sig kring liknade åsikter och kallar sin sammanslutning Tankens Storhet (kabrinzikontinental jori). De beslutar att söka det sanna och oantastliga och utformar en lära kring en gudom med makt över natur och liv, som de hittar bortom Altor. Guden kallar de Kabrinz och läran skrivs ner i De eviga sångernas bok.
34 f.O.
Kabrinzkulten bildas formellt i Kaibab (nuvarande Kabiona) men sprider sig inte utanför staden och den lilla gruppen trogna, då mission inte ses som ett viktigt ändamål.
30 f.O.
Den krunske alkemisten Zumlit Zaar tas upp i kulten och vinner snabbt makt.
25 f.O.
Zaar mördar alla övriga kultmedlemmar och tar själv makten som överstepräst. Han anser att Kabrinz storhet skall spridas till folket och att kultens övriga medlemmar hade fel när de ville behålla guden för sig själva. Zaar predikar ur utvalda delar av "De eviga sångernas bok" och samlar anhängare som är villiga att nu sprida tron på Kabrinz. Kaibab blir ett centrum för denna nya religion och den börjar sprida sig över Magillia, där tidigare ett otal olika religioner och trosinriktningar funnits.
4 f.O.
Överstepräst Zaar försvinner under en missionsresa och en grupp präster tar över styret av kabrinzkulten. De beslutar att ytterligare sprida tron på Kabrinz och bildar en orden med detta som mål.

Nya tiden

Kabrinziska ordensstaten

100-talet e.O.
Kabrinzs Orden växer sig snabbt stor men visar sig vara ett tveeggat svärd för kultens ledare. Orden lägger under sig stora delar av det forna Magillia och formellt sett lyssnar snart allt folket till "De eviga sångernas bok". Dock predikar de med våld och terror och verksamheten ger Kabrinz ett mycket dåligt rykte.
100 e.O.
Kabrinzs prästerskap har lyckats lägga band på sin orden och kunnat förbättra uppfattningen om den store guden Kabrinz. Fortfarande hålls dock folket hårt och prästerna vill inte släppa för mycket av den stora makt som vunnits.
127 e.O.
Piraten Gryppa Gultand intar staden Catonave (nuvarande Mercana) som är en del av den magillerska präststaten. Den magillerska garnisonen brinner ner tillsammans med norrstadens hamnfort och alla kabrinzpräster. Ute på skeppet Havsliljan mottar piraten en delegation från stadens handelshus som vill tacka ”Hjälten som befriat Catonave från magillernas hårda ok”. Gryppa låter alla gå plankan förutom en näbbad anka som skickas iland med budskapet att "friheten har ett pris".

Kungariket Magilre

151 e.O.
(Ur religionshistoriskt perspektiv:) När den nya staten Magilre utropas under kung Capaz Ry'caril förbjuds tron på Kabrinz. Utrensningar genomförs av kungamakten och Lysande Vägen införs som statsreligion. Denna tro från Kopparhavet i söder hade redan börjat sprida sig bland magillerna genom kontakter det bzegustiska befrielseskriget mot det Klavykiska riket fört med sig. Även missionerande solmunkar hade trotsat Kabrinzs Orden och med mångas liv som insats spridit profeten Odos budskap om Etins varma ljus.
167 e.O.
Dvärgriket Mirin-Khôn faller för svartfolken i Grimg-Harukh klanen. Många dvärgar söker tillflykt i Cvyrdo som gamla Catonaves norra sida nu kallas ("Catonave" är staden Mercanas gamla namn).
172 e.O.
Dvärgarna lämnar över Cvyrdo till Magilres kung mot att de får tillstånd att bosätta sig i den magillerska bergsstaden Palatin.
277 e.O.(från Kronologin)
Ransard/Trakorien. Ransard sluter en allians med Magilre och Milacke i syfte att krossa klavykerna på öarna ute i Västerhavet (senare kallade de trakoriska öarna). Milackerna leddes av Hiatus Neffro (”Den galne milacken”) som i hemlighet lovat bort Saphyna till Ransard och Magilre.
287 e.O. (från Kronologin)
Trakorien. När de tre allierade Ransard, Magilre och Milacke vunnit en seger över klavykerna på Saphyna, kan man inte enas om vem som skall få ön. Blodiga strider utbryter och när Milacke byter sida tvingas både Ransard och Magilre att dra sig tillbaka till fastlandet. Trakoriska lärda menar att Milackes härförare tillika Trinsmyras diktator Hatus Neffro ”den galne milacken” bytte sida bara för att få fortsätta striderna, vilka han sades älska över allt annat.
542-544 e.O.
Hertigen av Telnema erövrar ögruppen Dilazagerna från hertigen av Morilia i Ökriget.

Geografi

Karta

Ny karta: [3] [4]

caption

Karta över Magilre

Kladdkarta: [5]

Regioner

Klomellerbergen

Bergen i öster.

Bogalzeskogen

Stor skog i norra Magilre.

Efronzink

Stort träskområde i norra Magilre.

Haazink

Träsk i gränsområdet mellan hertigdömena Limrenago och Zallaz.

Sadeskogen

Skog i södra Magilre. Hemvist för svartfolk.

Brozarap Ackar

Det kulliga landet mellan Efronzink och Klomellerbergen.

Klimat

Flora & Fauna

Ziplodit

Huvudartikel:Ziplodit

Elefantin

Huvudartikel:Elefantin

Platser

Efrons göl

Träsket Efronzinks centrala delar...

Låga Linjen

Dvärgbyggd spårväg som går från Munzga till Moril Dilaz (och vidare till Kabiona).

Dilazagerna

Ögrupp utanför Magilres nordvästra kust. Kunglig flottbas.

Städer

[Magilres städer]

Munzga

Huvudartikel:Munzga

Moril Dilaz

Huvudartikel:Moril Dilaz

Palatin

Huvudartikel:Palatin

Cvyrdo

Gränsstad mot Klomellien. Ligger mitt emot Mercana.

Traugvaz

Huvudartikel:Traugvaz

Befolkning

Människor

Magiller

Idéer: [6]

Dyler

Dvärgar

Huvudartikel:Dvärgar

Bor i staden Palatin.

Övriga

Reptilmän och Svartfolk.

Samhälle

Styre

Magilre är uppdelat i 98 baronier (och markisat?) och i 7 hertigdömen (8 med Bzegusta kontrollerat av Trakorien)

Kungen

Cerebuz II Långnäsa är Magilres kung.

Hertigarna

Baronerna

Hertigdömen

Munzga

  • Huvudstad: Munzga

Kungens eget hertigdöme och Magilres minsta. Munzga har ett utvecklat och välmående jordbruk som huvudsakligen går till huvudstadens försörjning. Från Munzga går den dvärgbyggda spårvägen norrut mot den fria bergsstaden Palatin, som dvärgarna kallar Balâtihon (gryndur: Belât-Khon), och vidare via Rapulin till Moril Dilaz.

Morilia

  • Huvudstad: Moril Dilaz

Hertigdömet Morilia domineras av den rika och mäktiga handelsstaden Moril Dilaz. Staden ligger på en av få platser där Magilres annars branta och svårtillgängliga kust öppnar sig mot Västerhavet. Ursprungligen låg här en gammal dylsk bosättning men när jorerna bosatte Drylo fördrevs barbarfolket. Från Moril Dilaz går spårvägen söderut mot Munzga och mot nordväst till Kabiona. Kontakterna med länderna kring Västerhavet och Kopparhavet är mycket goda. Hertigen av Morilia är undantaget i magillernas förhållande till Trakorien, då han ser den urgamla konflikten om Bzegusta som meningslös och hellre vill utveckla sitt land genom handel med trakorierna. De sydliga hertigarnas förhärligande av sitt joriska arv och anammande av riddarideal från Aidne anser han förlegat.

Brogz

  • Huvudstad: Kabiona

Brogz är Magilres nordligaste hertigdöme och omfattar nästan en tredjedel av landets yta (om man räknar med Klomellerbergen). Kusten i norr stupar lodrätt flera hundra meter ner i Västerhavet och kallas Hamma Ioka vilket betyder Höga Kusten på fornspråket erdir. Den stora Bogalzeskogen som dominerar hertigdömet förser Magilres skeppsvarv med timmer och från huvudstaden Kabiona går en nybyggd förlängning av spårvägen mot Moril Dilaz för att frakta dit virket. I söder ligger Efronzink och i sydöst det vilda Dylerlandet uppe i Klomellerbergen. Politiskt är hertiginnan av Brogz allierad med hertigen av Morilia, även om det stora flertalet av baronerna är starkt kungatrogna.

Ranrapul

  • Huvudstad: Rapulin

Det minst fruktbara hertigdömet efter Brogz i norr. De södra delarna är uppodlade men i de centrala och östra delarna lämpar sig marken endast till boskapsskötsel. Efronzinks träskmark ligger i norr. I väst finns stora stenbrott som förser Magilres talrika borgbyggen med byggnadsmaterial och dessa är hertigdömets huvudsakliga intäktskälla. Spårvägen från Munzga till Moril Dilaz korsar Ranrapul och går genom huvudstaden Rapulin. Gränstrakterna i öster mot Klomellien präglas av att det är härifrån den magillerska adelns så kallade jakter in i sköldpaddslandet utgår. Cvyrdo, mittemot Mercana, har sedan dvärgarna i det nu fallna Mirinohn övergav staden varit i Magilres ägo. Hertigen av Ranrapul har traditionellt allierat sig med de södra hertigarna men sedan spårvägen byggdes har de ekonomiska vinsterna som många handelsmän uppnått genom kontakter med Moril Dilaz splittrat adel och borgare i hertigdömet.

Zallaz

  • Huvudstad: Capaz

Magilres befolkningstätaste hertigdöme tack vare mycket fruktbara jordar och mycket gynnsamma förhållande för musselodling. Tillsammans med Telnema och södra Morilia har östra Zallaz Magilres plattaste landskap. Experiment utförda av elementarmagiker har visat att med ljusförstärkta speglar kan optiska signaler skickas från byn Esra i söder nästan till Moril Dilaz i norr. I Saadeskogen i mellersta Zallaz har svartfolksklanen Srogh Miskrarr lyckats etablera sig som den enda bosättningen med svartfolk utanför Klommellerbergen. I hertigdömets huvudstad Capaz samlas de magillerska medlemmarna i Greverydska orden och här möter de sina zorakiska och kardiska bröder.

Telnema

  • Huvudstad: Zan Ri

Fruktbart hertigdöme som omger Ribukten med huvudstaden Zan Ri i mitten. Staden ligger högt uppe på kustklipporna och har endast en liten hamn som nås via trappor i berget och spelverksdrivna lyftkranar. Hertigen av Telnema är politiskt allierad med de södra hertigarna. Utanför Telnema ligger Dilazagerna, en ögrupp som tidigare tillhörde Morilia men som i Ökriget 542-544 e.O. erövrades av hertigen i Zan Ri. Här har sedan Magilres flotta sin norra bas och detta är den enda anledningen till att hertigen i Moril Dilaz inte återerövrat öarna.

Limrenago

  • Huvudstad: Metera

Limrenago ligger längst väst i Magilre och kusten mot Västerhavet är här inte lika brant som längre norrut. Huvudstaden Metera är dock den enda hamn där annat än små fiskefartyg kan ankra upp. Jordbruk och musselodling sysselsätter ett av Magilres mest tätbefolkade hertigdömen. I inlandet ligger träskområdet Haazink där även reptilfolket är talrikt.

Bzegusta

  • Huvudstad: Galder (i baroniet Bzeguzta-i-öst)

Magillerna talar om ”Allt Magilre” och med det menar de ön Bzegusta utöver det magillerska fastlandet. Bzegusta invaderades av Trakorien redan vid upprättandet av kungamakten i Magilre 151 e.O. och har sedan dess, bortsett från under två-tre korta perioder, varit under trakorisk ockupation. Bzegusta räknas således som Magilres åttonde hertigdöme även om magillerna inte har någonting att säga till om på ön. Trakorien har en flottbas på Bzegusta för att säkra sin handel söderut men i övrigt behandlar de inte den vanlige bzegustiern värre än vad de magillerska hertigarna skulle gjort. Kungen i Munzga svär dock alltid vid sitt trontillträde att kämpa för ett återerövrande av Bzegusta. Hertigen av Bzegusta tillåts av trakorierna inte att ha någon plats på ön och residerar därför i det gamla arvebaroniet Bzegusta-i-öst på fastlandet där staden Galder är huvudsäte. Baroniet tillhör hertigdömet Zallaz men då denne traditionellt stödjer kampen för Allt Magilre brukar det inte leda till några större problem.

Utrikespolitik

Trakorien

Magilre handlar med Trakorien men tävlar också om samma marknader. Konflikter utbryter ofta, även krig.

Klomellien

Förhållandet till Klomellien är mycket dåligt.

Ransard

Magilre handlar med Ransard men har även ofta utsatts för plundringar.

Kardien

Starka kulturella och religiösa band. Kardien är dock nära allierad med stadsstaten Addiaska i Klomellien som har ett mycket dåligt förhållande till Magilre.

Zorakin

Starka kulturella och religiösa band med Zorakin. Se: Greverydska orden

Caddo

Dalkernas ö Caddo är i Magilre känd som Quaddo. [7]

Militärmakt

Riddarkavalleri

Magilre har sin flottbas på ögruppen Dilazagerna utanför hertigdömet Telnema.

Handel

Ransard

Magilre exporterar spannmål till Ransard i utbyte mot metaller. Trakorierna gillar inte denna allians. [8]

Felicien

...och med lite tur och en god vindvävare kan feliciernas årliga västerhavskonvoj via Moril Dilaz och TricilveHalle och komma hem till Felicien innan vinterstormarna. ... [9]

Religion

Lysande Vägen

Huvudartikel: Lysande Vägen

Befolkningen i Magilre är varmt etinstrogna och följer den aidniska grenen av Lysande Vägen.

S:t Vendlock är landets skyddshelgon.

S:t Dolorez Heliga Bröder

Se: Doloritterorden

Magilreorden

Huvudartikel:Magilreorden

Magilres största riddarorden som officiellt kallas Den Andliga och Militära Magilliska Riddarorden men som i vanligt tal oftast benämns Magilreorden.

Anxalis

Havsgudinnan Anxalis dyrkas av många fiskare och sjöfolk. (Magilre s. 9)

Hemliga kulter

Kabrinzi

Huvudartikel:Kabrinzi

Oktagonen?

Dyrkas eventuellt någon av Oktagonens demonfurstar i Magilre?

Kultur

Arkitektur

Magilre är känt för sina många och mycket höga borg-/palatsbyggen...

Matkultur

Säregen matkultur med bl.a. grillade magillersniglar ingår... Stora mängder musslor odlas och äts i Magilre. Äts ziploditer?

Jakter

Eller kanske Mercansk jakt...? Organiserade plundringar in i Mercana ...[10]

Det anordnas en årlig vildsvinsjakt i vilken kungen brukar deltaga. (Trakorien s. 35)

Retorik

Magillerna är mycket skickliga talare...

Musik

[11]