Hynsolge

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Feodal monarki i östra Ereb.

Landsfakta

Invånarantal: Ca. 1 100 000
Befolkning: 100% människor
Huvudstad: Orkovia (ca. 15 000)
Statsöverhuvud: Mefimor IV
Styrelseform: Feodal monarki
Exportvaror: Boskap (avelshingstar), hantverk
Importvaror: Metaller, lyxvaror, tyger, slavar
Välstånd: Fattigt på grund av rådande inbördeskrig
Armé: Liten men stark kungatrogen armé. I inbördeskriget används mest legotrupper.
Religion: Dyrkan av Fingal. Gudafamiljen Parbagerna är också stark. Andedyrkan förekommer.
Övrigt: För tillfället pågår ett inbördeskrig mellan kungen och adeln.
S hynsolge.jpg

Historia

Nedanstående årtal är tagna från Kronologin och måste redigeras. Många berör saker i grannländer som endast delvis berör Hynsolge

Bosättningen

Ca. 1650 f.O.
Dvärgarna upptäcker rika järnförekomster ute på högslätten i Grynnerpasset. Ett gruvsamhälle och en port mot Överjorden etableras, kallad Barun-Meth.
Ca. 1550 f.O.
Östnarguri-talande stammar börjar dyka upp i området. Dvärgarna är misstänksamma mot detta folk, men försöker inleda handelsavtal. Det slutar med att människorna försöker erövra dvärggruvorna, dock utan att lyckas.

Järnkriget

1539 f.O.
I söder utbryter Järnkriget mellan dvärgarna i Adâhz-Toth och det Krunska Kejsardömet. Dvärgarnas överkung svär i ungdomligt övermod att människorna skall drivas ut i Övervattnet (dvärgarnas något udda beteckning för ”havet”). En av de större narguriska stammarna, hynerna, allierar sig med Krun.
1534 f.O.
Krunierna segrar och dvärgarna tvingas som skadeersättning avslöja järnsmidets konst, en hemlighet människorna länge har försökt lära sig. Hynernas insats var avgörande och det Krunska riket överlåter ett stort landområde i nordväst till sina allierade. Landet blir känt som Hynsolge – "hynernas jord". Flera dvärgbosättningar överges och förseglas mot Överjorden.

Krunska kriget

1080 f.O.
Krig utbryter mellan hynerna och det Krunska riket. Krunierna angriper genom det breda Grynnerpasset och de nordhynska klanerna får stå emot de hårdaste attackerna. De krunska stridsvagnarna är mycket svåra motståndare for hynerna som huvudsakligen kämpar till fots. Så småningom får dock hynerna hjälp av sina avlägsna fränder i Barbia, som på snabba hästar kan utmanövrera vagnarna, och stridslyckan vänder.
1073 f.O.
Ett för krunierna förödande slag står sydväst om dagens Sabarun. Krun förlorar hundratals stridsvagnar och för hela resten av kriget initiativet i nordöst.
1065 f.O.
Kejsardömet Jorpagna utropas långt borta i väster av hynska krigare som med stöd av befolkningen i den forna krunska kolonin Jorpur besegrat krunierna. Krigsledaren Awhralin utropar sig till kejsare och tar namnet Aurelion I. Endast ett fåtal av de hynska krigarna väljer att stanna kvar i det nya riket.

Kejsardömet Jorpagna

Moderlandet

1065 f.O.
De flesta av de hynska krigare som deltagit i kriget mot det Krunska riket återvänder till sitt hemland och en lång tid av fred inleds. Deras skatter går numera inte till en vald krigsledare, utan till den joriske kejsaren, som han numera kallar sig, långt borta i Grivela. Hynerna lämnas annars i fred.

Måste redigeras...

Antingen:

912 f.O.     Rådsmötet i Grafferburg. Narguriska hövdingar kallas till rådslag, men mördas på den joriske kejsarens order. Hynsolgerna stödjer sina fränder och gör uppror mot Grivela.
Ca. 900 f.O.   Provinsen Hynsolgia, som delvis stött sina barbariska kusiner, straffas nu av sina andra kusiner, jorerna. En jorisk överklass placeras att styra, vilket snabbt förvandlar hynsolgerna till fattiga och förslavade undersåtar.

Eller:

900-talet f.O.   Då Kejsardömet Jorpagna på allvar börjar expandera är den gamla anknytningen till Hynsolge, eller Hynsolgia som jorerna nu kaller det, förträngd. När hynerna inte längre får stöd från nargurer i norr (som nu likställer hynerna med jorerna i Grivela), faller deras rike snabbt. Hynsolgia integreras på allvar med det joriska kejsardömet och en jorisk överklass (dock med hynskt blod i ådrorna) tar över styret.

Tilläggsfråga:

Var en bidragande orsak till konflikten att hyner börjat dyrka Parbagerna och att jorerna dyrkade de Gamla Gudarna? Var kom i så fall Parbagerna ifrån och hur försvann de Gamla Gudarna totalt från Hynsolge?

Provinsen Hynsolgia

903 f.O.
Kejsardömet Jorpagna erövrar hynernas land och ombildar det till provinsen Hynsolgia. Staden Tamoronia (idag Thamborg) i norr blir huvudstad och en viktig gränsfästning för kejsardömet i nordöst.
900 f.O.
De tidigaste kända källorna till att gudarna i panteonet Parbagerna börjat dyrkas i Hynsolge kommer från denna tid. (Kom de med de hyner som kämpat tillsammans med efarier under Krunska Kriget? [1])

Den Tredje Konfluxen

599 f.O.
Den Tredje Konfluxen drabbar Ereb i form av miljontals köttätande insektoider från träskdjunglerna i Samkarna. Kejsarmakten faller i provinsen Hynsolgia och två tredjedelar av hynerna äts upp. Det joriska samhället faller samman totalt.

Mörkertiden

Maurocs rike

412 f.O.
Gordil Mauroc, en framgångsrik krigare, träder fram och försöker ena riket.
409 f.O.
Gordil Mauroc lyckas ena Hynsolge till en stark monarki, mycket tack vare hans retoriska förmåga. Han blir en mycket populär kung.
407 f.O.
Kung Gordil grundar den nya huvudstaden Fervidun.
402 f.O.
Kung Gordil mördas av konspiratörer inkluderande hans yngre bror Pirow Mauroc. Hynsolge blir en oligarki som dock upplöses (samma år?) efter splittringar mellan makthavarna.
375-352 f.O.
Dvärgar från riket Imiht-da-Khôn i Grynnerbergen tar sig upp från Underjorden i det gamla Barun-Meth och försöker etablera ett rike i Cerbergen. Efter 23 års strider mot svartfolken ger dvärgarna upp och återvänder. Området blir känt som ”Dvärgastupan”.
50-100 f.O.
Svartfolksklaner under ledning av blodsalven Korumil Gormowac härjar i hela norra Hynsolge.

Fingal Orchnackare

124 e.O.
Härföraren Fingal Gorrond krossar svarfolken och utropas till kung av Hynsolge.

Kungariket Hynsolge

139 e.O.
Provinsen "Krunia Proxima", även kallad "Lasutyp", som varit självstyrande sedan Jorpagnas fall (egentligen har det inte funnits något styre alls), införlivas på egen begäran med Hynsolge under den starke kung Fingal. Man behåller dock självstyret i stor utsträckning. De klassystem som senare kommer att råda i landet Nidland grundläggs vid den här tiden. Vid Golwyndas sötvattenshav byggs staden Besphoro upp och blir hela regionens huvudstad.
142 e.O.
En senhöstnatt dör den barnlöse kung Fingal Orchnackare av lunginflammation. Elias den vidreste, en astrolog från norra Hynsolge, upptäcker en ny stjärna på himlavalvet. Efter ett par års livlig diskussion mellan rikets teologer, deifieras Fingal och blir Hynsolges skyddsgud. En kusinson till Fingal utses till kung.
200-talet e.O.
Ingen av de regenter som följer lyckas centralisera det bångstyriga Hynsolge. Den parbagiska gudinnan Angusia, som står för vishet och rättvisa, blir symbol för kampen mot den korruption och det vanstyre som blivit synonymt med landet.
312 e.O.
Den oduglige kung Tanbul (av Fingals släkt om än ej i nedstigande led) förlorar, bland annat på grund av korrumperade rådgivare, en stor del av sin makt till adeln. Detta missgynnar även de övriga stånden. Folket dignar under skatter, orättvisor och grymt förtryck.
Angusiaorden grundas av en grupp adelsmän som står mot kung Tanbul. Ordens syfte blir sedermera att verka för adeln och mot kungen.
347 e.O.
Den mäktige elementarmagikern Zvuldo besegrar en krigisk härförare vid namn Nemedat på uppdrag av Hynsolges ädlingar. Som belöning får han Nemedats borg och dennes baroni. Zvuldo använder dessa tillgångar till att grunda Akademin i Grynnerbergen.
375 e.O.
Med hjälp av en trupp dvärgar från Grynnerbergen sätter folket i östlänen Ansorvia och Mergilia igång ett uppror mot de lokala adelsmännen. Till en början är upproret framgångsrikt. Ansorvias länsherre fördrivs.
381 e.O.
Mergilias länsherre, som ansätts hårt av upproret, får hjälp av grannlänens vasaller. Folkets uppror slås därmed ner, upprorsledarna avrättas och hundratals borgare och bönder döms till livstids straffarbete. Mergilias, Ansorvias och Brangorias bönder blir nu mer eller mindre livegna.
418 e.O.
Den hynsolgiske kungen Assan II Radomir tvingas avstå mycket av sin makt. En märklig utveckling inleds där kungen tidvis lierar sig med folket mot sina egna vasaller.
419 e.O.
Många dvärgar från Grynnerbergen vandrar norrut mot Cereval lockade av månsilver. Denna exodus blir senare känd som Dvärgarnas Marsch. Efter cerevaliska påtryckningar ser sig Hynsolges kung tvingad att stoppa dvärgarnas framryckning (är kungen allierad med eller motarbetad av länsherren i Jamarund i detta?). Mindre stridigheter uppstår vilket leder till protester från hynsolgiska handelsmän som inte vill göra sig till ovänner med dvärgarna. Den hynsolgiske kungens ställning försvagas ytterligare. Den del av Hynsolge som senare kommer att bli det självständiga landet Nidland skärs av ytterligare från kungamakten.
421 e.O.
Mustansir Omurtaag, rådgivare till baron Aurolf Järnnäve av Brangoria, får en vision och börjar predika en ny gudsfilosofi. Den nya religionen kommer att kallas Stjärnläran. Dess anhängare, främst adelsmän, lägger stor vikt vid astronomisk och astrologisk forskning.
424 e.O.
Flera unga adelsmän från centrala Hynsolge rapporteras försvunna och under sökandet hittas en tidigare okänd sjö som verkar vara en kometkrater.
425 e.O.
Stjärnlärans anhängare anordnar en expedition och lärans inre krets beger sig till den nyfunna kometkratern och tömmer den på vatten. De använder en röd sten som de finner där för att frammana demonen Onaabys och låter denne befrukta Mustansir Omutaags, Stjärnlärans ledare, hustru. Större delen av deltagande kultister avlider strax därefter i en märklig sjukdom.
426 e.O.
En otäck feberepidemi utbryter i Brangoria.
Fru Omurtaag, Stjärnlärans ledares hustru, dör i samband med att hon föder demonen Onaabys' son. Barnet ges namnet Tervel Omurtaag.
430 e.O.
Den feodala adelns maktutövande börjar närma sig terror. Missnöjet ökar, men ingen vågar ge sig i kast med överheten. Innehav av vapen förbjuds. Rykten går att adeln ägnar sig åt farlig ockultism, eller till och med demondyrkan. De närmaste tjugo åren försvinner folk regelbundet från centrala Hynsolge.
468 e.O.
Vicotnik ärkemagikern anländer till den stora men isolerade hynsolgiska provinsen Lasutyp via Demontungan. Genom sin karisma och sina magiska mörkerkonster skaffar han anhängare som han tar hjälp av för att grunda nationen Nidland, självständigt från Hynsolge. Namnet "Nidland" kommer från de adelsmän som flyr till Hynsolge i samband med övertagandet. Även om namnet är föga smickrande har grannlandet fått heta så sedan dess.
497 e.O.
Tervel Omurtaag korrumperar baroniet Brangoria (efter att ha dödat sin styvfar och tagit dennes plats, både som rådgivare åt baronen och ledare för Stjärnläran). Tervel byter sitt namn till Parikila Omurtaag.
En feberepidemi utbryter i Brangoria. För att förhindra att epidemin sprider sig isolerar man området.
502 e.O.
Grannlandet Nidland börjar bygga en mur längs sin gräns med Hynsolge (och även mot andra grannar). Det otroliga bygget blir känt som den Stora Muren och står klart 38 år senare.
538 e.O.
Brangorias länsherre, Djauruc Riikov, går med på att låta sitt läns huvudstad, Gråborg, köpa sig fri. Enligt köpekontraktet, som gäller i etthundra år, får länsherren eller hans tjänare inte på något sätt störa ordningen i Gråborg. Därmed blir staden en fristad för politiska flyktingar från hela Brangoria och även från andra län och länder.
540 e.O.
Muren kring Nidland färdigställs.
543 e.O.
Brangorias adelsmän börjar handla med slavar. Speciellt män och kvinnor från Efaro och utländska krigsfångar förs på hemliga vägar till länet. Ingen vet vad slavarna används till.
580 e.O.
Agila Dubbelhand leder ett mindre uppror mot länsherrarna i Mergilia. Upproret slås snart ned och Agila placeras i en djup fängelsehåla. Han hyllas som en hjälte bland folket.
587 e.O
En fångvaktare smugglar ut en diktsamling som frihetskämpen Agila Dubbelhand skrivit under sina år i fångenskap. Dikterna sprids snabbt, främst muntligt men även genom avskrift, bland folket. Många dikter blir tonsatta. Ur dikten ”Enhörningens flykt” kommer parollen: ”Det vridna hornet följer vi, slaveriets tid är förbi.” Originalet göms undan.
596 e.O.
Översvämning i sydvästra Hynsolge. Många dör och många fler lider ekonomisk skada. Hem- och arbetslösa flyr norrut mot länet Mergilia och sätts där på hårt lågavlönat grovarbete i arbetsläger ”för att förtjäna sitt levebröd”, som Boris Guldstenck, länsherren, uttrycker det. Nu börjar även folken i de annars så fogliga länen i norr visa missnöje.
604 e.O.
Hynsolgeupproret börjar på allvar. Länsherrarna i Mergilia och Ansorvia belägras. Missväxt i stora delar av Hynsolge. Krig och elände får många att söka sig norrut genom Grynnerpasset mot Cereval för att gräva månsilver, då de hört om Tarassusdalens nyfunna fyndigheter. De få som återkommer berättar om hiskliga strapatser och livsfarliga möten med drakar och troll.
605 e.O.
Brangorias armé kommer till Mergilias undsättning men möts av ett alltför stort motstånd och slår till reträtt. På sensommaren störtas Ansorvias länsherre. Abrahim Stenklo adlas av kungen för sina bedrifter och utses till ledare för kungens armé, folkets armé, den Nya Armén.
606 e.O.
Kungen förklarar krig mot länet Sirigon, men länen Baldor och Kunhaga lägger sig i.
607 e.O.
Länen Baldor och Kunhaga faller för kungens rojalister och sluter fred med kungen. Den Nya Armén kuvar länet Galdinor och norra Pendor. I slutet av året anfalls Mergilia och Nya Armén vinner även där.
609 e.O.
Huvudstäderna i Varpodia och Jamarund belägras av lokala rebellstyrkor i väntan på Nya Armén och/eller rojalisterna.
610 e.O.
NU!

Geografi

Karta

caption

Karta över Hynsolge

Hynsolge sk.jpg

Spelarkarta


Kladdkarta med län: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=29163#p29163

Klimat

Flora & Fauna

Fauna

Platser

Hyllmarskogen

Huvudartikel:Hyllmarskogen

Stor skog nedanför Grynnerbergen.

Gormowacs skog

Huvudartikel:Gormowacs skog

En fruktad skog i Hynsolge. Skogens träd växer tätt och undervegetationen är snårig. Den mörka skogen tycks vara ond, vilket naturligtvis är omöjligt. Även i dess utkanter lever stryparrankor, trädiglar och förvuxna folkilskna vildsvin. Historiska vittnesmål talar om blodsalver och demonkatter. Enligt krunska källor och gammal folktro skall en tresvansad röd meteor ha störtat i skogen. Skogen har fått sitt namn av att blodsalven Korumil Gormowac flydde dit när Fingal Orchnackare besegrat hans orchhär.

Meteoritkratern

Här störtade den röda meteorit som syntes under den Tredje Konfluxen och som sägs ha härstammat från den onda månen Raukhra.

Grynnerpasset

Huvudartikel:Grynnerpasset

Det lågland som ligger norr om Grynnerbergen och söder om Cerbergen.

Städer

Orkovia

Huvudartikel:Orkovia

Huvudstad i Hynsolge.

Fervidun

Huvudartikel:Fervidun

Hynsolges största stad och största centrum för handel.

Gråborg

Huvudartikel:Gråborg

Fristad belägen i länet Brangoria, men vars borgare betalar skatt direkt till kungen.

Podun

Huvudartikel:Podun

Stad på gränsen mellan Pendor och Ansorvia.

Enda stad utmärkt på kartan (förutom Gråborg) som inte är länshuvudstad...

Befolkning

Samhälle

Styre

Hynsolge är en monarki som styrs av en kung.

Förslag:

Kungen Fingal Gorrond utsåg tolv länsherrar, eller "bovarer" som de kallas. Dessa fungerar som autonoma härskare för sitt respektive landsområde – län eller "bovarier". Bovarerna har i det närmaste oinskränkt makt över sina undersåtar. Det innebär att de i mycket är helt enväldiga med svag kunglig inblandning i sina förehavanden. Kungens makt är starkt begränsad till hans eget län, Hamellien, och det inflytande han kan tänkas ha över sina länsherrar begränsar sig till att dels utnämna varje bovars efterträdare (dock endast i händelse en länsherres ätt skulle ända – något som endast skett vid ett tillfälle), och dels till att kalla in militära medel från sina länsherrar (dock endast i händelse av ett eventuellt angrepp från en främmande makt).

Bovaren har under sig utsett ett tiotal fogdar eller "marechz" som de lokalt kallas. Dessa kan liknas vid en adlig markägare som ser till att skatter drivs in och att lagarna efterföljs. De är bovarens närmaste undersåtar och utgörs ofta av hans släktingar, nära vänner eller belönade kämpar. Marechzen skall vid behov förse sin bovar med stridsföra män. Denne har därför rätt att utse dugliga och lämpliga personer till riddare eller "knezh". En knezh är en beriden stridsför krigare med vissa adliga förmåner, som att vara befriad från skatt, men räknas inte till det allra högsta nobila skiktet. När en krigare väl utsetts till knezh, kan denne söka sold hos vilken bovar eller marechz som helst, men vanligast är att en knezh förblir trogen den herre som utsett honom eller henne. [2]

Sociala stånd

Adel

Folket

Utrikespolitik

Berendien

Landori

Nidland

Krun

Diskussion: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=16003#p16003

Krilloan

Diskussion: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=22630#p22630

Militärmakt

Bovarerna

Nya Armén

Rojalisterna

Rättskipning

Diskussion: [3]

Religion

Parbagerna

Huvudartikel:Parbagerna

Fingalkulten

Huvudartikel:Fingalkulten

Stjärnläran

Huvudartikel:Stjärnläran

Andedyrkan

Kopplad till nargurernas dyrkan av sina förfäder...

Kultur

Heraldik

Diskussion...

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=29173#p29173

Kokkonst

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=26944#p26944

Hynsolgiska namn

Huvudartikel:Hynsolgiska namn

Personer

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=36920&sid=16073923130cb5c08cf8b621abd0c2a0#p36920

Äventyr