Fil-Tofia

[Albrekt]

Ett otroligt arbete med både kartan och alla platser/platsnamn. Vilken jäkla resurs Fil-Tofia blivit! "Fy för den lede sme'n!" som skåningarna brukar säga.

Jag är i alla fall djupt imponerad och blir glad när det tar plats i wikin. Fördelen med wikin är ju att vi alltid kan korrigera om det visar sig att ett fel eller två smugit sig in.

[Jeb]

Här liggs det i!
Det blev jättebra med kartorna Snibben. Gillade speciellt hög-lågvattenskillnaden. Jag ska läsa på och se om jag kanske kan få ur mig något att vett.

Jag ser även att min förkärlek till långa tunga meningar smugit sig igenom på flera ställen i wikin. Jag vet att jag måste börja läsa igenom mina alster innan jag postar, men jag förlitar mig helt på er. Vad den (köpmannen, tjuven, etc.) säger skulle jag vilja skriva om helt bara för att ta ett exempel.

[Jeb]

Jag tänker mig byarna i Kardien och Zorakin som byar i södra Europa. Det vill säga att de ligger mellan 500m till 1,5 km från varandra. Jag vill helt enkelt visa på en levande landsbygd...

Bra att visa det. Områderna närmast Fil-Tofia och Stirpazfloden kan också tänkas vara relativt välmående och välbefolkade.

Rimligt

Av någon anledning hamnade alla småborgar på Zorkins sida? Kanske landskapet i östra Philmark är för kuperat för att behöva ha några strategiska borgar?

Har inte Aidne-modulen tillgängligt men tror det står något där om att borgbyggen inte är lika vanliga i Kardien som i Zorakin. Något med feodalstrukturen eller så. Nu har vi väl försökt modifiera denna lite i vår tolkning av Aidne men att det är en skillnad mellan Kardien och Zorakin kan fortsatt gälla. Kanske är det också för kuperat på den kardiska sidan? Philmark är också tänkt vara lite mera kargt än det mera fruktbara Slättebo.

Det är en passande skillnad mellan Zorakin och Kardien tänker jag. Kardien har stora "ättegårdar" där gilleshallar samlar hela klanen för ryggdunkande och tårfyllda skaldeaftnar. Få större platser. Zorakins progressiva och mer självständiga adelsmän har mindre, men fler residens?

"Sandbankarna" nedanför södra timmerhamnen föreställer jag mig som en bldning av förlupna lera, skräp och en hel del förlupna stockar som har skapat konstgjorda öar. Öarna är dock farliga att vistas i för människor då stockar kan skifta under vikten av den som går på det och i värsta fall hamnar man i ett vattenhål där stockarna rullar ihop ovanför en eller så kanske man krossas mellan några av dem. Revet i sig är inte farligt för sjöfarten men under några stormar har det hänt att skepp har krossats mot det. För ca 100 år sedan slungade det Dalkiska skeppet Frids Banér upp i mitten av revet. Ingen av skeppets besättning hördes någonsin av. Enligt legend skall skeppet medfört en kista med guld och många har försökt att ta sig till vraket men har fått vänt på vägen dit eller i vissa fall satt livet till. Ibland kan man se mystiska ljus från skeppet under natten.

Lysande!

En fyrbåk borde snarare läggas mittemot. Den utskjutande Rövaråsen höjer sig upp här och ger en naturlig plats för ett fyrbåk. Lotsstationen ligger naturligtvis vid borgen Grynningsvattnet.

Japp

Jag lägger till en inbuktning vid norra timmerhamnen. Kranar i de bägge timmer hamnarna är jag fortfarande skeptisk till. Varför göra en komplicerad konstruktion när rep, häst och dragbana borde vara en betydligt enklare lösning. Dragbanor kräver inte heller något större underhåll och kan lämnas åt sina öden större delen av året utan tillsyn eller underhåll.

De gamla krandebatten. Nu kanske jag är korkad, men dragbanor? Varför då? Gissar vi att timmer lastas på däcken av båtar är vertikala lyft i mitt tycke en nödvändighet. Hamnkranar finns i vår värld. Även om de flesta har försvunnit genom historien finns flera bevarade. https://en.wikipedia.org/wiki/Treadwheel_crane. En annan lösning är ju den enorma (och problematiska) muskelkraft som finns att tillgå i resar, minotaurer och liknande varelser, men vi beslöt väl ganska tidigt att inte gå den vägen?

Dragbanor mycket bättre. Gissar att skeppen har egna lyftanordningar för att få det timmer som skall fraktas vidare ombord.

Känns bara mycket begärt att riggen på skeppen ska hantera vikten av större partier. Ett alternativ är att sänka antalet stockar eller brädor man lyfter per gång. Det skulle öka last och lossningstiden rätt mycket. Så pass mycket att i alla fall zorakerna sedan en tid tillbaka hade börjat fundera på effektiviseringar.

1) Hur långt ut sträcker sig städernas jurisdiktion från stadsmurarna? Det finns möjligen ett svenskt ord för detta men har inte hittat. På norska var ett ord under medeltiden takmark. Möjligtvis kan vi använda stadsmark för hur vi vill ha det i vårat feodala Aidne? Har inte Kandra-modulen tillgänglig men tror det står något där om vilka byar kring Kandra som lyder under staden och vart gränsen mot omgivande län går. Kanske finns det ett ord eller uttryck vi kan låna där? Jeb skrev i sitt kampanjmaterial om Tofia som ett slags eget område under staden utanför murarna och jag antar han tänkt sig något liknande.

Det har han. Även här tänker jag mig skillnad mellan länderna. I Philmark fungerar Fil som en del och sedan styrs ytterstäder och förstäder av olika frälsemän och fogdar. Ex. Barkstaden med eget baroni. På Tofiasidan fungerar stadsmark utmärkt och den förvaltningen överses av Josse Eiriksson.

På Filsidan skulle jag säga 1-10 tillhör staden samt fyrbåken (14)
På Tofiasidan 26-29 räkans att tillhöra staden.
Det kan även finnas utomliggande byar vars skatterätter tillhör stadens skatterätt men inte domvärjo.

Låter ok med vilka byar som tillhör städerna. Det här med skatterätt och domvärjor skulle kunna diskuteras vidare i speciellt Zorakin-tråden för att tydeliggöra detta här. Kardien har redan en text om detta.

Jag håller med på Tofiasidan. Indelningen är rätt. I Philmark skulle jag vilja ha en skillnad. Staden tar slut vid muren, men förstäderna tillhör på ett eller annat sätt hertigen i förlängningen. Utomliggande byar som skattar mot staden är inte jag så sugen på.

Det är så långt jag kommit hittills.

[Jeb]

Namnförslag för Filsidan av kartan:

1. Tullarby
2. Kloster
3. Barkstaden
4. Kyrkokvarnen
5. Varvet
6. Tornby
7. Norra timmerhamnen
8. Huggarby
9. S:t Julien (by)
10. Knekteby (under 11. Ulvebro)
11. Ulvebro (by)
12. Fåregärde by (tillhör 13- Fogdeborgen)
13. Fogdeborgen
14. Fyrbåken/fyren
15. Borgen Gryningsvattnet
16. Vägvände (by under 17. Långeås kloster)
17. Kloster Långeås kloster (S:t Kefims Orden, solnunnor)
18. Bargemo (by)
19. Fina (by)
20. Valbona (by)
21. Värdshus (”Kungen”)
22. Axreby
23. Fiskeläget
24. Gamla Kragelby
25. Nykragelby
birkebeineren skrev: ↑2021-05-07 09:35
Namnförslag för Tofiasidan av kartan:

26. Lill-fian
27. Rackarbyn
28. Östbredden (by)
29. Södra timmerhamnen
30. Häxstugan
31. Kloster Vättebrunna kloster (S:t Arrfols Orden)
32. Pennerby
33. Härlägret (tillhör 32. Pennerby)
34. Skattebodarna (by under 35. Guidelonborgen)
35. Guidelonborgen (säte för hertigens fogde Josse Eriksson, borgen inte färdigbyggd)
36. Borg och by Borgen Svartmootehall och byn Svartmoot, säte för en raxorisk herse)
37. Nordåkra (by)
38. Sydåkra (by, tillhör 37. Nordåkra och kallas tilsammans med denna för "Åkerbyarna")
39. Kvarnbyn (tillhör Tofia stad)
40. Bredeådal (by under 41. Blixtetorn)
41. (Magiker?) torn och by Blixtetorn, elementarmagikern Rivelda, Elementare Magus från Indarsol
42. Dansaren (by)
43. Värdshus (”Gökens näste”)
44. Bredsax (by)
45. Värdshus (”Prästen & Orchen”)
46. Tjurby
47. Solemölle (by med en dalkisk vindkvarn)
48. Vidängsgärde (by)
49. Borg, by och gårdar (liten förläning?) Ravnredet (säte för baron Korax Ravn av baronatet Stirpeslätt)
50. Stirzberget
”51.” (byggnaderna mellan 31 och 36) Lindemo (säte för riddar Girlof Linde till Lindemo)

Bredån (ån som mynnar vid Stockreven)
Nystran (ån som mynnar vid Stirzberget)

Det mesta ser helt ok ut!

36. Borg och by Borgen Svartmootehall och byn Svartmoot, säte för en raxorisk herse)

Älskar namnet! Man kan aldrig ha ordet moot på för många ställen. Någon speciell herse i tanke? Jag gillar att herse är hövdingatiteln hos raxorerna. Tar vi det får även Rebneck i Kruzträsk vara herse och således raxorisk.

41. (Magiker?) torn och by Blixtetorn, elementarmagikern Rivelda, Elementare Magus från Indarsol

Någon kändis?

49. Borg, by och gårdar (liten förläning?) Ravnredet (säte för baron Korax Ravn av baronatet Stirpeslätt)

Jag hade inte sett detta när jag uppdaterade Ravn i dagarna. Vi tar det ni tycker passar bäst. Ravnredet kan tilldelas någon annan eller så bor han kvar.

”51.” (byggnaderna mellan 31 och 36) Lindemo (säte för riddar Girlof Linde till Lindemo)

Lindemo?

Jag tycker sedan att det räcker med namngivet utanför murarna. Jättebra jobb!

[birkebeineren]

Jag lägger till en inbuktning vid norra timmerhamnen. Kranar i de bägge timmer hamnarna är jag fortfarande skeptisk till. Varför göra en komplicerad konstruktion när rep, häst och dragbana borde vara en betydligt enklare lösning. Dragbanor kräver inte heller något större underhåll och kan lämnas åt sina öden större delen av året utan tillsyn eller underhåll.

De gamla krandebatten. Nu kanske jag är korkad, men dragbanor? Varför då? Gissar vi att timmer lastas på däcken av båtar är vertikala lyft i mitt tycke en nödvändighet. Hamnkranar finns i vår värld. Även om de flesta har försvunnit genom historien finns flera bevarade. https://en.wikipedia.org/wiki/Treadwheel_crane. En annan lösning är ju den enorma (och problematiska) muskelkraft som finns att tillgå i resar, minotaurer och liknande varelser, men vi beslöt väl ganska tidigt att inte gå den vägen?

Dragbanor mycket bättre. Gissar att skeppen har egna lyftanordningar för att få det timmer som skall fraktas vidare ombord.

Känns bara mycket begärt att riggen på skeppen ska hantera vikten av större partier. Ett alternativ är att sänka antalet stockar eller brädor man lyfter per gång. Det skulle öka last och lossningstiden rätt mycket. Så pass mycket att i alla fall zorakerna sedan en tid tillbaka hade börjat fundera på effektiviseringar.

Det här lämnar jag åt er att besluta om men en kombination kan ju vara en kompromiss? Dragbanor får timmret upp ur floden och kranar får både virket (altså färdigt behandlat timmer) och timmer ombord på skeppen.

1) Hur långt ut sträcker sig städernas jurisdiktion från stadsmurarna? Det finns möjligen ett svenskt ord för detta men har inte hittat. På norska var ett ord under medeltiden takmark. Möjligtvis kan vi använda stadsmark för hur vi vill ha det i vårat feodala Aidne? Har inte Kandra-modulen tillgänglig men tror det står något där om vilka byar kring Kandra som lyder under staden och vart gränsen mot omgivande län går. Kanske finns det ett ord eller uttryck vi kan låna där? Jeb skrev i sitt kampanjmaterial om Tofia som ett slags eget område under staden utanför murarna och jag antar han tänkt sig något liknande.

Det har han. Även här tänker jag mig skillnad mellan länderna. I Philmark fungerar Fil som en del och sedan styrs ytterstäder och förstäder av olika frälsemän och fogdar. Ex. Barkstaden med eget baroni. På Tofiasidan fungerar stadsmark utmärkt och den förvaltningen överses av Josse Eiriksson.

På Filsidan skulle jag säga 1-10 tillhör staden samt fyrbåken (14)
På Tofiasidan 26-29 räkans att tillhöra staden.
Det kan även finnas utomliggande byar vars skatterätter tillhör stadens skatterätt men inte domvärjo.

Låter ok med vilka byar som tillhör städerna. Det här med skatterätt och domvärjor skulle kunna diskuteras vidare i speciellt Zorakin-tråden för att tydeliggöra detta här. Kardien har redan en text om detta.

Jag håller med på Tofiasidan. Indelningen är rätt. I Philmark skulle jag vilja ha en skillnad. Staden tar slut vid muren, men förstäderna tillhör på ett eller annat sätt hertigen i förlängningen. Utomliggande byar som skattar mot staden är inte jag så sugen på.

Då verkar både vi och källor överens om att det är lite skillnad på hur det ser ut i Kardien och Zorakin. De föreslagan byarna utanför Fil som är kopplade till staden tänkte jag att gör det via hertigen skattemässigt. Juridiskt kan gränsen gå vid stadsmuren.

Två ändringar skulle jag ändå vilja göra:
1) Att lägga till 11 (byn Ulvebro) till de Fil-kopplade byarna eftersom den är tänkt hänga samman religiöst med 10 (Knekteby) där de två byarna samsas om samma soltempel.
2) Att ta bort 3 (Barkstaden) från de Fil-kopplade efersom denna är tänkt ha en säregen tillhörighet skattemässigt, juridisk och religiöst. Detta med inspiration från kampanjmaterialet Slättebo-Philmark (som åtminstonde du Jeb vet det mesta om )

[birkebeineren]

Namnförslag för Filsidan av kartan:

1. Tullarby
2. Kloster
3. Barkstaden
4. Kyrkokvarnen
5. Varvet
6. Tornby
7. Norra timmerhamnen
8. Huggarby
9. S:t Julien (by)
10. Knekteby (under 11. Ulvebro)
11. Ulvebro (by)
12. Fåregärde by (tillhör 13- Fogdeborgen)
13. Fogdeborgen
14. Fyrbåken/fyren
15. Borgen Gryningsvattnet
16. Vägvände (by under 17. Långeås kloster)
17. Kloster Långeås kloster (S:t Kefims Orden, solnunnor)
18. Bargemo (by)
19. Fina (by)
20. Valbona (by)
21. Värdshus (”Kungen”)
22. Axreby
23. Fiskeläget
24. Gamla Kragelby
25. Nykragelby

Namnförslag för Tofiasidan av kartan:

26. Lill-fian
27. Rackarbyn
28. Östbredden (by)
29. Södra timmerhamnen
30. Häxstugan
31. Kloster Vättebrunna kloster (S:t Arrfols Orden)
32. Pennerby
33. Härlägret (tillhör 32. Pennerby)
34. Skattebodarna (by under 35. Guidelonborgen)
35. Guidelonborgen (säte för hertigens fogde Josse Eriksson, borgen inte färdigbyggd)
36. Borg och by Borgen Svartmootehall och byn Svartmoot, säte för en raxorisk herse)
37. Nordåkra (by)
38. Sydåkra (by, tillhör 37. Nordåkra och kallas tilsammans med denna för "Åkerbyarna")
39. Kvarnbyn (tillhör Tofia stad)
40. Bredeådal (by under 41. Blixtetorn)
41. (Magiker?) torn och by Blixtetorn, elementarmagikern Rivelda, Elementare Magus från Indarsol
42. Dansaren (by)
43. Värdshus (”Gökens näste”)
44. Bredsax (by)
45. Värdshus (”Prästen & Orchen”)
46. Tjurby
47. Solemölle (by med en dalkisk vindkvarn)
48. Vidängsgärde (by)
49. Borg, by och gårdar (liten förläning?) Ravnredet (säte för baron Korax Ravn av baronatet Stirpeslätt)
50. Stirzberget
”51.” (byggnaderna mellan 31 och 36) Lindemo (säte för riddar Girlof Linde till Lindemo)

Bredån (ån som mynnar vid Stockreven)
Nystran (ån som mynnar vid Stirzberget)

Det mesta ser helt ok ut!

Om jag lyckades få någon att tycka "det mesta" av trettiofem nypåhittade namn är "helt ok" är jag nöjd.

36. Borg och by Borgen Svartmootehall och byn Svartmoot, säte för en raxorisk herse)

Älskar namnet! Man kan aldrig ha ordet moot på för många ställen. Någon speciell herse i tanke? Jag gillar att herse är hövdingatiteln hos raxorerna. Tar vi det får även Rebneck i Kruzträsk vara herse och således raxorisk.

Det har varit diskuterat tidigare om vi egentligen borde enas om bara en säregen titel för raxorernas hövdingar: eorl, herse eller något annat: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 107#p40107
Att ha både eorl och herse, där den förra är har högre rang än den andra, fungerar för mig men om vi bara vill ha en titel så röstar jag för eorl (som jag tror var Fraxinus ursprungsidé?).

41. (Magiker?) torn och by Blixtetorn, elementarmagikern Rivelda, Elementare Magus från Indarsol

Någon kändis?

Kan fundera lite på hennes historia...

49. Borg, by och gårdar (liten förläning?) Ravnredet (säte för baron Korax Ravn av baronatet Stirpeslätt)

Jag hade inte sett detta när jag uppdaterade Ravn i dagarna. Vi tar det ni tycker passar bäst. Ravnredet kan tilldelas någon annan eller så bor han kvar.

För den oinvigde så är Korax Ravn en lokal baron från kampanjmaterialet Slättebo-Philmark. Vi kan ge 49:an ett annat namn om någon vill hitta på något.

”51.” (byggnaderna mellan 31 och 36) Lindemo (säte för riddar Girlof Linde till Lindemo)

Lindemo?

?

[Jeb]

Det här lämnar jag åt er att besluta om men en kombination kan ju vara en kompromiss? Dragbanor får timmret upp ur floden och kranar får både virket (altså färdigt behandlat timmer) och timmer ombord på skeppen.

Vi får se vad Snibben säger, men det låter som en bra kompromiss.

Då verkar både vi och källor överens om att det är lite skillnad på hur det ser ut i Kardien och Zorakin. De föreslagan byarna utanför Fil som är kopplade till staden tänkte jag att gör det via hertigen skattemässigt. Juridiskt kan gränsen gå vid stadsmuren.

Japp

Två ändringar skulle jag ändå vilja göra:

1) Att lägga till 11 (byn Ulvebro) till de Fil-kopplade byarna eftersom den är tänkt hänga samman religiöst med 10 (Knekteby) där de två byarna samsas om samma soltempel.

Där är vi tillbaka lite till samma problem vi har med Hals- Hedar i Slättebo. Tar kyrkan hänsyn till gränserna de värdsliga drar? Jag tycker LV kan dra egna gränser och skapa församlingstillhörigheter precis som de själva vill. Inte minst för att de ibland vill "stämma i bäcken" och visa att de inte underordnar sig världsligheten. Det finns säkert LV-folk här som kan både rätta mig och väga in här på forumet.

2) Att ta bort 3 (Barkstaden) från de Fil-kopplade efersom denna är tänkt ha en säregen tillhörighet skattemässigt, juridisk och religiöst. Detta med inspiration från kampanjmaterialet Slättebo-Philmark (som åtminstonde du Jeb vet det mesta om )

Jag håller med. Hertigen är ju ändå den som styr direkt genom sitt ofödda barn. Sedan måste jag erkänna att mina kunskaper om det vi skrivit faktiskt haltar på flera ställen. Nu när jag läser igenom materialet får jag ofta känslan att det är först gången någonsin jag läser det. Även det jag själv skrivit.

”51.” (byggnaderna mellan 31 och 36) Lindemo (säte för riddar Girlof Linde till Lindemo)
Lindemo?

Vem är detta och var ligger Lindemo? Jag hittar inte vare sig på wikin eller forumet.

För den oinvigde så är Korax Ravn en lokal baron från kampanjmaterialet Slättebo-Philmark. Vi kan ge 49:an ett annat namn om någon vill hitta på något.

Då stäplar vi in det jag skrivit om Brygge? 49:an är nu till salu.

Det har varit diskuterat tidigare om vi egentligen borde enas om bara en säregen titel för raxorernas hövdingar: eorl, herse eller något annat: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 107#p40107
Att ha både eorl och herse, där den förra är har högre rang än den andra, fungerar för mig men om vi bara vill ha en titel så röstar jag för eorl (som jag tror var Fraxinus ursprungsidé?).

Fraxinus är den som uppfann Eorl och det är en bra titel tycker jag. Jag är klart för att raxorerna har Eorl som höre titel. Kanske har de endast en Eorl i Slättebo-Philmark och det är Joms? Spritt över båda länen finns sedan herser. En titel man har kvar sedan jorpagniska imperiet härskade här. Det skulle gör Eorl till Greve/ baron i ett och hersen till fogde eller ålderman om man så vill?

Om jag lyckades få någon att tycka "det mesta" av trettiofem nypåhittade namn är "helt ok" är jag nöjd.

Det är Jante i mig. Det är bra, men "det mesta" håller dig ödmjuk.

[birkebeineren]

1) Att lägga till 11 (byn Ulvebro) till de Fil-kopplade byarna eftersom den är tänkt hänga samman religiöst med 10 (Knekteby) där de två byarna samsas om samma soltempel.

Där är vi tillbaka lite till samma problem vi har med Hals- Hedar i Slättebo. Tar kyrkan hänsyn till gränserna de värdsliga drar? Jag tycker LV kan dra egna gränser och skapa församlingstillhörigheter precis som de själva vill. Inte minst för att de ibland vill "stämma i bäcken" och visa att de inte underordnar sig världsligheten. Det finns säkert LV-folk här som kan både rätta mig och väga in här på forumet.

LV kan ha egna gränser, det har diskuterats tidigare. Vi har även varit inne på att det finns olika andra gränser, juridiska och administrativa, beroende på olika feodala förhållanden. Ingenting är dock fullt utrett eller beskrivet så rådande nödlösning är att lämna det lite lagom tolkningsbart.

2) Att ta bort 3 (Barkstaden) från de Fil-kopplade efersom denna är tänkt ha en säregen tillhörighet skattemässigt, juridisk och religiöst. Detta med inspiration från kampanjmaterialet Slättebo-Philmark (som åtminstonde du Jeb vet det mesta om)

Jag håller med. Hertigen är ju ändå den som styr direkt genom sitt ofödda barn. Sedan måste jag erkänna att mina kunskaper om det vi skrivit faktiskt haltar på flera ställen. Nu när jag läser igenom materialet får jag ofta känslan att det är först gången någonsin jag läser det. Även det jag själv skrivit.

Hertigen är också sin egen greve överordnad sig själv som grannbaron så det löser sig nog.

Ibland får jag den känslan också.

Vem är detta och var ligger Lindemo? Jag hittar inte vare sig på wikin eller forumet.

Helt nytt påhitt. Tänkte Girlof Linde som en enkel riddare utan annan titel än just det. Han äger sin egna herrgård Lindemo och har svurit lydnad till baronen av Stirpeslätt. Herrgården Lindemo är byggnaderna mellan 31 och 36 som Snibben missat att ge ett eget nummer på kartan.

Då stäplar vi in det jag skrivit om Brygge? 49:an är nu till salu.

Gör så och sen hoppas vi någon har ett namnförslag.

Fraxinus är den som uppfann Eorl och det är en bra titel tycker jag. Jag är klart för att raxorerna har Eorl som höre titel. Kanske har de endast en Eorl i Slättebo-Philmark och det är Joms? Spritt över båda länen finns sedan herser. En titel man har kvar sedan jorpagniska imperiet härskade här. Det skulle gör Eorl till Greve/ baron i ett och hersen till fogde eller ålderman om man så vill?

Låter som en lösning.

Det är Jante i mig. Det är bra, men "det mesta" håller dig ödmjuk.

[Jeb]

LV kan ha egna gränser, det har diskuterats tidigare. Vi har även varit inne på att det finns olika andra gränser, juridiska och administrativa, beroende på olika feodala förhållanden. Ingenting är dock fullt utrett eller beskrivet så rådande nödlösning är att lämna det lite lagom tolkningsbart.

Det var där vi fastnade sist med. Jag låter er avgöra hur vi löser det med byarna.

Hertigen är också sin egen greve överordnad sig själv som grannbaron så det löser sig nog.

Så är det. Jag tänker att Karidens system har funnits så pass länge och de har hämmat flera makthungriga echtiska familjer från att skaffa allt för stora landarealer. Detta är en av många kreativa lösningar runt om i landet för att kringgå dessa traditioner.

Helt nytt påhitt. Tänkte Girlof Linde som en enkel riddare utan annan titel än just det. Han äger sin egna herrgård Lindemo och har svurit lydnad till baronen av Stirpeslätt. Herrgården Lindemo är byggnaderna mellan 31 och 36 som Snibben missat att ge ett eget nummer på kartan.

OK. Är han kardier?

Gör så och sen hoppas vi någon har ett namnförslag.

Låter som en lösning.

Vi kör på det så länge. Fraxinus får stoppa oss om han dyker upp.

[Fraxinus]

Vad sägs om den här något enkla arkitektoniska sammanfattning:

*Stengrund med träövervåningar i skiftesverk kanske en raxorisk tradition och således vanlig i nordvästra Zorakin.
*Pennisk arkitektur i form av korsvirke med vitputsad flätverk vanlig över hela Zorakin.
*Dalkisk arkitektur med vitputsade sten och/eller lerhus vanlig kring Luksilo i nordöst.
*Erebosisk byggnadskonst med stenhus vanlig kring hela Kopparhavet.
*Echtisk arkitektur med korsvirke och oputsad murverk i tegel vanlig i echtiska delar av Kardien.

Alla typer finns i Fil-Tofia med undandag av dalkisk arkitektur. Sen tillkommer olika blandingsformer, främst i fattigare delar av staden och förstäderna.

Korsvirkesarkitekturen i Zorakin städer och Indars byar är främst kopplat till södra och mellersta Indars brist på virke och goda tillgång till lera. Likaså blev korsvirkesarkitektur vanligare i södra Grindanu efter svartfolkens invasion av Torilskogen vilket gjorde denna virkeskälla mer otillgänglig. Har man däremot pengar bygger man i sandsten. I norra Zorakin är kombinationen stenhus samt trähus med liggande panel av naturliga skäl betydligt vanligare. Beroende på hotbild och rikedom skiftar valet av byggnadsmaterial i de norra delarna. Tänk städer Quimper och Dinan som förebilder.

[Fraxinus]

Jag tänker mig byarna i Kardien och Zorakin som byar i södra Europa. Det vill säga att de ligger mellan 500m till 1,5 km från varandra. Jag vill helt enkelt visa på en levande landsbygd...

Bra att visa det. Områderna närmast Fil-Tofia och Stirpazfloden kan också tänkas vara relativt välmående och välbefolkade.

Rimligt

Av någon anledning hamnade alla småborgar på Zorkins sida? Kanske landskapet i östra Philmark är för kuperat för att behöva ha några strategiska borgar?

Har inte Aidne-modulen tillgängligt men tror det står något där om att borgbyggen inte är lika vanliga i Kardien som i Zorakin. Något med feodalstrukturen eller så. Nu har vi väl försökt modifiera denna lite i vår tolkning av Aidne men att det är en skillnad mellan Kardien och Zorakin kan fortsatt gälla. Kanske är det också för kuperat på den kardiska sidan? Philmark är också tänkt vara lite mera kargt än det mera fruktbara Slättebo.

Det är en passande skillnad mellan Zorakin och Kardien tänker jag. Kardien har stora "ättegårdar" där gilleshallar samlar hela klanen för ryggdunkande och tårfyllda skaldeaftnar. Få större platser. Zorakins progressiva och mer självständiga adelsmän har mindre, men fler residens?

"Sandbankarna" nedanför södra timmerhamnen föreställer jag mig som en bldning av förlupna lera, skräp och en hel del förlupna stockar som har skapat konstgjorda öar. Öarna är dock farliga att vistas i för människor då stockar kan skifta under vikten av den som går på det och i värsta fall hamnar man i ett vattenhål där stockarna rullar ihop ovanför en eller så kanske man krossas mellan några av dem. Revet i sig är inte farligt för sjöfarten men under några stormar har det hänt att skepp har krossats mot det. För ca 100 år sedan slungade det Dalkiska skeppet Frids Banér upp i mitten av revet. Ingen av skeppets besättning hördes någonsin av. Enligt legend skall skeppet medfört en kista med guld och många har försökt att ta sig till vraket men har fått vänt på vägen dit eller i vissa fall satt livet till. Ibland kan man se mystiska ljus från skeppet under natten.

Lysande!

En fyrbåk borde snarare läggas mittemot. Den utskjutande Rövaråsen höjer sig upp här och ger en naturlig plats för ett fyrbåk. Lotsstationen ligger naturligtvis vid borgen Grynningsvattnet.

Japp

Jag lägger till en inbuktning vid norra timmerhamnen. Kranar i de bägge timmer hamnarna är jag fortfarande skeptisk till. Varför göra en komplicerad konstruktion när rep, häst och dragbana borde vara en betydligt enklare lösning. Dragbanor kräver inte heller något större underhåll och kan lämnas åt sina öden större delen av året utan tillsyn eller underhåll.

De gamla krandebatten. Nu kanske jag är korkad, men dragbanor? Varför då? Gissar vi att timmer lastas på däcken av båtar är vertikala lyft i mitt tycke en nödvändighet. Hamnkranar finns i vår värld. Även om de flesta har försvunnit genom historien finns flera bevarade. https://en.wikipedia.org/wiki/Treadwheel_crane. En annan lösning är ju den enorma (och problematiska) muskelkraft som finns att tillgå i resar, minotaurer och liknande varelser, men vi beslöt väl ganska tidigt att inte gå den vägen?

Dragbanor mycket bättre. Gissar att skeppen har egna lyftanordningar för att få det timmer som skall fraktas vidare ombord.

Känns bara mycket begärt att riggen på skeppen ska hantera vikten av större partier. Ett alternativ är att sänka antalet stockar eller brädor man lyfter per gång. Det skulle öka last och lossningstiden rätt mycket. Så pass mycket att i alla fall zorakerna sedan en tid tillbaka hade börjat fundera på effektiviseringar.

1) Hur långt ut sträcker sig städernas jurisdiktion från stadsmurarna? Det finns möjligen ett svenskt ord för detta men har inte hittat. På norska var ett ord under medeltiden takmark. Möjligtvis kan vi använda stadsmark för hur vi vill ha det i vårat feodala Aidne? Har inte Kandra-modulen tillgänglig men tror det står något där om vilka byar kring Kandra som lyder under staden och vart gränsen mot omgivande län går. Kanske finns det ett ord eller uttryck vi kan låna där? Jeb skrev i sitt kampanjmaterial om Tofia som ett slags eget område under staden utanför murarna och jag antar han tänkt sig något liknande.

Det har han. Även här tänker jag mig skillnad mellan länderna. I Philmark fungerar Fil som en del och sedan styrs ytterstäder och förstäder av olika frälsemän och fogdar. Ex. Barkstaden med eget baroni. På Tofiasidan fungerar stadsmark utmärkt och den förvaltningen överses av Josse Eiriksson.

På Filsidan skulle jag säga 1-10 tillhör staden samt fyrbåken (14)
På Tofiasidan 26-29 räkans att tillhöra staden.
Det kan även finnas utomliggande byar vars skatterätter tillhör stadens skatterätt men inte domvärjo.

Låter ok med vilka byar som tillhör städerna. Det här med skatterätt och domvärjor skulle kunna diskuteras vidare i speciellt Zorakin-tråden för att tydeliggöra detta här. Kardien har redan en text om detta.

Jag håller med på Tofiasidan. Indelningen är rätt. I Philmark skulle jag vilja ha en skillnad. Staden tar slut vid muren, men förstäderna tillhör på ett eller annat sätt hertigen i förlängningen. Utomliggande byar som skattar mot staden är inte jag så sugen på.

Det är så långt jag kommit hittills.

Köper allt! Ser bra ut.

[Jeb]

Korsvirkesarkitekturen i Zorakin städer och Indars byar är främst kopplat till södra och mellersta Indars brist på virke och goda tillgång till lera. Likaså blev korsvirkesarkitektur vanligare i södra Grindanu efter svartfolkens invasion av Torilskogen vilket gjorde denna virkeskälla mer otillgänglig. Har man däremot pengar bygger man i sandsten. I norra Zorakin är kombinationen stenhus samt trähus med liggande panel av naturliga skäl betydligt vanligare. Beroende på hotbild och rikedom skiftar valet av byggnadsmaterial i de norra delarna. Tänk städer Quimper och Dinan som förebilder.

Ett förslag är då mycket sandsten på båda sidor om brofästena. Längre ut i "gamla" stan är det mer stengrund och trä eller korsvirke upptill. De nya delarna utanför muren speglar Fil-Fofias nya timmerådra från Brynhildur och liknande källor. Man bygger därför i det nu mer lättillgängliga och med det billigare materialet trä. Förstäderna är därför ständigt under uppsikt från brandvakten.

På Tofiasidan är brandväktare eller Pytspassare, som de kallas, olika gäng som tar sig an förhindran och släckning av eld. De tar med Tillsyningsman Josse Eirikssons godkännande en liten brandskatt av folket som bor i förstäderna. Skulle man vägra betala har det hänt att hus oturligt nog brunnit till grunden. Skulle individen fortsatt vägra har oturen varit framme igen i dennes nybyggda hus och då har tyvärr personen ofta varit hemma. Inne i själva Tofia sköter de olika stadsdelarna brandsläckning på olika sätt. Vanligtvis med att folk hjälps åt så gott de kan. Stadsvakten patrullerar gatorna dygnet runt och en av deras uppgifter är att upptäcka bränder.

I Fil sköts brandvakteriet av stadsvakten och man organiserar i händelse av brand befolkningen som snabbt kallas till langen går. Vart hus i Fil och dess förstäder har laglig plikt att äga en hink eller tråg utan läckage för brandsläckning. Dryga böter kan dömas ut om det försummas.

[Jeb]

Då stäplar vi in det jag skrivit om Brygge? 49:an är nu till salu.

Ska vi kunna stoppa in Kaltebans här? Jag fick en liten ide med ett fallet hus som nu lever som borgherrar i Tofias utkanter.

[birkebeineren]

Huset Kaltenban kan gärna få residera i 49:an.

Kagnus Kaltenban är ett nytt påhitt från Slättebo-Philmark-tråden men han är tänkt passa in i projektets officiella historia för Zorakin.

308 e.O.
Iberiko Bastarden avsätt till fördel för sin bror Valien IV och inbördeskriget är över. Kagnus Kaltenban avsätt som hertig av Slättebo. Ny hertig blir Arvian Borvix, den tidigare avsatte markgreven av Slättemark. Merovald Stupenstaal avsätts som greve av Stirpaz och ny greve blir Endrik Splintersköld. Gardigolf Axman sitter kvar som markgreve av Junemark. Stygmund Orkhugg sitter kvar som greve av Skogmark.

[Jeb]

Huset Kaltenban kan gärna få residera i 49:an.

Kagnus Kaltenban är ett nytt påhitt från Slättebo-Philmark-tråden men han är tänkt passa in i projektets officiella historia för Zorakin.

308 e.O.
Iberiko Bastarden avsätt till fördel för sin bror Valien IV och inbördeskriget är över. Kagnus Kaltenban avsätt som hertig av Slättebo. Ny hertig blir Arvian Borvix, den tidigare avsatte markgreven av Slättemark. Merovald Stupenstaal avsätts som greve av Stirpaz och ny greve blir Endrik Splintersköld. Gardigolf Axman sitter kvar som markgreve av Junemark. Stygmund Orkhugg sitter kvar som greve av Skogmark.

Tänkte bara så ingen har andra planer för vare sig 49:an eller Kaltenban. Egentligen ville jag bara att någon skulle bo där, sedan hittade jag Kaltenban i historian och tänkte att ätten är tidigare hertiglig. De har antingen dött ut eller förminskats till obetydlighet. Jag anser att de förminskats, men deras forna status ändå ger dem respekt och betydelse.