Porto Horyni

Stad i södra Ormsjön och koloni tillhörande Felicien.

Historia

Denna feliciska koloni ligger på Solunas sydvästra udde, 74 dagars seglats från Krilloan, och bevakar den enda säkra leden ut ur södra Ormsjön.

Grundandet

Den feliciska handelsflotta, som 204 e.O. fångades när Vägen bort uppstod, skickade iväg några galärer söderut för att om möjligt hitta en annan färdväg hem. Efter en lång tids sökande på ett vindfattigt hav började galärerna dras av starka strömmar mot det mäktiga stråk där Soluna och Samkarna nästan möts i Horyns gap. Endast tur hindrade galärerna från att sköljas nerför forsarna ut i det vindstilla och varma hav som ligger nedanför. På en klippa inklämd bakom en långsmal ö räddade sig de feliciska sjömännen i land och träffade där poktiska sjöfarare som regelbundet, visade det sig, använde denna skyddade vik som mellanstopp på sina resor ut i det hav de kallade Maar Lacra – Tårarnas ocean. Inte riktigt säkra på vad de skulle använda sin upptäckt till, befäste felicierna viken med artilleri från en krossad galär, och medan de väntade på vidare order från huvudflottan, passade de på att ta upp ”tull” av poktierna som passerade gapet. De niferländska valfångare som sedan dök upp (för att till den säsongsbundna jakten bemanna sina enorma flottor ute i Maar Lacra) blev dock en mycket mer inkomstbringande källa än poktiernas småvaror, då tull kunde tas på den exklusiva valolja niferlänningarna förde med sig hem.

Platsen fick sina koloniala rättigheter samtidig som Krilloan och även om den inte kunde tävla med denna stad så blev Porto Horyni – Horynska porten – en värdefull utpost i det första feliciska imperiet.

Galmons stad – frihetens vagga

Porto Horyni var den enda feliciska koloni som aldrig hamnade under dermansk kontroll under Dermaniens ockupation av Felicien på 300-talet e.O. Detta eftersom staden låg för långt bort och ansågs obetydlig. Det var inte mycket de fåtaliga kolonisterna kunde göra mot inkräktarna i sitt hemland, men det var ändå här som motståndet, som senare skulle leda till friheten, fick sitt ursprung. Några paridonpräster fick visioner om en stridsgudom vid namn Galmon, som samlar döda krigare hos sig i Ärans Salar bortom havet för att gå i krig när det verkligen behövs. En orden grundades och skickade ut sina kämpar till det ockuperade hemlandet för att där tala till folket om att resa sig mot dermanerna. Till slut gjorde felicierna uppror och ledda av Galmons krigare blev landet åter fritt.

Tron på Galmon spred sig senare under de berendiska krigen till stora delar av den feliciska militären som efter "ett långt sökande i urgamla skrifter" funnit att dyrkan av Galmon var vad man försakat. Porto Horyni fick en särskild plats i deras stolta hjärtan. Ärans Salar sägs ligga ute i det stilla havet söder om Hyrons Gap och till de många stridsskolorna i kolonin reser många soldater för att visa upp sig inför Galmon.

Staden i dag

• Poktiska handelshus har etablerat sig i staden och då poktierna är de enda sjöfararna som i sina muletor vågar sig ut i Maar Lacra, är de mycket rika trots den feliciska tullen.

• Niferlänningar jagar inte bara val söder om Horyns Gap utan har också fiskarskepp i södra Ormsjön, och både valjägare och fiskare sätter sin prägel (och lukt) på Porto Horyni.

• Många vallfärdande soldater besöker de för Porto Horyni så ökända glädjehusen och faller där offer for Hasitaal – den köttsliga hängivelsens furstinna.

• Zinn-kultister finns i mängder, men feliciernas häxjägare har hittills lyckats hålla både ormar och sand stångna.

• På senare tid har några högresta krigare klädda i fjäderprydda rustningar synts till i staden och dessa har satts i samband med poktiska långseglares återvändo från länder bortom Tårarnas ocean.

• En portal i mörkt odôkoträ från Efaro sägs finnas i staden och leda till Mastika Agga i norra Ereb. Den skall ha skapats av en efarisk portalmagiker som ville sammanknyta de två platser hon ansåg vara civilisationens yttersta utposter mot söder och norr. Huruvida detta stämmer (och om portalen faktiskt finns) är ovisst, men i den mycket omtalade händelsen för några år sedan, kallad ”Kalabaliken i Madam Memiras Hus”, sägs en orghinsk mammut ha varit inblandad och detta har setts som bevis på en anknytning till Ereb. Andra tror att dyrkare av söderns salamandrar har försökt ta sin kamp mot isherrarna genom portalen.

• De många stridsskolorna i staden drivs både av privata företagare och av Galmons Orden. För att nå de högsta graderna inom den feliciska marinen är det i praktiken ett måste att någon gång ha tränat inför Galmon i Porto Horyni.

• Maar Lacra – Tårarnas Ocean – är ett på många sätt vilseledande namn då havet är fullt av liv. Stora algområden ligger ute i det varma havet och ger mat åt myriader av fisk och fåglar. Enorma vitvalar besöker havet under säsongsvisa betesperioder och följs av jagande sjöormar. Dessa ormar tar sig ibland upp Horyns Gap för att besöka Ormsjön och är en mäktig syn när de simmar mot de kraftiga strömmarna i gapet.

• Porto Horyni styrs i dag av guvernör Ilkos DiMethil, men då han totalt är i sin efariska älskarinnas händer är det i praktiken hon som råder.