Postat: 2009-06-14 12:42
I Felicien-tråden kom frågan upp hur förhållandet mellan dvärgarna i Grynnerbergen och Nidabergen ser ut.
Vad vi vet från källorna är att en stor utvandring gick från Grynnerbergen efter att dvärgarna förlorade för det krunska kejsarriket i Järnkriget som avslutades 1534 fO. "Den stora utvandringen", och påföljande kolonisering av övriga Ereb har vi nu på forumet definierat till 1500-1400 fO. I Ereb dyker sen dessa grynnerdvärgar upp i tre olika regioner:
1) Drylo (Melashebergen-Klomellerbergen)
2) Nostratiet (Aidnebergen-Mörkerbergen)
3) Nidabergen
Om Drylo pågår funderingar i trådarna för Magilre och Klomellien, om Nostratiet har det funderats i trådarna för Zorakin och Nostratiet samt i Mikaels historia för Imperium Iorpagnum.
Nidabergen har jag tagit mig an i Nargurtråden och om dessa kan läsas i historien som nu i än så länge oredigerat form finns i artikeln för dvärgriket Kihzâr-Khôn
En kladdkarta över dvärgriket:

Den blåa gränsen markerar dvärgabosatt område i Underjorden (gruvor, utposter, städer, kolonier, portar)
Den röda gränsen är en del av dvärgarnas område ockuperat av svartfolk.
Gulröda prickar är portar mot Ovanjorden
Svartgula prickar är städer under jord
Den grönmarkerade staden är för närvarande bosatt av draken Ikdrotz Storkäft
Svartrödgula pricken är Kihzâr-Khôns huvudstad (ännu ej namngiven)
Bruna streckade linjer är viktiga vägar nere i Underjorden.
Den lilarosa linjen är tänkt vara den väg som dvärgarna följde nere i Underjorden när de engång utvandrade från Grynnerbergen. Antingen så bosattes Nidabergen 1500-1400 fO men av endast ett fåtal dvärgar som inte bildade ett rike för 103 eO (se Historien) eller så kom de i en senare utvandring. Oavsett så tänker jag att dvärgarna kom genom Underjorden och att inga vägar/kontakter sker genom östra Nidabergen på Ovanjorden. Detta delvis för att passa in hela Nargurs utveckling (se: Nargur ) och delvis på följande händelser i de officiella källorna:
Från Hynsolge på wikin:
Från Kronologin på wikin:
Vad vi vet från källorna är att en stor utvandring gick från Grynnerbergen efter att dvärgarna förlorade för det krunska kejsarriket i Järnkriget som avslutades 1534 fO. "Den stora utvandringen", och påföljande kolonisering av övriga Ereb har vi nu på forumet definierat till 1500-1400 fO. I Ereb dyker sen dessa grynnerdvärgar upp i tre olika regioner:
1) Drylo (Melashebergen-Klomellerbergen)
2) Nostratiet (Aidnebergen-Mörkerbergen)
3) Nidabergen
Om Drylo pågår funderingar i trådarna för Magilre och Klomellien, om Nostratiet har det funderats i trådarna för Zorakin och Nostratiet samt i Mikaels historia för Imperium Iorpagnum.
Nidabergen har jag tagit mig an i Nargurtråden och om dessa kan läsas i historien som nu i än så länge oredigerat form finns i artikeln för dvärgriket Kihzâr-Khôn
En kladdkarta över dvärgriket:

Den blåa gränsen markerar dvärgabosatt område i Underjorden (gruvor, utposter, städer, kolonier, portar)
Den röda gränsen är en del av dvärgarnas område ockuperat av svartfolk.
Gulröda prickar är portar mot Ovanjorden
Svartgula prickar är städer under jord
Den grönmarkerade staden är för närvarande bosatt av draken Ikdrotz Storkäft
Svartrödgula pricken är Kihzâr-Khôns huvudstad (ännu ej namngiven)
Bruna streckade linjer är viktiga vägar nere i Underjorden.
Den lilarosa linjen är tänkt vara den väg som dvärgarna följde nere i Underjorden när de engång utvandrade från Grynnerbergen. Antingen så bosattes Nidabergen 1500-1400 fO men av endast ett fåtal dvärgar som inte bildade ett rike för 103 eO (se Historien) eller så kom de i en senare utvandring. Oavsett så tänker jag att dvärgarna kom genom Underjorden och att inga vägar/kontakter sker genom östra Nidabergen på Ovanjorden. Detta delvis för att passa in hela Nargurs utveckling (se: Nargur ) och delvis på följande händelser i de officiella källorna:
Från Hynsolge på wikin:
375-352 f.O.
Dvärgar från riket Imiht-da-Khôn i Grynnerbergen tar sig upp från Underjorden i det gamla Barun-Meth och försöker etablera ett rike i Cerbergen. Efter 23 år strider mot svartfolken de här möter ger dvärgarna upp och återvänder. Området blir känd som ”Dvärgastupan”.
Från Kronologin på wikin:
375 f.O.
I Cereval försöker dvärgar från Grynnerbergen öppna en bosättning norr om Grynnerpasset och utvidga sitt välde till att omfatta Cerbergen. De gav upp 23 år senare.
Det verkar som om dvärgarna i Grynnerbergens riken gärna vill ta sig mot nordväst och Nidabergen/Cerbergen men inte lyckats. Några etablerade handelsvägar känns därför osannolika (men interessanta som politiska/ekonomiska mål och potentiella äventyrsmöjligheter). Nidadvärgarna kan dock självklart ha andra kontakter med sina forna kusiner i Grynnerbergen men dessa kan då utspela sig via berendierna, antingen i Remos eller i Trasimo. Dessa kontakter med Berendien upprättades på 100-talet eO i samband med Kihzâr-Khôn (eller Kvisur-khan som det förvanskats till på berendiska) grundande och skede i vad som kom att bli den berendiska kolonin Torshem.419 e.O.
Dvärgarnas Marsch. Många dvärgar från Grynnerbergen vandrar norr ut mot Cereval lockade av månsilver. Efter cerevaliska påtryckningar tvingas hynsolgerna stoppa dvärgarnas framryckning. Mindre stridigheter uppstår vilket leder till protester från hynsolgiska handelsmän som inte vill göra sig till ovänner med dvärgarna. Den hynsolgiske kungens ställning försvagas ytterligare. Den del av Hynsolge som senare kom att bli Nidland avskures ytterligare från kungamakten.