Språk
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Skulle vi på något vis kunna visa detta på ett snyggt sätt i wikin, själva ?
Antingen som i en wikiartikel med rena fakta:
Alt.1 http://en.wikipedia.org/wiki/Theban_alphabet
Alt.2 http://en.wikipedia.org/wiki/Gothic_alp ... he_letters
Eller handritat på ett papper/pergament som visar en slags ingame utgåva av runorna, som vi sen skriver en wikiförklaring till?
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Mikael skrev:Angusor ApHelliNar - aleriska adelsman som stod dess siste aleriske vortiger (kung) Hortiger nära. Död i kriget mot Ransard år 601 eO. Gömde aleriska "Konungens svärd" undan ransarderna, ännu inte återfunnet. - EAS
Jag har idag funderat lite på denna man.
1. Alerierna har inte bara anammat en del feodala titlar från Magilre utan även "ap" skulle kunna vara en magillisk tradition...även om det inte finns något i källorna att det skulle vara så. Kejserlig jori använde "a" och "ab", vilket i nyjorin även blivit "af"...så i Kontinentaljorin kan ab blivit "ap"?
2. "Ap" är en felskrivning av ab och Angusor är lojal ättling till en jorisk-palinoriske krigsfånge som efter förra soltåget blev Alerien lojalt. Det jorpagniska ättenamnet ab Helliobar förvrängdes till ApHelliNar när den lojale fången befriades och blev alerisk "adelsman" under Vortigern. Familjen ApHelliNar har förblivit Aleriens vortiger trogen.
3. ApHelliNar är en sydbelgothiskt namn från exiltiden och sådana namn är inte ovanliga.
Personligen föredrar jag nog 2, vad tycker ni?
birkebeineren skrev:1 eller 2
Fafnir skrev:Ngt som den joriska släkten ab Hellobar bestämt förnekar?
2 funkar för mig. (1&3 också)
Vilken lösning väljer vi?gtjorgo skrev:Kommer med en värdelös åsikt men jag tycker att alla tre fungerar. Gillar dock att vi här har en möjlighet att bygga ut kontinentaljorin och röstar därför på nr 1

Frasen på korrekt dalkiska skulle bli "Od Erebis reco oi iddea". Substantiv slutar sällan på konsonant och Ereb blir därför "Erebi" i grundform och "Erebis" i genitiv. "reco" låter bra för hörn, kanske är det besläktat med "rego" - krok. Mörkast blir "oi iddea" (eg. mest mörk) och placeras efter ordet det beskriver. På dalkiska säger man alltid "en hund stor", "en stjärna ljus" etc.Fafnir skrev:Gällande Palinors valspråk;
"Till Erebs mörkaste hörn"
På dalkiska finns; "till" -od/ud, "mörk" -iddea
Jag hittade på reco som hörn och Erebi som erebs. Vidare böjde jag utan några som hellst kunskaper iddea till iddeum.
På dalkiska; Ud Erebi iddeum reco
Samma fras på jori torde bli;
Ath Hereb^e hexhibit^u angulis.
(^ skall sitta över efterföljande bokstav. Skriver på Iphone. )
Kan ni hissa eller dissa/bekräfta eller dementera/stödja eller motsätta er detta?
Adragoor? We want u back!
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Nu när du här igen Adragoo kan jag inte låta bli annat än att komma med en språklig fråga.
Det finns ett antal gudar som figurerar i olika kulturer och sammanhang runt om på Altor, vanligen om än något oklart benämt de gamla gudarna eller bara Gamla Gudarna. De flesta tänker vi oss efter diskussioner på forumet att har sin bakgrund i Golwyndakulturen. Härifrån har de spridit sig dels till Furgia där de fortfarande dyrkas, möjligens med nyare tillägg och tolkningar (Snibben som Furgiaskribent har mer information). Kejsardömet Jorpagna dyrkade, via Krun, de gamla gudarna men denna statsbildning fick tidigt en mera värdslig än religiös kultur där filosofer mera än präster och gudar var de viktiga. Gudarna överlevde dock och i vissa länder och kultureri Ereb kom de att återigen växa sig starka under Mörkertiden och Nya tiden, bl.a. kring Mefamirs sjö, i delar av det gamla Jorpagna och framför allt i Trakorien.
Vad jag undrar är hur deras namn stavades och lästes dels under kejserlig tid före Tredje konfluxen, dels i deras olika nya tolkningar och stavningar, och kanske även i deras urprungliga former kring Golwynda?
Gamla Gudarna (eller åtminstonde de flesta av dem): http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... la_Gudarna
Vi hade för länge sen en diskussion om kalendariska månaders namn och där konstruerade du namn på kejserlig jori som skulle vara en tidigare form än de som nu används i Trakorien och i de länder som använder det såkallade Joriska kalendersystemet.
Namnen finns här: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... sgudomarna
I Felicien har också de gamla gudarnas namn getts en tolkning på det västjoriska språket feliciska och på det sydkamzunska kîmzon: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... la_Gudarna
Åven om vi använder de namn på gudarna som vi är vana vid från källorna vore det kul att kartlägga både deras historia och deras korrekta stavning.
Det finns ett antal gudar som figurerar i olika kulturer och sammanhang runt om på Altor, vanligen om än något oklart benämt de gamla gudarna eller bara Gamla Gudarna. De flesta tänker vi oss efter diskussioner på forumet att har sin bakgrund i Golwyndakulturen. Härifrån har de spridit sig dels till Furgia där de fortfarande dyrkas, möjligens med nyare tillägg och tolkningar (Snibben som Furgiaskribent har mer information). Kejsardömet Jorpagna dyrkade, via Krun, de gamla gudarna men denna statsbildning fick tidigt en mera värdslig än religiös kultur där filosofer mera än präster och gudar var de viktiga. Gudarna överlevde dock och i vissa länder och kultureri Ereb kom de att återigen växa sig starka under Mörkertiden och Nya tiden, bl.a. kring Mefamirs sjö, i delar av det gamla Jorpagna och framför allt i Trakorien.
Vad jag undrar är hur deras namn stavades och lästes dels under kejserlig tid före Tredje konfluxen, dels i deras olika nya tolkningar och stavningar, och kanske även i deras urprungliga former kring Golwynda?
Gamla Gudarna (eller åtminstonde de flesta av dem): http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... la_Gudarna
Vi hade för länge sen en diskussion om kalendariska månaders namn och där konstruerade du namn på kejserlig jori som skulle vara en tidigare form än de som nu används i Trakorien och i de länder som använder det såkallade Joriska kalendersystemet.
Namnen finns här: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... sgudomarna
I Felicien har också de gamla gudarnas namn getts en tolkning på det västjoriska språket feliciska och på det sydkamzunska kîmzon: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... la_Gudarna
Åven om vi använder de namn på gudarna som vi är vana vid från källorna vore det kul att kartlägga både deras historia och deras korrekta stavning.

Mitt förslag till en tidig jorisk stavning av namnen är: Shamassuz (Shamash), Luvena, Anksalis (Anxalis), Mardukhuz (Marduk), Hezgela (Ezgela), Herezkigala (Ereshkigal), Terra, Mingaruz (Mingar).birkebeineren skrev:Nu när du här igen Adragoo kan jag inte låta bli annat än att komma med en språklig fråga.
Det finns ett antal gudar som figurerar i olika kulturer och sammanhang runt om på Altor, vanligen om än något oklart benämt de gamla gudarna eller bara Gamla Gudarna. De flesta tänker vi oss efter diskussioner på forumet att har sin bakgrund i Golwyndakulturen. Härifrån har de spridit sig dels till Furgia där de fortfarande dyrkas, möjligens med nyare tillägg och tolkningar (Snibben som Furgiaskribent har mer information). Kejsardömet Jorpagna dyrkade, via Krun, de gamla gudarna men denna statsbildning fick tidigt en mera värdslig än religiös kultur där filosofer mera än präster och gudar var de viktiga. Gudarna överlevde dock och i vissa länder och kultureri Ereb kom de att återigen växa sig starka under Mörkertiden och Nya tiden, bl.a. kring Mefamirs sjö, i delar av det gamla Jorpagna och framför allt i Trakorien.
Vad jag undrar är hur deras namn stavades och lästes dels under kejserlig tid före Tredje konfluxen, dels i deras olika nya tolkningar och stavningar, och kanske även i deras urprungliga former kring Golwynda?
Gamla Gudarna (eller åtminstonde de flesta av dem): http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... la_Gudarna
Vi hade för länge sen en diskussion om kalendariska månaders namn och där konstruerade du namn på kejserlig jori som skulle vara en tidigare form än de som nu används i Trakorien och i de länder som använder det såkallade Joriska kalendersystemet.
Namnen finns här: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... sgudomarna
I Felicien har också de gamla gudarnas namn getts en tolkning på det västjoriska språket feliciska och på det sydkamzunska kîmzon: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... la_Gudarna
Åven om vi använder de namn på gudarna som vi är vana vid från källorna vore det kul att kartlägga både deras historia och deras korrekta stavning.
Flera av namnen tycker jag vi kan låta vara svåra att förklara etymologiskt, precis som många verkliga gudanamn. Antagligen härrör sig namnen ursprungligen från flera olika språk som talades i Golwyndaområdet under stenåldern. Dessa togs sedan upp i det golwyndiska språket när detta blev dominerande i området runt sötvattenshavet.
Har haft vissa funderingar på att grunden till ett urgolwyndiskt språk skulle kunna vara protoindoeuropeiska med inslag av lite babylonska.
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Strålande! Känns som Ereb binds samman mycket mera om något så betydelsesfullt som religionen hänger samman enhetligt. Även om det bara är grammatisk, gudarna lär vara äldre än jorerna och inte bara deras.
Ett urgolwyndisk språk låter intressant. Du antydde ju något sådant för länge sen med kartan över språkfamiljerna:
http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... 5kfamiljer
I Furgia är denna karta lagt till grund för hur språken där har sin historia: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... Spr.C3.A5k
Ett urgolwyndisk språk låter intressant. Du antydde ju något sådant för länge sen med kartan över språkfamiljerna:
http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... 5kfamiljer
I Furgia är denna karta lagt till grund för hur språken där har sin historia: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... Spr.C3.A5k