Har ankor en kräva plus en muskelmage som de samlar grus/småsten i för att "tugga" och smälta maten? Eller är ankorna utrustade med garnityr till skillnad från vanliga fåglar? Vad har ni för tankar kring det? Och vad käkar Erebs ankor förresten? Är de allätare?
Personligen tycker jag att krävan och resten av den fågelliknande matspjälkningsapparaten låter mest logiskt. Kanske ankvärdshuset "Näbbar och Klor" i Arno serverar en näve grus till varje måltid?
Ankor
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Nja de får inte bli för mycket ankor av ankorna, men jag ser nog helst att ankor är allätare som människor (dvs även spannmål och kött), men alger, tång och andra vattenväxter kan nog vara favoriter. Grus tycker jag är en kul krydda. 
Senast redigerad av Mikael den 2011-11-12 20:30, redigerad totalt 1 gånger.
-
Grisodlar'n
- Kardisk Bontisâl
- Inlägg: 1464
- Blev medlem: 2007-11-09 01:15
- Ort: Västerås
Instämmer med detta men att de även kan äta det mesta som människor äter så långe det är finfördelat (typ kinesmat). Kanske har de dock aversion mot fågel - ungefär som vi inte gärna äter apor eller hundar?Grisodlar'n skrev:Lejonparten av ankisk kost kanske består av grodor, fisk, sniglar, insekter, musslor och kräftdjur, gräs, alger, tång och andra vattenväxter? Både rått och i tillagad form?
Handeln med grus låter som en riktigt kul idé. Man tänker sig nyanser som hos vinkännare där röd storkornig granit anses vara bäst till kött medan de riktigt rika tar en skopa finhackade klassiska statyer till de kanderade grodynglen i slutet av måltiden.
Inga tänder tycker jag, fast man kunde tänka sig något i stil med detta. Kalkoner och även gäss tror jag har sågtandade kanter på näbbarna - det har jag lärt mig den hårda vägen och sett som bitmärken i ett kvastskaft (med vilket jag sökte putta undan kalkonhonan för att plocka äggen)
Senast redigerad av Brior den 2009-11-14 10:04, redigerad totalt 1 gånger.
Ankor har tänder, eller snarare näbbarna är fint tandade, dvs tandliknande utskott eller lameller vid kanterna, och inte något som syns på håll. Dessa "tänder" består av hornsubstans och skall på intet vis uppfattas som verkliga tänder, men ändå mer tandlika än hos djuret anka. Svarta ankor har vanligtvis lite vassare och grövre tandningar men fortfarande syns de knappast på avsånd. Tandningen gör det möjligt för dem att slita loss bitar av kött m.m. även om de inte tuggar i samma grad som folk med tänder. (För visst skall väl svarta ankpirater sitta på den mörka hamnkrogen och slita bitar av rått kött från välhängda lägg!?)
(Äkta tänder fanns hos de äldsta fossila fåglarna och tandanlag är påvisade hos nutida fåglars foster.)
(Äkta tänder fanns hos de äldsta fossila fåglarna och tandanlag är påvisade hos nutida fåglars foster.)
Senast redigerad av Mikael den 2011-11-12 20:33, redigerad totalt 1 gånger.
Jag håller med hehe, men nu var det ju så att ankorna inte har huggtänder utan bara vassa svårobserverbara lameller som hjälper näbben att hålla fast bitar av mat, likt våra K9.Sopodlare skrev:Jag gillar verkligen tanken på svarta piratakor som boksavligt talat sliter loss kött....men
Jag är faktiskt lite trött på att de mörka, elaka ALLTID har huggtänder och klor
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Från Felicientrden:
Mikael skrev:Dr Hus skrev:Jag återkommer gärna vid eventuell diskussion om raners, orghingar, jordukaerlars, habuloners och cerevaliers skepp och båtar - folk med starkar maritima traditioner. Sedan har vi ju ankor: Varför seglar de långskepp trots att de flesta ankor är Kopparhavsbor? Kallar de sina långskepp för andrakar? Och är de byggda i 2/3-skala ur ett människorperpsektiv?
Ankornas båtar: i Morëlvidyn skrev jag så här: 266 f.O. En jorduashurisk expedition på 20 skepp hamnar av misstag på stränderna utanför dagens San Anther. De stöter på morelerna som befolkar området och strid uppstår. Jorduakærlarna vinner, och gör ett kortare plundringståg öster ut längs kusten innan de besegras av svarta ankor. Ankorna är dock så imponerade av Jorduakærlarnas skepp och snabba överraskande anfall, att de börjar använda dessa och egna kopior av dem. Ett par decennier senare finns det få piratankor som använder andra skepp.
Vad de kallas? 2/3skala givetvis vad gäller bord osv, men lika stora nnars, dvs de tar en stor besättning och trupp ankor!
Dr Hus skrev:Kanske tillfångatagna jordukaerler från den räden tvingades att lära ankorna att bygga dessa skepp? Klinkbyggda skepp med radialspräckta plank är en stor nyhet att "retroingenjöra" på egen hand.
Andrake var lite ett skämt: hanankor kallas på äldre svenska för andrake, drake, eller andrik. Då jordukaerlarnas långskepp kallas drakskepp så kanske ankornas långskepp går under sådana beteckningar?
Borde postas i Morëlvidyntråden ocksåbirkebeineren skrev:Från Felicientrden:
Mikael skrev:Dr Hus skrev:Jag återkommer gärna vid eventuell diskussion om raners, orghingar, jordukaerlars, habuloners och cerevaliers skepp och båtar - folk med starkar maritima traditioner. Sedan har vi ju ankor: Varför seglar de långskepp trots att de flesta ankor är Kopparhavsbor? Kallar de sina långskepp för andrakar? Och är de byggda i 2/3-skala ur ett människorperpsektiv?
Ankornas båtar: i Morëlvidyn skrev jag så här: 266 f.O. En jorduashurisk expedition på 20 skepp hamnar av misstag på stränderna utanför dagens San Anther. De stöter på morelerna som befolkar området och strid uppstår. Jorduakærlarna vinner, och gör ett kortare plundringståg öster ut längs kusten innan de besegras av svarta ankor. Ankorna är dock så imponerade av Jorduakærlarnas skepp och snabba överraskande anfall, att de börjar använda dessa och egna kopior av dem. Ett par decennier senare finns det få piratankor som använder andra skepp.
Vad de kallas? 2/3skala givetvis vad gäller bord osv, men lika stora nnars, dvs de tar en stor besättning och trupp ankor!Dr Hus skrev:Kanske tillfångatagna jordukaerler från den räden tvingades att lära ankorna att bygga dessa skepp? Klinkbyggda skepp med radialspräckta plank är en stor nyhet att "retroingenjöra" på egen hand.
Andrake var lite ett skämt: hanankor kallas på äldre svenska för andrake, drake, eller andrik. Då jordukaerlarnas långskepp kallas drakskepp så kanske ankornas långskepp går under sådana beteckningar?