Den Helige Odos Orden

[Regil]

Den Helige Odos Orden

Gillar beskrivning

[Bergdahl]

Fortsätter en diskussion som fördes om Den Heliga Odos Orden i Berendientråden, där mikael i sitt sista inlägg skrev:

"Soltåget" mot Furgia följde på segerruset efter 1a Soltåget (minns jag rätt?) och orden var fortfarande nygrundad. Orden hade ännu inte blivit den kalkylerande och riskmanagementtänkande organisation man eventuellt kan beskylla kurian för att vara idag. Segervissa, törstiga på makt och möjligheten att upplysa nya folk i det sägenomsusade Furgia lockade. Vi vet ännu inte heller om de var de som kom med idén, endast att de var starka förespråkare när idén väl kläckts. Tron på Soltåg som medel fanns redan då och har kanske starkare än i någon annan orden (Palinorden undantagen) levt vidare i DHOO.(Förste Högmästare var Homér af Våräng Confused ) Inte heller kan de ha varit mer än en mindre del (om än en högljudd del) i Furgiatåget då orden då ännu var färsk.

Efter några hundra år var man rika, stora och mer kalkylerande, men man ansåg soltågens inbyggda risker vara värda investeringarna då soltågen för trons spridande är grundläggande i orden. Trots detta har de oftast ägnat sig åt mindre "tåg", dvs erövringskrig i och runtom Jorpagna.

Nu börjar det likna nått, anledningen kändes lite tunn innan men känns det mycket mer troligt. Dock har jag funderat om man skulle kunna få in lite mer av ett äventyrsfrö i det hela. Vad tror ni om ett upplägg likt följande:

Det ryktas om att Högmästare Homér af Våräng i Efaro hade kommit över antika jorpagniska texter - ev hade han redan i Jorpagna erhållit informationen, kanske en gammalfamiljekunskap- om att i det krunska rikets gryning gav den krunska kejsaren vid sin dotter bröllop, sin furgiska motsvarighet det legendariska spjutet/skölden/bägaren (nån pryl som sägs giva sina ägare något lämpligt) som en magnifik hemgift. Det ryktas vidare om att några ordensriddare lyckades få med sig föremålet innan solfararna drog sig tillbaka, drevs ut i havet. Många menar att jakten på klenoden är en av anledningarna till att furgierna slöt upp på kruniernas sida för att driva bort solfararna från Stabul/Garhuea. Nuförtiden har det mesta av affären fallit i glömska, men emellanåt hittar någon bokmal noteringar om det hela i historiska anteckningar och diverse hypoteser om var klenoden kan finnas har under historiens lopp lagts fram. Bland annat att den skulle vara gömd hos Den helige Odos ordens ordensborg i Jorpagna, andra har menat att föremålet måste finnas kvar i Stabul och då i närheten av ordens dåvarande kapitelhus. Medan andra menar att ordensriddarna aldrig fick med sig föremålet osv.

Ja, ni förstår hur jag menar... skriver man ihop en lämplig rykteshistoria så får man ju faktiskt något som faktiskt kan omsättas i ett äventyr i dagens Ereb 610 eO, och på köpet en lite fylligare historia om det furgiska soltåget.

[Mikael]

Låter bra Bergdahl!

[anders]

Så om Mikael eller Bergdahl skulle kunna ta och skriva en text om "Det Furgiska Soltåget" så skall jag genast lägga upp det på den Lysande Vägen. Vad som behövs är mer eller mindre beskrivning av historia, syfte och resultat.

[Mikael]

Då jag inte tänkte mig det Furgiska tåget som en DHOH grej, utan att de endast var högljudda fans, samt att Furgia och Soltågen mer ligger i Bergdahl och Birkes riktning så överlämnar jag varmt åt dem att spinna vidare. Jag kan dock tänka mig att utveckla Bergdahls äventyrsförslag med orden om Bergdahl inte själv vill göra just det.

[birkebeineren]

Då jag inte tänkte mig det Furgiska tåget som en DHOH grej, utan att de endast var högljudda fans, samt att Furgia och Soltågen mer ligger i Bergdahl och Birkes riktning så överlämnar jag varmt åt dem att spinna vidare. Jag kan dock tänka mig att utveckla Bergdahls äventyrsförslag med orden om Bergdahl inte själv vill göra just det.

Här hinner man inte gå in på forumet på ett par dagar och så måste ni självklart diskutera något interessant ...utan mig!

Bergdahls tankar låter interessanta och som definitiva ingredienser i det Furgiska soltåget.

Angående DHOO så skrev jag så här i den historisk/politiska biten om det Första soltåget:

Jorpagniska solfarare försöker på 220-talet eO bilda en andlig riddarorden men exarken vill inte erkänna den då han redan har egna planer (Solorden). Först på 263 eO tas ”Den Helige Odos Orden” som riddarna kallar sig upp som officiell andlig riddarorden tillhörande Lysande Vägen. Högmästare blir Calmuz Ecato Lugulband som var först över muren vid Kwoskes fall 64 år tidigare.

Årtalen är till for att placera orden rätt i forhållande till de andra riddarordnarna och soltågshistorien.

[Mikael]

Ordens grundande kan ha två årtal. Det tidigare då orden grundas av dess mindre grupp solfarande riddare, och ett senare officielt årtal då de officielt godkändes av Exarken och LV.

(Homér af Våräng var kanske riddar Lugulbands väpnare? )

[Bergdahl]

Jag skulle kunna tänka mig att skriva om det furgiska soltåget, om inte birke vill det. Om nu birke vill det kan jag tänka mig att komma med lite ideer för förloppet osv.

När det gäller det furgiska soltåget, skulle jag faktiskt föredra om det fick ett annat namn. Som jag ser det kan det furgiska soltåget ses som en fortsättning av första soltåget som inte riktigt sanktionerades fullt ut av LV. Soltåget skulle då kunna gå under namnet "den furgiska expeditionen" alt "det furgiska äventyret" eller nått liknande för att inte ge händelsen samma "status" som de övriga officiella soltågen. Men det är väl iofs petitesser i sammanhanget, bättre att lägga fokus på själva tåget till att börja med.

[anders]

På wikin har jag satt rubriken "Det Furgiska Soltåget" inom citationstecken - men visst kan vi kalla det "Den furgiska expiditionen" eller dylikt om det föredras av herrarna.

Och jag bryr mig inte mycket om VEM som skriver det, så länge ni är överens om innehållet och att texten blir bra.

[birkebeineren]

Jag skulle kunna tänka mig att skriva om det furgiska soltåget, om inte birke vill det. Om nu birke vill det kan jag tänka mig att komma med lite ideer för förloppet osv.

När det gäller det furgiska soltåget, skulle jag faktiskt föredra om det fick ett annat namn. Som jag ser det kan det furgiska soltåget ses som en fortsättning av första soltåget som inte riktigt sanktionerades fullt ut av LV. Soltåget skulle då kunna gå under namnet "den furgiska expeditionen" alt "det furgiska äventyret" eller nått liknande för att inte ge händelsen samma "status" som de övriga officiella soltågen. Men det är väl iofs petitesser i sammanhanget, bättre att lägga fokus på själva tåget till att börja med.

Det är kanske en ide att samarbeta om detta? De två utgångspunkterna vi har att bygga på är ju i huvudsak Krun och Solstaten (soltågens historia i Efaro). Ett namnbyte är inga problem, gillade bäst "det furgiska äventyret", och under LV kan vi ev göra beskrivningen lite kortare?

Jag har redan lagt upp till att expeditionen mot Furgia kommer som en följd på det Första soltåget så det passar med dina planer. Under åren 199-212 eO när grunden till Solstaten lades tänker jag mig att många nya solfarare som inte varit med om det första utresandet strömmade till Efaro och möjligheterna som öppnats här. Dessa nykomlingar förstarkade de redan starkt förekommande värdsliga och krigerska dragen hos de ursprungliga solfararna, och när striderna avslutades (åtminstonde for en tid) 212 eO fanns många krigare som ville fortsätta "äventyrandet". Hur de hittade just till Furgia tänker jag mig ha med jorerna i Garhuea att göra och lamnar gärna till dig mäster Bergdahl att avgöra. Sen har inte jag några egentliga planer för de furgiska solfararna innan deras slutgiltiga öde kommer att infalla på ön Lopenta nogon tid senare ( ) och är öppen för antingen dina skriverier eller dina förslag. Slutet på Lopenta är dock inte färdiga planer och jag tänkte dryfta med Krun först och självklart se om de passar med händelserna innan också.

Vad tros?

[Bergdahl]

Verkar som om vi verkar ha rätt liknande syn på "det furgiska äventyret" birke. I väntan på svar började jag skriva en liten text om soltåget, inget färdig bara ett utkast som bara lägger grunden till kampanjen:

Det furgiska äventyret

Det furgiska soltåget kan ses som en förlängning av det första soltåget. Även efter att solstaten etablerats 212 e.O och Solfararnas Orden tagit kontrollen över norra Efaro, fanns det gott om solfarare som inte fått sin äventyrlust stillad. Under åren i Efaro hade rykten om det fjärran furgia och dess tappra riddare och mytomspunna rikedomar nått många av solfararna. Ryktena föll i god jord och i Efaro uppstod en rörelse bestående av äventyrliga solfarare, med den karismatiske berendiske baronen XXX som förgrundsfigur. Förblindade av framgångarna i Efaro framfördes budskapet att med Etin vid sin sida fanns det inget som kunde hindra dem, och att Etin dem givit uppgiften att segla mot det fjärran Furgia, för att omvända befolkningen till den rätta vägen med svärd i hand om så behövdes. Att i Furgia skapa en bastion mot Hemaquiels inflytande bland de vilsna själarna i Akrogal ansågs vara det slutliga målet med Soltåget bland XXX följeslagare. I Efaro fanns vid tiden efter solstatens grundande rikligt med solfarare som anslutit sig soltåget i Efaro vid soltågets slutskede och som inte kunnat stilla sin religiösa iver, äventyrlustnad eller hunger efter rikedom och berömmelse, med följden att XXXs rörelse snabbt växte till en formidabel skara.
I bakgrunden stöddes XXX av en grupp jorpagniska riddare, Den Heliga Odos brödraskap föregångaren till Den Heliga Odos Orden, med Calmuz Ecato Lugulband i spetsen. Dessa kontaktade sina joriska men otrogna fränder i Garhuea, nuvarande Stabul, och förhandlade sig till tillgång till Garhueas slusstrappa förbi Raas Narram, i utbyte mot att de skulle bistå Garhuea i kampen mot de mulekhtrogna i östra Krun.
År XXX e.O avseglade så stor skara solfarare från Efaro via Garhuea mot Furgia.

Vad som händer i Furgia behöver ju broderas ut. Sen så tänkte jag mig att de "förnedrade" solfararna slår sig ner i Garhuea efter reträtten för att införliva sitt stöd till garhueas styrande, men att läget mellan parterna är spänt. När så Calmuz Ecato Lugulband giftmördas i det som kommer att bli Den Heliga Odos Ordens kapitellhus anklagas Garhueas styrande av Solfararna och det redan spända läget urartar till stridigheter och solfararna tar makten i Garhuea. Den berendiska baronen XXX utropar sig till kung av Garhuea? (antagligen annat namn) och en ny solfararstat ser dagens ljus om än betydligt mer världsligt inriktad än sin efariska motsvarighet. Denna stat faller ihop strax efter schismen när de mulekhtrogna krunierna tillsammans med furgiska allierade erövrar staden Garhuea.

[birkebeineren]

Ghazam skrev så här om Solrike:

SOLRIKE: Genom ett arv från en rik adelsman fick kyrkan och den berendiska grenen av Solriddarorden detta grevskap i besittning. Genom ytterligare arv och markinköp har man utökat sitt område som numera utgör den största sammanhängande kyrkomarken i landet. Tempelriddarna svarar inte inför någon länsherre (annat än Odo själv och möjligtvis exarken) och frågan är om de ens är kungen trogen. Detta är också det enda länet i Berendien där alla trosuppfattningar annat än den Lysande Vägen är bannlyst och tempelriddarna ser till att det inte förekommer några irrläror. Länsherren Stormästare Igniathus av Solriddarnas Orden har på senare tid låtit hänga kvinnor som påstås vara häxor. Delithaorden har utan resultat protesterat våldsamt.

Vi skulle kunna låta Solrike tillhöra DHOO och således förklara en Etinstrogen riddarorden i Berendien samtidigt som vi knyter samman Jorpagna och Berendien?

DHOO kan även om den har ett jorpagnisk ursprung ha en stark berendisk gren, kanske etablerad i Berendien efter följande händelser:

Duellen i Ventimiglia
När Solstaten föll i norra Efaro 369 eO lyckas några överlevare ta sig ombord på zorakiska skepp. Deras ledare var Valien "Kronprins", son till den zorakiska kungen Valien V. Prinsen är svårt sårad och när de överraskas av en storm söker de skydd i den berendiska staden Ventimiglia. Berendien ligger i krig med grannlandet Felicien och endast några dagar efter zorakiernas ankomst seglar feliciska galärer upp och blockerar hamnen. De avvaktar med sitt angrepp eftersom fyra stora zorakiska skepp varav ett dessutom med kunglig flagga inte ingick i planeringen. Den feliciska amiralen, Khutoz DiMethil, skickar en ordonnans över till det zorakiska kungaskeppet och lovar fri lejd om de lämnar Ventimiglia omedelbart. Zorakierna vill inte blandas in men kronprinsen kan inte flyttas och detta blir svaret som skickas tillbaka. Amiral DiMethil blir arg och beger sig själv för att tala till kronprinsen. Denne ligger i feberyrsel och är knappt medveten men feliciern går hårdt fram och hotar med att sänka de zorakiska skeppen. Valiens berendiske väpnare Nevin går emellan men då vredgas amiralen ännu mer och utmanar till duell. Denna form för konfliktlösande är mycket vanlig bland felicier och de är därav ytterst duktiga svärdkämpare. Den unge väpnaren antar dock utmaningen. I grynningen nästa morgon ros de två duellanterna ut till en liten tallbevuxen ö i Ventimiglias hamn och väl synliga från båda sidors skepp och även hamnen möts de. Feliciern är duktigast men väpnaren snabbast. I morgonljuset utkämpas det som blivit känd som Duellen i Ventimiglia. Till sist lyckas Nevin hårdt skadat fälla amiralen, mer av tur än skicklighet, men feliciern ligger död och kronprinsens väpnare står kvar. Kort tid senare börjar feliciernas artilleri regna över både den berendiska staden och de zorakiska skeppen. Året efter går Zorakin in på Berendiens sida i kriget mot Felicien.

Berendiska medlemmar ur DHOO som varit delaktiga i det Fjärde soltåget såg möjligheten till ett eget helgon och förklarade den unge väpnarens seger som ett utryck för Etins vilja, kort tid senare förklarades S:t Nevin vara de berendiska odosriddarnas egna skyddshelgon. Kanske?

Angående solriddare i Magilre så kan möjligtvis en egen magillisk riddarorden vara ett alternativ, se gärna vad jag skrev om det Fjärde soltåget här:

viewtopic.php?p=17684#17684

[Bergdahl]

la fram följande lilla förslag till DHOOs starka fäste i Berendien i soltågstråden.

Kanske kan det vara så att den berendiske baronen sedemera också kungen av Garhueas ättling efter kungarikets fall blir den förste mästaren av ordens berendiska avdelning?

[birkebeineren]

la fram följande lilla förslag till DHOOs starka fäste i Berendien i soltågstråden.

Kanske kan det vara så att den berendiske baronen sedemera också kungen av Garhueas ättling efter kungarikets fall blir den förste mästaren av ordens berendiska avdelning?

Detta skulle nog kunna gå för sig men då måste vi avklara när Kungariket Garhuea faller...
Direkt efter Stora schismen tror jag diskuterades tidigare och då föreslår jag 283 eO, detta skulle kunna ge mig några år att ta livet av stora delar av orden på ön Lopenta innan den etablerar sig i Jorpagna och Berendien 309 eO vilket passar med några andra tankar jag har.

Hur låter det?

...och har ni flera ideer så försöker jag gärna skriva in dessa!

[birkebeineren]

Har heller inga egna invändingar ...än!

Kungariket Garhuea existerade då altså åren 219-283 eO under ledning av en berendisk ätt ...vars namn var?