He heTorquemada i annan trad skrev:Opus Eti och Ljusoiterna har just förklarat för mig varför Livsriddarna i Palinor inte alls är onda odöda. Jag godtar deras förklaring av min egen fria vilja.
Det nya brännmärket på min arm är, eh, moderiktigt, inte sant ?
Apropos: Jag tänker mig tva perioder av religiös förföljelse i Palinor
1) Efter att ha utbytit religiösa och spirituella idéer och koncept med de västnarguriska Ghaerilshamanerna gör Palinbröderna dödsguden till "sin". De västnarguriska ghaerilstammar som snabbt anpassar sig, och erkänner Etins överhöghet kommer rimligt undan. De stammar som fortsätter att dyrka Ghaeril pa traditionellt sätt utsätts för diverse grymma atgärder: deras heliga män deporteras eller bränns pa bal, de tvansinterneras, eller berövas sina jaktmarker. De allra flesta ghaerildyrkande stammar rakar mycket illa ut, även de som samarbetar far sina shamaner deporterade till Khartotum, för kontroll och ideutbyte. Utan sina religiösa traditioner förlorar manga stammar sin ställning, och de som förföljts hardast gar under.
I mellantiden stärks paradoxalt nog de stammar som INTE dyrkat Ghaeriel: de ses som missionsobjekt och bemöts mer neutralt.
2) Efter det att alla eller nästan alla stammar i Palinor formellt bekännt sig till Etin och hans solande Ghaeriel kommer det sa smaningom fram att det är si och sa med efterlevandet av Den Lysande Vägen. Manga stammar har helt enkelt laggt till Etin till sin gudaskara. Enskilda Kasalherrar reagerar valdsamt, och i nuläget mullrar det om regelrätt tvangsmission och "inkvisition". Om sa sker riskerar de icke-Ghaerieldyrkande stammarna raka extra illa ut, ghaerieldyrkarna ser en chans att förbättra sin skamfilade ställning pa stäppen genom lite gammaldags angiveri, och hoppas att den kommande häxjakten inte kommer att drabba dem.