Svar: Nej. "Prästvigd" är ytterligare ett uttryck som används främst inom kristendomen, och vi har ingen anledning att använda det ordet. I stället följande alternativ:birkebeineren skrev:En fråga är om vi skal använda ordet prästvigd innom LV?
"Goda skolor" använde jag då detta uttryck finns i officiella källor. Det låter kanske bättre med tillåtna och förbjudna? Anledningen till att jag inte nämnde andra skolor var att jag tänkte mig LV (och Aidnes befolkning) som konservativa i sitt syn på magi och endast "tillåter" magi ur de fem skolorna som är trygt förankrade i gammal jorisk tradition. Således kan vi både få ett magivänligt samhälle samtidigt som risken för den klassiska "häxbränningen" finns kvar.anders skrev:Angående magi och LV... Är det inte lite motsägande att tala om "onda" och "goda" skolor när den aidniska grenens argument i schismen var att magi är neutralt, och ondskan eller godheten sitter i besvärjaren?
Vore det inte kanske bättre att tala om "tillåtna" och "förbjudna" skolor? Till förbjudna skolor räknas givetvis inte bara nekromanti utan också spiritism och demonologi (och i stor utsträckning illusionism). Anledningen till att dessa inte nämndes i tidigare produkter var nog för att skolorna inte var utvecklade då.
Absolut, LVs präster lär sig förmodligen detta på katedralskolorna, och de vet mycket väl om andra skolor och typer av magi.anders skrev:Sedan anser jag att Wer't-kerîgassen alltid bör ha ett väldigt högt FV i Kunskap om Magi. Den aidniska kyrkan är ju långt ifrån okunnig vad gäller magi, och bör känna till även de ovanligare skolorna som harmonism, röstmagi, alkemi, spiritism och demonologi...
Det skulle kunna vara ett alternativ med en så uttalad syn i frågan?anders skrev:Så vissa skolor är sålunda "bannade" av exarken. Dessa anses aldrig kunna leda till något gott, då de endast har att göra med mörkrets krafter. Övriga skolor är "välsignade" av exarken, så länge de brukas dygdigt och gott - och inte till ondo.
Initierad låter bra.anders skrev:Svar: Nej. "Prästvigd" är ytterligare ett uttryck som används främst inom kristendomen, och vi har ingen anledning att använda det ordet. I stället följande alternativ:birkebeineren skrev:En fråga är om vi skal använda ordet prästvigd innom LV?
* Ungwald blev initierad som riark år 608 e.O.
* Invigningen av den nya riarken var pampig.
* Ungwald blev riark förra Grodde.
* Ungwald har blivit antagen som riark i den Lysande Vägens heliga kyrka.
Klassisk häxbränning finns kvar så länge nekromanti, spiritism, demonologi och häxkonster är i faggorna! Det behövs inte okunskap om de "mindre magiskolorna" för att häxbränning fortfarande är möjlig.Således kan vi både få ett magivänligt samhälle samtidigt som risken för den klassiska "häxbränningen" finns kvar.
Om jag minns rätt är detta inte ett "in-game" citat (dvs. LV:s syn) utan Äventyrsspels kategorisering av magiskolorna - vilken jag tycker är platt och ointressant. Vi kan däremot behålla den klassificeringen som den Jorpagniska synen - vilken LV utvecklat något i dagsläget till att inkludera även de mindre kända skolorna."Goda skolor" använde jag då detta uttryck finns i officiella källor.
Strålande! Ett riktigt bra sätt att samanföra religionen med magin utan att det blir eldbollskastande clerics av det. jag gillar det.anders skrev: Sedan har jag börjat fundera på det här... Säg vad ni tycker. Ngt att bygga på, eller värdelöst?
Luciterna
Det finns en grupp magiker som samlat sig i en egen orden kallad luciterorden. Luciterna menar att det i viss magi finns helig kraft från Etin, och att dessa besvärjelser skall brukas riktigt i Etins ära. Bland annat elementarbesvärjelser från elementen ljus, värme och eld anses hämta sin kraft från Etins väsen. Även helande och renande animismbesvärjelser, samt körsånger ur harmonismen undervisas och praktiseras. Denna grupp Etins-trogna magiker är kontroversiella även på fastlandet för sin syn på magi. Andra magiker ratar dem. Ljusa Handen är misstänksamma mot dem, men exarken har sedan hundra år tillbaka givit orden sin välsignelse.
Angående onda och goda så kanske det inte passar LV, men jag tycker det passar Imperiets indelning. så den här uppställningen får nog delas. LV delen till LV och joriska encykl...in i magi. Vad tros om det?birkebeineren skrev:Vad tros om detta?
Magi i jorisk-aidnisk-lysande vägen tradition
Kejsardömet Jorpagna samlade kunskap om magi från hela sitt imperium. De strukturerade upp den i olika skolor och utarbetade en encyklopedi för varje som skulle ligga till grund för en organiserad utbildning. Språket var Kejserlig Jori även om lånord från olika kulturer användes. Mycket av dagens magiutbildning bär fortfarande prägel av detta, särskilt i Aidne och andra länder som ser sig som arvtagare till den joriska kulturen. "De Fem Goda” skolorna är de som folk allmänt accepterar och de som den Lysande Vägen ser som de rätta.* Annan magi och andra skolor ses på med stor skepsis och misstänksamhet, ofta även av Etinstrogna magiker tillhörande någon av de fem skolorna.
De joriska encyklopedierna
Encyclopaedia Animisma
Encyclopaedia Mentalisma
Encyclopaedia Elementaerisma
Encyclopaedia Illusionisma
Encyclopaedia Symbolisma
Encyclopaedia Necromantisma**
De fem goda skolorna
Animism
Mentalism
Elementärmagi
Illusionism*
Symbolism
Den onda skolan
Nekromanti**
* I Aidne har det sedan 400-talet eO reducerats till endast fyra då det trakoriska kätteriet Illusism har gjort att skolan Illusionism har fördömts av Lysande Vägen.
** Kejsar Aurelion II förbjöd på 800-t fO nekromantin och förstörde nästan alla encyclopedier (som numera är ytterst sällsynta och sägs beskriva en neutral nekromanti)....Ett förbud som den magikunniga kejsarinnan Zenobia uppehöll och därför varade ända tills Solkejsaren Domion tog makten och lät de sina återuppta användandet av nekromantien och andra svarta konster. Mellan 700-600 fördjupades dessa studier och flera olika skolor utvecklades. Forskning eftersatt i 150 år frodades. Vid Kejsardömet Jorpagnas fall 599 fO försvann det mesta av denna forskning med sina upphovsmakare, men en del fruktar vad mandelmunkarna skall finna när de nu på senare tid börjat utgrävningar av ruiner kring Grivela...
Edit: Ändrat efter Mikaels önskemål.
Håller med. Jag håller på att arbeta om texten något och kommer posta det så småningom. Hoppas du tycker det är OK, birke.Mikael skrev:Angående onda och goda så kanske det inte passar LV, men jag tycker det passar Imperiets indelning. så den här uppställningen får nog delas. LV delen till LV och joriska encykl...in i magi. Vad tros om det?
Å andra sidan är ju ordet viga "heliggöra" inte särskilt kristet i sig utan förekommer t.ex. i massor av gamla ortsnamn som slutar på -vi, och betyder där (hednisk) offerplats. Wulfila undvek också detta ord (eller den gotiska motsvarigheten) när han översatte bibeln till gotiska till förmån för det mer neutrala hailags "helig", eftersom de hedniska antydningarna blev för starka. Wulfila var mycket pk i sina översättningar...anders skrev:Svar: Nej. "Prästvigd" är ytterligare ett uttryck som används främst inom kristendomen, och vi har ingen anledning att använda det ordet. I stället följande alternativ:birkebeineren skrev:En fråga är om vi skal använda ordet prästvigd innom LV?
* Ungwald blev initierad som riark år 608 e.O.
* Invigningen av den nya riarken var pampig.
* Ungwald blev riark förra Grodde.
* Ungwald har blivit antagen som riark i den Lysande Vägens heliga kyrka.
Men det förekommer mer eller mindre endast inom kristna ramar i modern svenska. I vilket fall hade jag med betäckningen "inviga" av just denna anledning. Och ja, prästviga är onödigt, och därmed uteslutet... "Riarkvigd" låter i mina öron krystat.Adragoor skrev:Å andra sidan är ju ordet viga "heliggöra" inte särskilt kristet i sig...
Ja, fast den har ju sitt ursprung från Yndar tillsammans med Nekromantin, så i Imperiet så räknades den iaf som ond och del av den Yndariska svartkonsten.Fraxinus skrev:Jag gillar Luciterna! Det bygger vidare och utvecklar den tanke jag hade om LV-troende magiker. Dalkerna lär få tokspel vid blotta omnämnandet av Luciterna!!!
Sedan är jag lite fundersam till Spiritisterna. Jag undrar om inte den skolan bör ligga som Illusionisterna. En skola som svävar i gråzonen mellan tillåten och otillåten (kanske mer som otillåten). Den lär ju ha gamla anor (schamaner och dyligt). Och den är inne och sniffar på exorcism.
Adept skulle kanske funka?anders skrev:I vilket fall håller jag med om konceptet (förutom "huvudsakligen det högre prästerskapet". Jag ser ungefär 50% vara unga ädlingar och borgarsöner vars föräldrar vill att de skall lära sig hård disciplin och andliga ämnen. Som jag sagt tidigare skulle jag gärna se tempelskolorna som det vanligaste alternativet bland adliga militärfamiljer och riddare.)birkebeineren skrev:Dakon/Dikon/Dekin/Dekon? (variant av diakon-djäkne)
Studenter vid den Lysande Vägens katedralskolor. En mycket mer strikt och hård utbildning än den som ges av mandelmunkar och fristående lärde. Här utbildas huvudsakligen det högre prästerskapet. Tidigare var detta i princip den enda möjligheten att klättra på samhällsstegen utan vapen i hand eftersom den enda alternativa utbildningen för adliga var "kulturbildningen" skaffad vid Mandelorden, och den sågs inte som praktisk användbar utanför sociala sammanhang (innan det acolyterna började kompletera sin utbildning).
Namnet härstammande från diakon gillar jag dock inte. Föreslår istället antingen adept, discipel eller tempelgesäll. På kloster novis.
Då vet jag.anders skrev:Birke: Munkar är inte riarker. En riark är en "församlingspräst". Man är inte riark utan en församling, om man inte fårr annat specialuppdrag av sin bontisâl (som t.ex. missionär eller lärare). Munkar har ett annat kall än riarker, och en helt annan funktion och det finns ingen anledning för dem att bli initierade som riarker om de inte ska lämna munklivet och bli "församlingspräster".
Däremot händer det att en riark väljer att senare i livet bli solmunk. En sådan munk tituleras riarkmunk, och har ofta en hedrande ställning på klostren - men det är ovanligt.
Som jag skrev tidigare så menade jag på inga vis att okunskap ligger bakom skepsisen mot andra magiskolor än de "klassiska", utan att det är traditionen (präglad av både konservatism och vördnad för det joriska kulturarvet).anders skrev:Klassisk häxbränning finns kvar så länge nekromanti, spiritism, demonologi och häxkonster är i faggorna! Det behövs inte okunskap om de "mindre magiskolorna" för att häxbränning fortfarande är möjlig.
Jag gillar heller inte benämningarna goda/onda men använde benämningarna i inlegget för att förtydiga vad jag menade. Texten var inte avsett att gå direkt in i wikin utan var ett vanligt inlägg med ett förslag till synen på magi i Aidne och innom LV, samt den historiska baklgrunden och sammanhangen. Dumt av mig att rödfärga den.anders skrev:Om jag minns rätt är detta inte ett "in-game" citat (dvs. LV:s syn) utan Äventyrsspels kategorisering av magiskolorna - vilken jag tycker är platt och ointressant. Vi kan däremot behålla den klassificeringen som den Jorpagniska synen - vilken LV utvecklat något i dagsläget till att inkludera även de mindre kända skolorna.
Låter mycket bra!anders skrev:Luciterna
Det finns en grupp magiker som samlat sig i en egen orden kallad luciterorden. Luciterna menar att det i viss magi finns helig kraft från Etin, och att dessa besvärjelser skall brukas riktigt i Etins ära. Bland annat elementarbesvärjelser från elementen ljus, värme och eld anses hämta sin kraft från Etins väsen. Även helande och renande animismbesvärjelser, samt körsånger ur harmonismen undervisas och praktiseras. Denna grupp Etins-trogna magiker är kontroversiella även på fastlandet för sin syn på magi. Andra magiker ratar dem. Ljusa Handen är misstänksamma mot dem, men exarken har sedan hundra år tillbaka givit orden sin välsignelse.
