Ok. Det kommer, blir mitt nästa projekt. Nu är det snart jul, knäck, kola och ledig tid = mer tid att skriva. Det skall nog bli en ankhansa, tom innan tomten kommer med klapparna.anders skrev: Låter lysande!Och visst ska jag hjälpa till med den aidniska grenen. Det kan du ge dig på. Om du nu kan skruva upp en text om Huset Hugger och "ankhansan" vore jag mycket, mycket tacksam.
Caddo
Här kommer ett exempel på caddiska helgonstatyetter, vilka är populära och anses heliga även av den aidniska grenen av den Lysande Vägen.


Statyetterna föreställer (från vänster):
S:t Munde (káso Múnedi) - Odos närmaste lärjunge. Munde avbildas alltid hållandes den Gyllene Boken, vilken han i stora delar skrev ner.
Den gudomlige Odo - Är alltid större än övriga helgon. Odo avbildas ofta hållandes en sol vid sin barm, vilket symboliserar hans upplysning av Etins ljus. Ibland avbildas han med uppsträckta händer mot Etin.
S:t Dericus (káso Derico) - Munkarnas urfader. Ofta avbildad hållandes en trästav


Statyetterna föreställer (från vänster):
S:t Munde (káso Múnedi) - Odos närmaste lärjunge. Munde avbildas alltid hållandes den Gyllene Boken, vilken han i stora delar skrev ner.
Den gudomlige Odo - Är alltid större än övriga helgon. Odo avbildas ofta hållandes en sol vid sin barm, vilket symboliserar hans upplysning av Etins ljus. Ibland avbildas han med uppsträckta händer mot Etin.
S:t Dericus (káso Derico) - Munkarnas urfader. Ofta avbildad hållandes en trästav
Senast redigerad av anders den 2007-12-17 02:13, redigerad totalt 1 gånger.
Den traditionella caddiska stilen är väldigt enkel. Dessa statyetter används endast i hemmets andakt och inte i soltemplen. På fastlandet finns det väldigt vackra och dyrbara statyetter, ofta gjorda i brons med silverinlägg, men även juvelbesatta guldstatyetter finns att finna i välbärgade aidniska hem... Caddo håller dock hårt på den gamla traditionella stilen. Dalker är som ni kanske förstått lite konservativa när det gäller tradition och kultur.
Jag har för första gången snokat runt i Caddos Wiki-avdelning och i synnerhet under träd.
Överlag ser det bra ut. Men jag skulle precisera Tall till Pinjetall och Maritimtall samt möjligen lägga till Caddogran(påminner om atlasgran korsat med Douglas) som ett trädslag som växer uppe i bergen. Cedern är ju given.
Själv hade jag idéer om en särskild Caddisk idegran på grund av dalkernas förkärlek för bågskytte (då detta var det främsta trädslaget för tillverkning av pilbågar). Du löste det med Caddo-ek. Det är också en möjlighet.
Förutom Ekar, Mandelträd och Olivträd så skulle jag nog vilja lägga till Ädelkastanj, Sykomorlönn och eventuellt Lind och Al i listan på lövträd i Caddo för att skapa en mer varierande natur. Åtminstonde uppe i bergen bör det finnas mer skog och träd. Lind och Al är dessutom de viktigaste träslagen för träsnideri. Al kan dessutom användas i träkonstruktioner som utsätts både för väta och luft då virket inte slår sig.
Som alternativ till Al och Lind skulle man kunna tänka sig tropiska träd som Eukalyptus, Mahogny, Teak eller varför inte Dipterocarpacea (med annat namn)
Överlag ser det bra ut. Men jag skulle precisera Tall till Pinjetall och Maritimtall samt möjligen lägga till Caddogran(påminner om atlasgran korsat med Douglas) som ett trädslag som växer uppe i bergen. Cedern är ju given.

Själv hade jag idéer om en särskild Caddisk idegran på grund av dalkernas förkärlek för bågskytte (då detta var det främsta trädslaget för tillverkning av pilbågar). Du löste det med Caddo-ek. Det är också en möjlighet.
Förutom Ekar, Mandelträd och Olivträd så skulle jag nog vilja lägga till Ädelkastanj, Sykomorlönn och eventuellt Lind och Al i listan på lövträd i Caddo för att skapa en mer varierande natur. Åtminstonde uppe i bergen bör det finnas mer skog och träd. Lind och Al är dessutom de viktigaste träslagen för träsnideri. Al kan dessutom användas i träkonstruktioner som utsätts både för väta och luft då virket inte slår sig.
Som alternativ till Al och Lind skulle man kunna tänka sig tropiska träd som Eukalyptus, Mahogny, Teak eller varför inte Dipterocarpacea (med annat namn)
Jag har ett visst ansvar för erebs träd och skogar. Inte för att jag levt upp till det ansvaret den sista tiden (typ månaderna). 
Eftersom Caddo-fliken ligger så långt fram tänkte jag att jag skulle höra med dig hur du tänkt naturen, skogarna och trädfördelningen.
Hur ser du på klimatet på Caddo. Med tanke på träden du valt ut får jag vibbar från Sydligaste och Östra medelhavsområdet. Dvs torrt och hett. Med tanke på Caddos typografi, geografi, närhet till hav och vulkaniska geologi så ser jag ett unikt tillfälle att skapa en del riktigt intressanta skogar på ön. Jag tänkte mig att syd och nordsidan skiljer sig en hel del åt. Och att de höga bergen gör att det trots allt faller en del regn åtminstonde på delar av ön.
Apropå det så vill jag tipsa dig om att jag har gett Hertigdömet Luksilo i Zorakien en ganska stor minoritet Dalker.

Eftersom Caddo-fliken ligger så långt fram tänkte jag att jag skulle höra med dig hur du tänkt naturen, skogarna och trädfördelningen.
Hur ser du på klimatet på Caddo. Med tanke på träden du valt ut får jag vibbar från Sydligaste och Östra medelhavsområdet. Dvs torrt och hett. Med tanke på Caddos typografi, geografi, närhet till hav och vulkaniska geologi så ser jag ett unikt tillfälle att skapa en del riktigt intressanta skogar på ön. Jag tänkte mig att syd och nordsidan skiljer sig en hel del åt. Och att de höga bergen gör att det trots allt faller en del regn åtminstonde på delar av ön.
Apropå det så vill jag tipsa dig om att jag har gett Hertigdömet Luksilo i Zorakien en ganska stor minoritet Dalker.
Du kan läsa om klimatet på Wikin (under Caddo). Södra och östra medelhavet låter ungefär rätt. Grekland, Cypern, Libanon kanske... Det kommer regniga dagar under många delar av året, även på slättlandet, men det finns två månader som kan ses som mer av en "regnperiod".Fraxinus skrev:Jag har ett visst ansvar för erebs träd och skogar. Inte för att jag levt upp till det ansvaret den sista tiden (typ månaderna).
Eftersom Caddo-fliken ligger så långt fram tänkte jag att jag skulle höra med dig hur du tänkt naturen skogarna och trädfördelningen.
Hur ser du på klimatet på Caddo. Med tanke på träden du valt ut får jag vibbar från Sydligaste och Östra medelhavsområdet. Dvs torrt och hett. Med tanke på Caddos typografi, geografi, närhet till hav och vulkaniska geologi så ser jag ett unikt tillfälle att skapa en del riktigt intressanta skogar på ön. Jag tänkte mig att Syd och nordsidan skiljer sig en hel del åt. Och att de höga bergen gör att det trots allt faller en del regn åtminstonde på delar av ön.
Nordsidan ser jag som mer bördiga åkrar och vingårdar, bortsett från området kring Tovo som är skogigt. Sydsidan är den som har mer barrskog.
Det är något som skulle kunna utvecklas mer på wikin innan det blir en PDF, så jag är öppen för förslag.

Precis. Men jag är inte botaniker... You tell me.Fraxinus skrev:Nordsidan mer bördig. Sydsidan och barrskog.....hmmm är det tall och cederskogar du tänkte dig på Sydsidan? Innebär det att du ser sydsidan som ett landskap med ett torrare och varmare klimat??
PS: Har lagt till de trädslag du föreslog på Wikin...
Det låter utmärkt i mina öron. Då tycker jag att vi skippar de tropiska trädslagen utom möjligen Appokalyptus.
Jag var lite osäkerhur vädret och regnen föll på ön. Mina två alternativ var 1) Regnet hinner inte över bergen från syd till nord utan faller i sluttningen på södra sidan. Det i kombination med vulkaniska bergarter och värme skulle ge en häftig dimskog med mahogny, teak etc.
Alternativ 2) var att regnmolnen tar sig över till nordsidan och släpper sin nederbörd här. Resultat: Torra varma gräsmarker med olivträd, ceder, pinjetall, maritim tall och möjligen holmek (eller Caddo-ek) på sydsidan. Medan nordsidan får ett mycket behagligt klimat med lagom regn värme mycket sol och vulkanisk geologi = ett mycket bördigt och gynsamt landskap för ek, äkta katanj, berglönn, lind och längst upp i bergen Appo-gran (Atlasgran
)

Jag var lite osäkerhur vädret och regnen föll på ön. Mina två alternativ var 1) Regnet hinner inte över bergen från syd till nord utan faller i sluttningen på södra sidan. Det i kombination med vulkaniska bergarter och värme skulle ge en häftig dimskog med mahogny, teak etc.
Alternativ 2) var att regnmolnen tar sig över till nordsidan och släpper sin nederbörd här. Resultat: Torra varma gräsmarker med olivträd, ceder, pinjetall, maritim tall och möjligen holmek (eller Caddo-ek) på sydsidan. Medan nordsidan får ett mycket behagligt klimat med lagom regn värme mycket sol och vulkanisk geologi = ett mycket bördigt och gynsamt landskap för ek, äkta katanj, berglönn, lind och längst upp i bergen Appo-gran (Atlasgran

Senast redigerad av Fraxinus den 2007-12-17 16:29, redigerad totalt 2 gång.
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
En första titt på Arno...

(Karta finns i wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Arno /Admin.)
Arno – Förklaring av kartan
Kvarteren
Västra Arno:
1. Udden
2. Sjömannen
3. Viken
4. Örtagården
5. Klostret
6. Skriftställaren
7. Landsvakten
8. Rådsmannen
9. Hugger
10. Sändebudet
11. Krukmakaren
12. Solen
13. Riarken
Östra Arno:
14. Hantverkaren
15. Tunnbindaren
16. Notarien
17. Köpmannen
18. Hamnen (hamnkvarteret)
19. Fiskaren
20. Snickaren
21. Glasblåsaren
22. Rustmästaren
23. Smeden
24. Kopparslagaren
25. Stadsvakten
26. Riddaren
27. Väpnaren
28. Slaktaren
29. Stallmästaren
30. Gårdsägaren
Platser
A. Palatstadosen
B. Soltorget
C. Stortorget
D. Ísetinis Úggo – Solriddarnas högsäte
E. Rådshuset
F. Hamnen
Stadsportarna
G. Strandporten
H. Västerport
I. Solporten
J. Söderport
K. Österport
L. Fiskporten

(Karta finns i wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Arno /Admin.)
Arno – Förklaring av kartan
Kvarteren
Västra Arno:
1. Udden
2. Sjömannen
3. Viken
4. Örtagården
5. Klostret
6. Skriftställaren
7. Landsvakten
8. Rådsmannen
9. Hugger
10. Sändebudet
11. Krukmakaren
12. Solen
13. Riarken
Östra Arno:
14. Hantverkaren
15. Tunnbindaren
16. Notarien
17. Köpmannen
18. Hamnen (hamnkvarteret)
19. Fiskaren
20. Snickaren
21. Glasblåsaren
22. Rustmästaren
23. Smeden
24. Kopparslagaren
25. Stadsvakten
26. Riddaren
27. Väpnaren
28. Slaktaren
29. Stallmästaren
30. Gårdsägaren
Platser
A. Palatstadosen
B. Soltorget
C. Stortorget
D. Ísetinis Úggo – Solriddarnas högsäte
E. Rådshuset
F. Hamnen
Stadsportarna
G. Strandporten
H. Västerport
I. Solporten
J. Söderport
K. Österport
L. Fiskporten
Senast redigerad av anders den 2007-12-17 21:56, redigerad totalt 1 gånger.
Gräs- och Talldominerade torra marker med varmt klimat och sydläge i solbelyst uppförsbacke i vindriktning. DET är vad jag kallar en naturlig krutdurk!! Skogs och gräsbränder bör en ständig risk. Det behövs inte mycket för att stora delar av södra sidan av Caddo tar eld.anders skrev:Birke: Inte sedan dalkerna kom till Caddo, men det betyder ju inte att det inte är dags...birkebeineren skrev:Appobergen ar av vulkanisk harkomst och en fråga ar då om det finns några aktiva vulkaner?
Naturkatastrof = Aventyrsuppslag?
Lägg till ett litet vulkan som skvätter lite lava här och där i och.....
