vije skrev:Trevligt tempel Anders !
Solformad gong-gong blir toppen.
Det börjar verkligen klia i fingrarna av inspiration att själv ta till pennan när man ser dina alster. Bara man hade lite mera tid...
Bud och budbrott låter bra!
Men en tanke slog mig. Det skulle vara roligt att blanda in solen lite mera i liturgin* Det skulle ge den lite mera särprägel och (återigen... ) föra den lite längre bort från kristendomen.
Jag tänkte mig att något av buden eller budbrotten skulle kunna omformas till att på något sätt omfatta solen. Tex "Du skall frukta mörkret och aldrig vända solen ryggen"** eller "Du skall vörda solen ty det är Etins ansikte", "Bespotta aldrig Solen och dess ljus" osv
* Eventuellt anväder jag detta ord helt fel....?
** Kan tänka mig asketer och eremiter som tolkar detta bokstavligt och aldrig vänder sig bort från solen.
"Liturgi" kommer från grekiskan lei och turgia och betyder ungefär "folkets gärning/arbete". Det hänvisar till formen av tillbedjan under gudstjänsten. Su nu vet ni det....
Just budorden har jag funderat på att behålla i dess ursprungliga ordning (för att inte HELT avvika från det officiella materialet). De har ju följt med ända sedan Sinkadus #3. Däremot kommer ljus/mörker tanken att genomsyra religionen mer - precis som du föreslår. Kolla på "upplysning" under wikin.
En gonggong i form av en sol är given! skall ändra på bilden och ladda upp en ny. Vill ändå påpeka att klockan inte är unik till kristendomen. Jag såg många klockor i templen både i Tibet, Nepal och Indien.
S:t Justin Orden ar den den dalkiska grenen av Lysande Vagens militara del, men hur ligger det till med exarkens "fotfolk"? Har han en egen vaktstyrka utover justinerna (ett "sveitsergarde" av jorpagnier kanske), avser riksrådet knektar, eller har Justinerorden meniga soldater utover vapnare och riddare?
birkebeineren skrev:S:t Justin Orden ar den den dalkiska grenen av Lysande Vagens militara del, men hur ligger det till med exarkens "fotfolk"? Har han en egen vaktstyrka utover justinerna (ett "sveitsergarde" av jorpagnier kanske), avser riksrådet knektar, eller har Justinerorden meniga soldater utover vapnare och riddare?
Vad tror ni?
Jag tror att en del av landsvakten på Caddo är avskild för exarken. Vakterna i palatstadosen, t.ex., är landsvakter tränade speciellt för att tjäna kyrkan. Exarken och riksrådet sammarbetar mycket på Caddo, någonting som skulle kunna visa sig problematiskt om det blev en slitning i relationen mellan dem... Hittils har det dock fungerat bra.
PS. Har uppdaterat bilden på det aidniska templet med en gonggong...
anders skrev:Jag tror att en del av landsvakten på Caddo är avskild för exarken. Vakterna i palatstadosen, t.ex., är landsvakter tränade speciellt för att tjäna kyrkan. Exarken och riksrådet sammarbetar mycket på Caddo, någonting som skulle kunna visa sig problematiskt om det blev en slitning i relationen mellan dem... Hittils har det dock fungerat bra....
Det låter som en losning. Kan vi då tanka oss att S:t Justin Orden inte har några meniga soldater utan består av endast vapnare och riddare, forrutom blivande vapnare i traning?
En vidare fråga ar hur du tankt dig forhållandet mellan Riksrådet på Caddo och exarken (eller har du redan beskrivit detta)?
anders skrev:Har uppdaterat bilden på det aidniska templet med en gonggong...
anders skrev:Jag tror att en del av landsvakten på Caddo är avskild för exarken. Vakterna i palatstadosen, t.ex., är landsvakter tränade speciellt för att tjäna kyrkan. Exarken och riksrådet sammarbetar mycket på Caddo, någonting som skulle kunna visa sig problematiskt om det blev en slitning i relationen mellan dem... Hittils har det dock fungerat bra....
Det låter som en losning. Kan vi då tanka oss att S:t Justin Orden inte har några meniga soldater utan består av endast vapnare och riddare, forrutom blivande vapnare i traning?
En vidare fråga ar hur du tankt dig forhållandet mellan Riksrådet på Caddo och exarken (eller har du redan beskrivit detta)?
anders skrev:Har uppdaterat bilden på det aidniska templet med en gonggong...
Lysande!
Förutom att exarken alltid sitter med i riksrådet (och har dessutom en äreplats vid bordets huvudända) har jag inte preciserat det. (Lägg dock märke till att exarken endast har EN röst vid bordet, som alla andra. Däremot har han p.g.a. sitt ämbete stort inflytande). Min tanke är att detta inte ens är särskild strikt definierat ens på Caddo, utan utgår från en relation mellan exark och riksråd. Som bäddat för trubbel OM en konflikt mellan "kyrka och stat" skulle uppstå.
TILLÄGG:
Solbäcken - Vid soltempel på fastlandet finns ofta ett s.k. solbäcken utanför helgedomen. Det är en enorm solformad gong-gong som man slår i för att kalla ortens befolkning till soltimmen. På Caddo används istället ett klockspel (d. ímmohelea) med tio klockor av olika storlekar. De tio klockorna symboliserar de tio solseraferna vars sång kallar folket att tillbe Etin.
anders skrev:Då får jag lov att presentera - för första gången (på erebaltor.se i alla fall): Ett aidniskt soltempel! Så här tänker jag mig ett relativt stort aidniskt landsbyggdstempel (på gränsen till katedral).
Jag letade runte lite för några dar sedan för att hitta inspiration till Exarkens palats i Ekeborg. Föll för St Sofia i Kiev, vilket påminner en hel del om din bild. Något att spinna vidare på?
dalkiska kyrkan numera väl beskriven, vilket lämnar den aidniska grenen lite naken. jag kan inte på anders vis bygga upp en teologi, men har ändå några tankar som jag tänkte posta i hopp om att någon tar upp dem eller bemödar sig om att komma på ett alternativ:
* Rökelsekar och processioner. har sett framför mig långa rader av präster som tågar in i katedralen, han som går främst svingar ett rökelsekar framför sig.
* Bikt och bot. Bikten har ett bra dramaturgiskt värde. Bot som staff för budbrott.
* Korruption och förvärdsligande - officiellt men behöver utvecklas
* En seriös teologisk debatt. Båda sidor av myntet nbör vara med, inte bara korruptonen utan också de stora tänkarna som stöter och blöter etik, moral och guds innersta väsen.
dalkiska kyrkan numera väl beskriven, vilket lämnar den aidniska grenen lite naken. jag kan inte på anders vis bygga upp en teologi, men har ändå några tankar som jag tänkte posta i hopp om att någon tar upp dem eller bemödar sig om att komma på ett alternativ:
* Rökelsekar och processioner. har sett framför mig långa rader av präster som tågar in i katedralen, han som går främst svingar ett rökelsekar framför sig.
* Bikt och bot. Bikten har ett bra dramaturgiskt värde. Bot som staff för budbrott.
* Korruption och förvärdsligande - officiellt men behöver utvecklas
* En seriös teologisk debatt. Båda sidor av myntet nbör vara med, inte bara korruptonen utan också de stora tänkarna som stöter och blöter etik, moral och guds innersta väsen.
Tankar...
Långa processioner och mycket rokelse låter ratt.
Sen har vi de "Enkla" som verkar forkasta en kyrkorganisation men ser inte riktigt fore mig hur utbredt denna rorelse ar och hur den leds?
Ljusa Handen och inkvisitoriska metoder har också potensial utan att vi kopierar alltfor mycket av "våran" variant. Vem ar det faktisk som brinner på haxbålen; enkla, illusister, haxmastarens adepter, caddister, exarkens fiender... ?
Den aidniska grenens tankar kring magi bor också utveklas. Tolereras endast de "Fem Goda", magiskolorna som kejsardomet Jorpagna godkande och utvecklade en Encyclopedia for kanske?
Hur mycket makt har exarken i Ekeborg over ovriga landers troende och respektive kerigasser?
Ser iallafall for mig hur den aidniska bonden har en osviklig kansla for nar solen står i noon och då ratar ryggen, torkar svetten ur pannan och uttalar en tyst bon till Etin.
Sen har vi de "Enkla" som verkar forkasta en kyrkorganisation men ser inte riktigt fore mig hur utbredt denna rorelse ar och hur den leds?
Ljusa Handen och inkvisitoriska metoder har också potensial utan att vi kopierar alltfor mycket av "våran" variant. Vem ar det faktisk som brinner på haxbålen; enkla, illusister, haxmastarens adepter, caddister, exarkens fiender... ?
Den aidniska grenens tankar kring magi bor också utveklas. Tolereras endast de "Fem Goda", magiskolorna som kejsardomet Jorpagna godkande och utvecklade en Encyclopedia for kanske?
Hur mycket makt har exarken i Ekeborg over ovriga landers troende och respektive kerigasser?
Ser iallafall for mig hur den aidniska bonden har en osviklig kansla for nar solen står i noon och då ratar ryggen, torkar svetten ur pannan och uttalar en tyst bon till Etin.
Ingen leder de enkla, det är väl hela poängen? Däremot så borde de ha en tänkare vars tankar ligger till grund för rörelsen.
Kan tänka mig att de "fem" skolorna accepteras.
Jag... vet inte vad gäller Exarkens makt. I princip rätt att avsätta alla, men i praktiken så tillåter inte politiken vad som helst. Tror jag. I kardien ser jag att kyrkan står fri från värdslig makt, inga kungliga utnämningar av bontisaler.
Regil skrev:Ingen leder de enkla, det är väl hela poängen? Däremot så borde de ha en tänkare vars tankar ligger till grund för rörelsen.
Precis så jag tankte!
Regil skrev:Kan tänka mig att de "fem" skolorna accepteras.
Kanske en mycket konservativ installning till magi, en dar konsterna lars ut efter strikt regulerade pensum i dar utovaren ar bunden i ett fastlagt hierarki, inte lika fri och otyglad som exempelvis i Erebos, Felicien eller ...Etin ljus på oss... Krilloan!!!
Regil skrev:Jag... vet inte vad gäller Exarkens makt. I princip rätt att avsätta alla, men i praktiken så tillåter inte politiken vad som helst. Tror jag. I kardien ser jag att kyrkan står fri från värdslig makt, inga kungliga utnämningar av bontisaler.
I Zorakin skulle frågan om bontisâlernas utnamnelser kunna vara en tvistefråga i likhet med "Investiturstriden" (kallas den så på svenska?) mellan tyska kejsaren och påven på vårat ellvahundratal?
Alla dessa tankar låter bra. Det är här på fastlandet som ett äventyr I Rosens Namn stil kan finna sin plats. Återkommer så småningom med intrig till Kriget I Himmelen.
) föra den lite längre bort från kristendomen.
skall ändra på bilden och ladda upp en ny. Vill ändå påpeka att klockan inte är unik till kristendomen. Jag såg många klockor i templen både i Tibet, Nepal och Indien.
(ser mig ängsligt över axeln efter snarstuckna dalkiska bågskyttar)