Caddo

[Mikael]

PS. Jag har nu lagt till ett stycke om Caddos ankor, samt Caddos medeltemperaturer under året på wikin.

listan på medeltemp löste min fråga om månader utan årstider!

ang ankorna tycker jag fler skall tro på Etin. Jag ser helst att det är ganska få ankor i etablerade människoriken, som Caddo, som tror och i agera anorlunda än människorna.

[anders]

PS. Jag har nu lagt till ett stycke om Caddos ankor, samt Caddos medeltemperaturer under året på wikin.

listan på medeltemp löste min fråga om månader utan årstider!

ang ankorna tycker jag fler skall tro på Etin. Jag ser helst att det är ganska få ankor i etablerade människoriken, som Caddo, som tror och i agera anorlunda än människorna.

Hmm... Håller nog med dig. Jag vänder på steken och säger att 2/3 vandrar på den Lysande Vägen.

[Alendor]

kan inget annat än förundras av Caddos beskrivning, är en mall för alla =)
Men går det inte att få den att börja mellan "Innehåll" och kartan & info?
Ser så tomt o trist ut där =\

[anders]

kan inget annat än förundras av Caddos beskrivning, är en mall för alla =)
Men går det inte att få den att börja mellan "Innehåll" och kartan & info?
Ser så tomt o trist ut där =\

Instämmer, men det är en Wikifråga som du får fråga någon av wiki-kungarna. Jag har massa bilder som skulle kunna passa, men har inte en aning om det är möjligt.

[Alendor]

verkar inte som det funkar, lika dant på wikipedia =(

[anders]

Har lagt upp en hel del nytt på Caddo i Wikin som det skulle vara kul om ni kunde kolla och kommentera på, bl.a.:

Historia (med regentlängd)
Militärmakt
Klasser
Styre
Valuta
Liten dalkisk ordlista
(och Ankor, om ni inte sett det)

Adragoor: Det skulle vara vansinnigt trevligt om vi kunde inkludera ett (långt) appendix i PDFen om det dalkiska språket. Grammatik, ordlista, alfabet... Hela paketet! Kan du fixa det? (Frågar inte efter lite, jag vet)

[Regil]

Läste om handelshuset Calvado på Wikin. Jag tycker att man kan lägga till Kardien som viktigt handelsland här. Kardier avskyr dalker. Men. Kardiskt vin är ofta dåligt, på gränsen till uselt. Kardier älskar dalkiskt vin därför att det håller en mycket högre kvalite. Därför importeras stora mängder dalkiskt vin. men. Ingen talar högt om det. Det säljs vidare under beteckningen Hynsolgiskt vin, ett land som får kardier har en relation till (att där rasar ett inbördeskrig och att exporten därifrån helt har upphört är det ändå ingen som vet om). Den kardiska adeln vet att hynsolgiskt vin nog oftast är dalkiskt. Men så länge ingen lossas om det behöver ingen få sin Ära skymfad.

För övrigt ser jag Hugger som det enda handelshus som inte diskrimineras i Kardien, då det inte leds av dalker utan av ankor. Enligt kardisk logik kan en anka inte vara lojal mot Caddo då denne är en anka och inte dalk.

[anders]

Läste om handelshuset Calvado på Wikin. Jag tycker att man kan lägga till Kardien som viktigt handelsland här. Kardier avskyr dalker. Men. Kardiskt vin är ofta dåligt, på gränsen till uselt. Kardier älskar dalkiskt vin därför att det håller en mycket högre kvalite. Därför importeras stora mängder dalkiskt vin. men. Ingen talar högt om det. Det säljs vidare under beteckningen Hynsolgiskt vin, ett land som får kardier har en relation till (att där rasar ett inbördeskrig och att exporten därifrån helt har upphört är det ändå ingen som vet om). Den kardiska adeln vet att hynsolgiskt vin nog oftast är dalkiskt. Men så länge ingen lossas om det behöver ingen få sin Ära skymfad.

För övrigt ser jag Hugger som det enda handelshus som inte diskrimineras i Kardien, då det inte leds av dalker utan av ankor. Enligt kardisk logik kan en anka inte vara lojal mot Caddo då denne är en anka och inte dalk.

Skitkul! Det där får du inte glömma att skriva ner när du beskriver Kardiens utrikeskontakter! Från Caddos sida ser naturligtvis både ankan själv och dalkerna ankor som fullvärdiga medborgare och "cadder". Därför används kanske ankor ofta i både handel och diplomati med Kardien?

[Regil]

Skitkul! Det där får du inte glömma att skriva ner när du beskriver Kardiens utrikeskontakter! Från Caddos sida ser naturligtvis både ankan själv och dalkerna ankor som fullvärdiga medborgare och "cadder". Därför används kanske ankor ofta i både handel och diplomati med Kardien?

Absolut. Ankor är inte echter förstås, men det kan de heller aldrig bli. Dalker och Faltrakier däremot borde veta bättre och föraktas därför intensivt av echterna (som jag har nämnt tidigare ser jag inte echtiskhet som en i grunden genetisk egenskap utan som en moralisk kvalité, även om en riktig echt är född av och uppvuxen bland echter.)

Ankor hamnar över slödder som dalker, faltrakier, losdriver, paratornier, penter etc men har inte samma status som en zorakisk penner.

Men. Om en echt på allvar skulle vilja söka förhandla med Caddo skulle han söka sig till dalkerna, då de trots allt är att betrakta som landets herrar. man kan inte ta en anka riktigt på allvar, även om den är lättare att tolerera än en Caddist. (ankor antas allmänt inte vara religiösa. etin är för människor).

[Mikael]

Fortsatt strålande Anders. Man generas ju inför uppgiften med Morëlvidyn. Det är ju tur att det inte är lika centralt som Caddo och att Caddo tillföll Dig! Strålande jobb.

Ang Ankorna skulle jag dock vilja, ett önskemål, att ankorna på Caddo var än mer en del av öns befolkning. Jag ser framför mig snarast 90% LV anhängare. Det finns så många länder i ereb där ankorna skiljs från människorna, och jag har därför alltid sett Caddo som den plats där de verkligen är en sedan Odos dagar naturlig del av befolkningen. (På ett sätt vi knappt ser melllan olika etniciteter i vår verklighet). Men du gör naurligtvis som du vill. Skulle gärna se Caddo som idealet för hur många ankor vill leva i ereb.

[anders]

Ang Ankorna skulle jag dock vilja, ett önskemål, att ankorna på Caddo var än mer en del av öns befolkning. Jag ser framför mig snarast 90% LV anhängare. Det finns så många länder i ereb där ankorna skiljs från människorna, och jag har därför alltid sett Caddo som den plats där de verkligen är en sedan Odos dagar naturlig del av befolkningen. (På ett sätt vi knappt ser melllan olika etniciteter i vår verklighet). Men du gör naurligtvis som du vill. Skulle gärna se Caddo som idealet för hur många ankor vill leva i ereb.

Först och främst, tack för berömmet Mikael. När vi nu närmar oss slutet känns det lite som slutspurten på ett maraton (inte för att jag någonsin varit i en maratonlöpning...), och det känns väldigt bra med uppmuntran.

Ankorna... Jag kan sträcka mig till 80%, men vill ändå ha en del av ankorna ha sina egna husaltare till sina förfäders gudar. Det sägs ju att dalkerna trots sin homogena kultur är förstående och accepterande av andra religioner, så någon måste ju ha en annan tro på Caddo. En minoritet ankor (20%), inflyttade främlingar och avfallna dalker ska ju utgöra 3% av Caddos befolkning, då 97% tillhör LV.

Hursomhelst, här kommer ytterligare en platsbeskrivning. Peter, pay attention!


Tadosen i Pallin

I centrum av staden Pallin reser sig en magnifik tados som har klassats som ett av Kopparhavets under. Tadosen är inte lika stor som exarkens palatstados i Arno, men är ändå av imponerande storlek. Helgedomen är stor nog att rymma 3 000 personer och är ett populärt pilgrimsmål. I en krypta under tadosen ligger nämligen en stor stensarkofag innehållande S:t Palins reliker. Många andra stora helgon ligger begravda här, och historier om helande och visioner i anknytning till den enorma tadosen är många.

Tadosen består av en central rund byggnad med ett enormt gyllene kupoltak som gnistrar i solskenet. Denna byggnad omgärdas av tio höga torn, med guldfärgade bronsstatyer föreställande de tio solseraferna på dess toppar. Varje torn fungerar också som klockstapel, och varje klocka (som är av olika storlek) rings vid varje middagsbön och soluppgång till Etins, Odos och solserafernas ära.

Pallins tados grundlades av S:t Palin själv mot slutet av hans liv. Han fick aldrig se det färdiga bygget (som tog 45 år att slutföra), men hans reliker flyttades in i helgedomen vid dess invigning. Det är inte ovanligt för pilgrimer från Palinor att genomlida den mödosamma resan via Ransard och över Västerhavet för att vörda deras fallne skyddshelgon. Dessa pilgrimer reser dock alltid i lönndom, då dalkerna har mycket svårt att acceptera dessa "dödsbesvärjande kättare" på en så helig plats.

Den nuvarande bontisâlen över tadosen är hans eminens Ligo Civio, en mager och mycket lång man. Hans långa ansikte ger honom ett nästan komiskt utseende, och bland folket är han känd som Leggo - "fyren". Ligo tar sitt ämbete på högsta allvar, och är en skicklig diplomat och administratör. Däremot är han inte speciellt social och har inte mycket av en personlighet. Hans predikningar är kända för att vara långa och oinspirerande, men bland tempeltjänarna och riarkerna är han ändå omtyckt. Trettio solriddare lever också i anknytning till tadosen, under Ligos förvaltning.

[Peter]

Det ser bra mycket bra ut, Anders Skall när tid sa tillater skriva en text om St Palin ur Palinoriskt perspektiv - hoppas fa din feedback da.

Det enda är väl möjligen att jag inte är säker pa att dödsbesvärjandet är sa välkänt runt kopparhavet. Däremot ryktas det säkert om kätteri. "Nordröna Kättare" kanske är öppnare.

Fast nu klyver jag har. Mycket fin text, och jag är hjärtevarm att den gamle Palin har fatt en sa fin sista viloplats. Frid över hans minne

[anders]

Det ser bra mycket bra ut, Anders Skall när tid sa tillater skriva en text om St Palin ur Palinoriskt perspektiv - hoppas fa din feedback da.

Det enda är väl möjligen att jag inte är säker pa att dödsbesvärjandet är sa välkänt runt kopparhavet. Däremot ryktas det säkert om kätteri. "Nordröna Kättare" kanske är öppnare.

Fast nu klyver jag har. Mycket fin text, och jag är hjärtevarm att den gamle Palin har fatt en sa fin sista viloplats. Frid över hans minne

Klyv hår du! Det är det jag behöver. Jag ändrar till "nordröna kättare" i texten... Och jag ser fram emot att ge Palin kött på benen - för det lär han ju inte ha i katakomberna under tadosen.

[anders]

Ytterligare en plats beskriven...

Exarkens palats och stortadosen i Arno

Staden Arno ligger på en sluttning ner mot havet, vilket gör att man på flera sjömils avstånd kan urskilja den gigantiska palatstadosen resa sig över staden. Palatstadosen består egentligen av två byggnader, vilket inte är lätt att urskilja på avstånd. Exarkens palats och stortadosen (d. tallotádoso) är förvisso hopbyggda, men då tadosen är öppen för allmänheten är exarkens palats noga bevakad av ett kompani solriddare.
Stortadosen är en av den Lysande Vägens största helgedomar, och kan rymma nästan 10 000 personer. Ytterligare 20 000 skulle kunna få plats på torget utanför tadosen, vilket inte är ovanligt på stora högtidsdagar. Stortadosens inre är oerhört vackert med taddomålningar och vackert snidad träornamentik. Gigantiska oljelyktor ger helgedomen ett behagligt ljus och det finns alltid körer av tempeltjänare på plats som sjunger hymner till Etins och Odos ära.

Exarkens palats är inte lika stor som den intilliggande tadosen, men ändå av imponerande mått. Det är en oerhört vacker byggnad, vitkalkad med blå och guldfärgade inslag, pelare och statyer. Det är bara möjligt att komma in om man har en särskild inbjudan, och säkerheten är stenhård. Det är många ofördragsamma fastlänningar som skulle se det som en gudstjänst att göra sig av med den ”kätterske” exarken i Arno. I exarken palats förvaras också originalet av den Gyllene Boken, som används vid bönestunderna i stortadosen vid mycket speciella ceremonier, som t.ex. tados délo - sommarsolståndet.

Under palatstadosen ligger de flesta av Odos lärjungar begravna, och deras reliker vördas högt av alla Lysande Vägens anhängare – inte bara på Caddo. Därför tillåter exarken fastlandstroende att komma och be vid relikerna när som helst, men det finns alltid vakter och solriddare på plats om bråk skulle utbryta (vilket dessvärre inte är alltför ovanligt) mellan aidniska och dalkiska troende.

Den nuvarande exarken (610 eO) är den äransvärde Umóvagelio II, en mild man av ödmjuk bakgrund. Han växte upp som son till en skattebonde i kantonen Ovi men blev novis i en apidiol redan vid 7 års ålder – eftersom hans föräldrar inte hade råd att försörja alla sina barn längre. Som 16-åring blev han solmunk, och tillbringade mycket tid i bergen i bön. Han är idag 62 år gammal, är mycket lärd, vis och ödmjuk. Har Umóvagelio II någon svaghet så är det en oförmåga att ta till hårdhandskarna när det väl behövs. Dock är han mycket älskad av folket, som ser honom som en fadersgestalt.

[anders]

En till. (Kul att vara produktiv)

S:t Amunds klosterö

S:t Amund (d. káso Amondo, 88-167 eO) var en dalkisk munk som ingick i den ursprungliga hierarkiska ledningen för Orden till Odos minne. Han verkade som missionärsmunk i både Zorakin och Jorpagna, men ägnade slutet av sitt liv till studier och bokskrivande. År 154 eO färdigställde han tillsammans med tretton andra solmunkar en adidiol på en ö i sjön Abo (som gränsar de fyra kantonerna Addo, Adamio, Immo och Ovi). Till en början kallades apidiolen helt enkelt ”Abo kloster” men efter att Amund dött och blivit gudomligförklarad bytte det namn till S:t Amundsklostret. Samtliga munkar i apidiolen tillhörde Orden till Odos minne, så när orden 199 eO lämnade kyrkans gemenskap tillföll klosterbyggnaden orden, som nu tog namnet ”2:a Orden till Odos minne”.

Platsen där apidiolen ligger anses mycket helig. Fyra heliga källor rinner ner i Abosjön, och fem helgons reliker (inklusive S:t Amunds) förvaltas av munkarna på ön. Dessutom finns Odos egen vandringsstav bevarad i apidiolen. Föreståndare för kommuniteten är idag dédo Benidio Acco, en storvuxen man som inte räds att stöta sig med folk.

För ett par år sedan tog man in en solmunk som inte tillhörde orden, nämligen broder Uddio Orneabagus. Uddio tillhörde en gång i tiden en apidiol utanför Casso, men han fick sin bontisâls välsignelse att bli eremit. Under nästan tjugo år var det ingen som hörde av Uddio som höll till i en grotta i Appobergen. Men så för sju år sedan dök broder Uddio upp igen och började predika i byarna. Han talade så att folket förstod, och hans visdom uppskattades av alla – inklusive exarken i Arno som gjorde klart för alla att kyrkan stod bakom denne munk. Med tiden ökade Uddios folkgunst och snart hade han ett imponerande följe som vandrade med honom från by till by. Det var då som Uddio började få märkliga uppenbarelser och visioner som han hävdade kom från Etin. Han började profetera undergång och förödelser, och hänvisade till flera profetiska röster från fastlandskyrkan, något som på Caddo naturligtvis är oacceptabelt. Samtidigt som folket började hylla Uddio som ett orakel fanns det flera i hans följe som förstod att munkens liv nu var i fara. Man förde honom därför till S:t Amundsklostret där han nu ägnar mycket av sin tid till bön och skriverier. Ofta får han besök av folk som önskar hans vägledning.

Odosmunkarna uppskattar broder Uddios närvaro och engagerar sig ofta i långa samtal med denne. Exarken i Arno har ännu inte gjort något åt honom, och han har inte bannlysts från kyrkan då detta skulle uppreta folket. Det hela börjar utvecklas till en riktigt obekväm situation, och det blir inte bättre av att ”oraklet” Uddios uppenbarelser börjar bli både fler och mer detaljerade…