Lysande Vägen
Det kommer, det kommer. Men jag kan nog behöva en del hjälp då jag hade tänkt implementera en del religösa konflikter och konspiratiner mellan en caddistisk minoritet och den dominerande fastlandskyrkan. Jämför katoliker-hugenotter eller anglikaner och katoliker i frankrike och storbrittanien under 1400-1600tal.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Mycket, mycket bra ide med detta som inspirationskalla!Fraxinus skrev:...tänkt implementera en del religösa konflikter och konspiratiner mellan en caddistisk minoritet och den dominerande fastlandskyrkan. Jämför katoliker-hugenotter eller anglikaner och katoliker i frankrike och storbrittanien under 1400-1600tal.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Vi har diskuterat detta tidigare men vet inte riktigt om vi kom fram till något svar; vad kallas den Lysande Vägens heliga byggnader? Innom den dalkiska grenen är de nu döpta ociotter, tadoser och apidioler men vad med den aidniska grenens tempel?
Skulle helt enkelt "tempel" kunna fungera för just bytemplet/kvarterstemplet, kanske soltempel? Eller kan ociott aidnifieras till okiot?
Kyrka och kyrkobyggnad känns inte riktigt bra, men katedral och kloster borde fungera tillsammans med ett "soltempel"...
Skulle helt enkelt "tempel" kunna fungera för just bytemplet/kvarterstemplet, kanske soltempel? Eller kan ociott aidnifieras till okiot?
Kyrka och kyrkobyggnad känns inte riktigt bra, men katedral och kloster borde fungera tillsammans med ett "soltempel"...
På Caddo har jag använt termen "soltempel" i en generell bemärkelse och kan syfta till både en ociott eller tados. Mitt förslag är att vi gör samma sak på fastlandet, och sedan kalla de mindre för typ bytempel(på landsbyggden), kvarterstempel (i städerna) eller kanske solkapell (mindre helgedomar). Det kan vi fundera på... Däremot har jag inget emot att behålla ordet katedral. "Solkatedral" låter inte heller helt dumt. Kloster kan helt enkelt heta kloster (eller om vi vill ha ett mönster, "solkloster").birkebeineren skrev:Vi har diskuterat detta tidigare men vet inte riktigt om vi kom fram till något svar; vad kallas den Lysande Vägens heliga byggnader? Innom den dalkiska grenen är de nu döpta ociotter, tadoser och apidioler men vad med den aidniska grenens tempel?
Skulle helt enkelt "tempel" kunna fungera för just bytemplet/kvarterstemplet, kanske soltempel? Eller kan ociott aidnifieras till okiot?
Kyrka och kyrkobyggnad känns inte riktigt bra, men katedral och kloster borde fungera tillsammans med ett "soltempel"...
"Tempel" är i mitt tycke lite för generellt. Alla religioner, mer eller mindre, har tempel. "Soltempel" är unikt för den Lysande Vägen.
Japp. Enda skillnaden är att en katedral också är ett "soltempel". Om man vill poängtera att katedralen eller klostret tillhör den Lysande Vägen kan man lägga till sol- framför, men det är knappast nödvändigt i våra texter.Mikael skrev:Byatempel
Kvarterstempel
Soltempel
är alla olika "kyrkor" av normal sort.
katedraler och kloster är desamme (allt behöver inte ha sol framför.)
kapell = solkapell
låter bra tycker jag.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
riark, bontisal, kerisgass, exark heter det (inte präst, biskop, ärkebiskop, påve)Mikael skrev:Byatempel
Kvarterstempel
Soltempel
är alla olika "kyrkor" av normal sort.
katedraler och kloster är desamme (allt behöver inte ha sol framför.)
kapell = solkapell
låter bra tycker jag.
kapell, bytempel, katedral
nää...
occiot, tados och appodiol skall det vara, givetvis utbytbart mot soltempel och kloster, men jag gillar de nya namnen. Kan vi inte byta?
Ser i så fall gärna en jorifiering av dessa namn. Typ:Regil skrev:riark, bontisal, kerisgass, exark heter det (inte präst, biskop, ärkebiskop, påve)
kapell, bytempel, katedral
nää...
occiot, tados och appodiol skall det vara, givetvis utbytbart mot soltempel och kloster, men jag gillar de nya namnen. Kan vi inte byta?
Okeot, okeoter (bytempel, kvarterstempel)
Tadol, tadoler (solkatedral)
Apod, apoder (solkloster)
Adragoor kanske har ngt input här?
Tänkte bara redogöra för vissa begrepp och koncept inom den Lysande Vägens "gudstjänstfirande"...
Soltimmen - Soltimmen är den Lysande Vägens mässor. En normal "gudstjänst" börjar ungefär en timme innan solen står i zenith. Om riarken har mycket att säga kan soltimmen börja något tidigare. Samhällets befolkning kallas till soltimmen genom att klockorna klämtar ungefär en halvtimme innan den begynner. (På fastlandet används ofta en gigantiskt klocka, medan man på Caddo använder sig av ett klockspel med tio klockor). Soltimmen består av fyre delar: hymnerna, bönerna, läsningen och predikan. Hymnerna leds av invigda tempeltjänare, men hela församlingen får sjunga med. Bönerna leds av riarken, som också (vanligtvis) läser ur den Gyllene Boken och predikar. Om ingen riark är närvarande kan en invigd tempeltjänare göra detta i riarkens ställe. Däremot ber en tempeltjänare aldrig middagsbönen.
Middagsbönen - Middagsbönen är kulmen av soltimmen. När solen står mitt på himlen öppnas den stora solluckan och riarken (eller bontisâlen) stiegr in i ljuset och ber den s.k. ljusbönen (vilken alltid bedes på dalksika). Om det skulle vara en helt mulen dag, och inget solljus kommer in i helgedomen, följs ljusbönen av en botbön som vanligtvis varar i nästan en halvtimme. Efter middagsbönen välsignar riarken församlingen och man lämnar soltemplet. Ofta samlas man till gemensam måltid efter tillbedjan.
Solvigning - Solvigning är den Lysande Vägens initieringsrit. Den sker aldrig i samband med soltimmen utan vid andra tillfällen, men alltid vid antingen gryning eller middagstid. Det är genom solvigningen som man blir medlem i den Lysande Vägens kyrka. Solvigningen börjar med en rituell tvagning då man tvättas från topp till tå. Böner beds över den omvände, som sedan stiger in i solljuset och mottar riarkens välsignelse och en vit klädnad. Om det inte är en solig dag används i stället fyra stycken s.k. sollyktor vilkas ljuskäglor symboliserar solens upplysning.
Solceremonin - Den rit genom vilken en person solvigs.
Sändning - Den Lysande Vägens motsvarighet till begravningar. Sändningar är den rit genom vilken familj och församling ger den avlidnes själ till Etin. Av gammal sed hålls sändningen alltid vid solnedgången, vilket symboliserar livets slut, och väntan på den nya gryningen (den Lysande Vägen har ju som bekant en själavandringstro). På Caddo begraver man de döda på ett bergs östsida (vilken blickar mot soluppgången), en sed som också återfinns på många ställen på fastlandet.
Ulepper (d. úlepo) - Invigda tempeltjänare, vilka har till uppgift att leda hymner, bära och rengöra heliga föremål och betjäna riarken eller bontisâlen under bönestunderna.
Soltimmen (med middagsbön) firas nästan varje dag i bytempel och katedraler, även om bara de mest religiösa närvarar. Däremot är det i många länder plikt på att närvara vid soltimmen varje Odosdag (en gång i månaden) och under större festdagar (t.ex. Odos födelse, Odos uppenbarelse, osv.) I genomsnitt går man till templet åtminstone tre eller fyra gånger i månaden.
Soltimmen - Soltimmen är den Lysande Vägens mässor. En normal "gudstjänst" börjar ungefär en timme innan solen står i zenith. Om riarken har mycket att säga kan soltimmen börja något tidigare. Samhällets befolkning kallas till soltimmen genom att klockorna klämtar ungefär en halvtimme innan den begynner. (På fastlandet används ofta en gigantiskt klocka, medan man på Caddo använder sig av ett klockspel med tio klockor). Soltimmen består av fyre delar: hymnerna, bönerna, läsningen och predikan. Hymnerna leds av invigda tempeltjänare, men hela församlingen får sjunga med. Bönerna leds av riarken, som också (vanligtvis) läser ur den Gyllene Boken och predikar. Om ingen riark är närvarande kan en invigd tempeltjänare göra detta i riarkens ställe. Däremot ber en tempeltjänare aldrig middagsbönen.
Middagsbönen - Middagsbönen är kulmen av soltimmen. När solen står mitt på himlen öppnas den stora solluckan och riarken (eller bontisâlen) stiegr in i ljuset och ber den s.k. ljusbönen (vilken alltid bedes på dalksika). Om det skulle vara en helt mulen dag, och inget solljus kommer in i helgedomen, följs ljusbönen av en botbön som vanligtvis varar i nästan en halvtimme. Efter middagsbönen välsignar riarken församlingen och man lämnar soltemplet. Ofta samlas man till gemensam måltid efter tillbedjan.
Solvigning - Solvigning är den Lysande Vägens initieringsrit. Den sker aldrig i samband med soltimmen utan vid andra tillfällen, men alltid vid antingen gryning eller middagstid. Det är genom solvigningen som man blir medlem i den Lysande Vägens kyrka. Solvigningen börjar med en rituell tvagning då man tvättas från topp till tå. Böner beds över den omvände, som sedan stiger in i solljuset och mottar riarkens välsignelse och en vit klädnad. Om det inte är en solig dag används i stället fyra stycken s.k. sollyktor vilkas ljuskäglor symboliserar solens upplysning.
Solceremonin - Den rit genom vilken en person solvigs.
Sändning - Den Lysande Vägens motsvarighet till begravningar. Sändningar är den rit genom vilken familj och församling ger den avlidnes själ till Etin. Av gammal sed hålls sändningen alltid vid solnedgången, vilket symboliserar livets slut, och väntan på den nya gryningen (den Lysande Vägen har ju som bekant en själavandringstro). På Caddo begraver man de döda på ett bergs östsida (vilken blickar mot soluppgången), en sed som också återfinns på många ställen på fastlandet.
Ulepper (d. úlepo) - Invigda tempeltjänare, vilka har till uppgift att leda hymner, bära och rengöra heliga föremål och betjäna riarken eller bontisâlen under bönestunderna.
Soltimmen (med middagsbön) firas nästan varje dag i bytempel och katedraler, även om bara de mest religiösa närvarar. Däremot är det i många länder plikt på att närvara vid soltimmen varje Odosdag (en gång i månaden) och under större festdagar (t.ex. Odos födelse, Odos uppenbarelse, osv.) I genomsnitt går man till templet åtminstone tre eller fyra gånger i månaden.
Senast redigerad av anders den 2007-12-11 21:55, redigerad totalt 1 gånger.
Jag fortsätter i väntan på reaktioner...
Soltempel - En helgedom inom den Lysande Vägen, tillägnad offentlig tillbedjan. Ett soltempel kan vara allt ifrån ett litet kapell längs handelsvägen till en stor katedral i huvudstaden. Kloster (d. apidioler) kallas som regel inte för soltempel.
Kyrka - Från kejserlig jori; chirum (helgad, benådad) cales (ordning, organisation) - blev "chircales", sedan "chirca", och till slut "kyrka"). Namn på den organisation och hieraki som den Lysande Vägen nu utgörs av. Ordet kyrka används aldrig till att beskriva religiösa byggnader (dessa kallas istället "tempel") utan endast organisationen. Man talar sålunda om "fastlandskyrkan" och "den dalkiska kyrkan". Däremot säger man "dalkiska tempel", inte "dalkiska kyrkor" om helgedomarna.
Soltempel - En helgedom inom den Lysande Vägen, tillägnad offentlig tillbedjan. Ett soltempel kan vara allt ifrån ett litet kapell längs handelsvägen till en stor katedral i huvudstaden. Kloster (d. apidioler) kallas som regel inte för soltempel.
Kyrka - Från kejserlig jori; chirum (helgad, benådad) cales (ordning, organisation) - blev "chircales", sedan "chirca", och till slut "kyrka"). Namn på den organisation och hieraki som den Lysande Vägen nu utgörs av. Ordet kyrka används aldrig till att beskriva religiösa byggnader (dessa kallas istället "tempel") utan endast organisationen. Man talar sålunda om "fastlandskyrkan" och "den dalkiska kyrkan". Däremot säger man "dalkiska tempel", inte "dalkiska kyrkor" om helgedomarna.
Senast redigerad av anders den 2007-12-12 00:52, redigerad totalt 3 gång.
Hurra Hurra och Jubilee!!! -
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Låter bra master anders, både namnen på de heliga byggnaderna och ovriga beskrivningar.
Rorande LVs två grenar så kom vi overens for ett bra tag sen om att anvanda "den dalkiska grenen" och "den aidniska grenen". Om vi inte skal ta upp den diskussionen igen då...
Sen en allman fråga; ordet "kyrka", går det att undvika det? Laser jag det så kopplar jag oundvikligt till kristendom och "våran" varld, spelar ingen roll om det galler religionen (las: LV) som organisation eller om det ar heliga byggnader.
Skulle det vara ett alternativ att byta ut kyrka som benamning på organisationen med ekeborg och arno? Vet att ordet inte blir helt overensstammande men om vi vaxlar mellan LV, dalkiska/aidniska grenen och arno/ekeborg skulle det kanske fungera som ersattning?
Vad tycker ni?
Rorande LVs två grenar så kom vi overens for ett bra tag sen om att anvanda "den dalkiska grenen" och "den aidniska grenen". Om vi inte skal ta upp den diskussionen igen då...
Sen en allman fråga; ordet "kyrka", går det att undvika det? Laser jag det så kopplar jag oundvikligt till kristendom och "våran" varld, spelar ingen roll om det galler religionen (las: LV) som organisation eller om det ar heliga byggnader.
Skulle det vara ett alternativ att byta ut kyrka som benamning på organisationen med ekeborg och arno? Vet att ordet inte blir helt overensstammande men om vi vaxlar mellan LV, dalkiska/aidniska grenen och arno/ekeborg skulle det kanske fungera som ersattning?
Vad tycker ni?
