Tioraner
Enligt vissa lärde det människofolk som gett upphov till jorer och tolaner.
Jorernas ursprung, släktskapet med tolanerna och hur riket Krun samt namnet Jorpur uppstod
Under Stenars ålder levde kring Mörkrets Berg i Ereb ett människofolk som kallades tioraner. I övergången mot Bronsets ålder vandrade tioranerna österut och efter att ha tagit sig över Nidapasset delades folket i två grupper. Den mindre gruppen bosatte sig söder om Landoris alvskogar på vad som som kom att kallas Tioranhalvön. Senare blev detta Tolanhalvön och tioranerna blev tolaner. Den större gruppen fortsatte vandringen längs Grynnerbergen och spred sig över den stora halvön som går ut i Golwyndas sötvattenshav. Tioranerna här kom att kallas tiorer och senare jorer. Huvuddelen av dessa jorer samlade sig under en krönt ledare och kom att kallas kron-jorer, vilket i sin tur gav upphov till Krun som namn på deras enade rike. Vissa jorer kom senare att inte vilja underkasta sig kronans direkta styre och grundade kolonier västerut längs kusten av Kopparhavet. I den största av dessa kolonier kallade sig befolkningen ”de riktiga” eller ”de rena” jorerna, pûr på jorernas språk, och detta gav namn till kolonin Joria-pûr vilket senare blev Jorpur.
Altors lärde har inte kunnat fastställa om jorernas språk var tioranernas ursprungliga eller om de anammade ett redan existerande språk som talades vid Golwyndas sötvattenshav. Möjligtvis uppkom det som en blanding. Stöd för teorien om ett eget ursprung är att språket i Tolan aldrig skilt sig mycket från det som sedan taldes i Krun och Jorpur. Detta trots att tolanerna skildes från jorerna innan dessa bosatte sig vid Golwynda. Stöd för teorin om ett blandspråk är att jorerna tidigt började använda sig av skrivtecken som redan fanns i Golwyndakulturen. Dessa förfinades i Krun och har blivit kända som krunska glyfer. Om jorerna lånade tecken för ett skriftspråk kan de även ha lånat ord från ett talspråk. Säkert är det iallafall att denna fornkrunska inte var påverkad av narguri. Först under Järnkriget på 1500-talet f.O. när Krun allierade sig med hynerna i kampen mot dvärgarna kom narguriska språk till regionen. Det är från denna period som jori börjar användas som beteckning för jorernas språk samtidigt som hynerna använder prangi som sitt språk. Ett nytt system av skrivtecken utvecklades och användes både till jori och prangi. När hynerna sedan kom att blandas samman med jorerna och Kejsardömet Jorpagna upprättades blev kejserlig jori det dominerande talspråket och joriska runraden de använda skrivtecknen.
– Nelvorik Ceriern, språk- och folkhistoriker vid Lyceet i Argald, 610 e.O.