Lofernier
Befolkningen i Lofernie som utgör den norra delen av stadsstaten Triska i Klomellien. Lofernierna tillhör de narguriska folken.
Folkslagets historia
Loferniernas ursprung kommer från Tredje stora vandringe 1050 f.O. vilken gick mot Kasenu området. När de kommit till Kasenu vandrade sedan en del av dem in i dagens Klomellien tillsammans med de folk som skulle komma att bli triskerna, hamurerna och avahguhrerna. I konflikten som uppstod med Kejsardömet Jorpagnas uppdykande i området vägrade de underkasta sig jorerna och blev en del av Yhtguhrerna - de som lever utanför. De bosatte sig längst norrut av ythuguhrerna och hamnade inte i samma konflikter med vargmännen som fränderna söderöver. Det kan förklara varför de aldrig känt något behov av ett mer organiserat, hierarkiskt samhälle som grannarna i söder. Oligarker som ledare behövdes inte lika mycket. År 311 e.O. så samlas de till Lofernies första ting kallat Lofermot. År 388 e.O. angrep triskeroligarken Priebin av ätten Fura Lofernie som besegras vid Slaget vid Sloendrom. Den råa ockupation fortsatte fram till år 400 e.O. då ätten Fura i övermod försökte driva bort besvärjaren Zemnus från Melashes fem röda torn men istället förintades av trollkarlen och hans svartkonst. När jorderna återkomm några år senare var lofernierna villiga att underkasta sig deras beskydd för att slippa ytterligare en ockupation av den typ som ätten Fura genomförde. Detta vasallskap fortsatte tills dess att jorderna lämnade Klomellien efter förlusten mot Garrika utanför Erfavelklostret. Lofernierna försökte skydda sig från triskerna genom en hemlig allians med det hisskovitiska handelshuset Himmlatjuren och demondyrkarna i Jhoulkulten. Efter initiala framgångar misslyckades detta och Lofernie hamnade åter under triskernas inflytande. Denna gång var dock ockupationen mildare och ätten Edläggare vars huskarlar hade ansvar för de mest betydande delen av Lofernie hade endast en liten grupp huskarlar utsända i Grenås. Dessa tog främst upp tribut och höll ett öga på ifall uppenbart upprorisk verksamhet försiggick, i övrigt angrep man sällan. Edläggare har på grund av detta fortfarande ett förhållandevis gott rykte om sig uppe i Lofernie.
Folkslagets utbredning
Lofernierna utgör två tiondelar av Triskas totala befolkning. De bor i huvudsak i den del av Abzural, mellan floden Strömstrida och norra Izeskogen, som kommit att uppkallas efter dem. Vissa av lofernierna har sökt arbete annorstädes, främst i Garrika eller i Söderlandet i Sanzas men dessa är sällan permanenta flyttar. Detta på grund av att man förlorar rätten till sin röst på tinget hemma i Abzural om man underlåtit att bruka den jord man anses äga under det gångna året. Då platsen vid tinget är en viktig markör för loferniernas identitet så lämnar de ogärna området mer än säsongsvis.
Större bosättningar
Lofernierna försörjer sig i huvudsak via antingen jordbruk eller fäbodsdrift. Boskapen förs till vallar eller ängar en bra bit från den egentliga jordbruksbygden kring Grenås för att beta under sommaren. Den kultiverade jorden använder lofernierna i stället för att odla grödor och vinterfoder.
Det finns dock grupper som knappt odlar alls utan livnär sig på att jaga, fiska och samla inne i Izeskogen. De återvänder enbart till sina byar för att synbart bruka sin lilla åkerplätt för att inte tappa sin röst vid tinget.
Kultur och samhälle
Seder och bruk
I Abzurals lerjord odlar man främst korn, bönor och pumpfrukter. Även tabak odlas, dock inte för försäljning då konkurrensen från Sandzas är för hård.
Ett utmärkande drag för lofernierna är deras avsaknad av tydliga samhällsstånd. Det finns ingen adel i Lofernie och inte heller något prästerskap. Tvister och styrande sköts via lokala ting även om oligarkernas utsända övervakar dessa sedan införlivandet med Triska under 400-talet e.O. Under självständigheten styrdes området via ett allting kallat Lofermot beläget i centralorten Grenås. Lofermot hålls årligen i egenskap av allting och alla lofernier som brukar marken har tillstånd att delta vid mötet, något som innebär att folkförsamlingen är mycket stor i förhållande till Lofernies lilla folkmängd. Lofermot är den högsta instansen i Lofernie och här avgörs tvister och domar faller i brottmål. Utöver det fungerar motet även som en slags styrande organ då tinget även beslutar i frågor som skatteindrivning.
Religion
Lofernierna dyrkar Aesir. Hos Lofernier är denna dyrkan mer lik tillvägagångssättet i Hamur (och jordashur). De har inkorporerat färre lokala gudar, de blotar inte till vaenir och här finns inga Yagor. Skillnaden kommer från att man i Lofernie haft längre och närmare samröre med Jorderna än övriga triska. Framförallt under Harald Krokigs ockupation.
Relationer
Lofernierna har en lätt ansträngd relation med triskerna. Ockupationen är inte populär men har å andra sidan varit mild sedan ätten Fura krossades av Zemnus. Lofermotet är numera kringskuret men alla lokala frågor hanteras ännu av loferniena själva. Man är medvetna om att de skulle kunna ha mycket värre herremän än ätten Edläggare. Man vet även att denna situation kan ändras snabbt och en ny oligarkätt skulle kunna vara mindre toleranta mot autonomin. Därför finns ännu byledare i lofernie som söker nya bundsförvanter utanför stadsstaten för stöd i händelse av ett försämrat läge.
Utöver triskerna så handlar lofernierna direkt med folken i Garrika och Aguzmor. Båda dessa städer har dock precis som lofernierna förlorat sitt självstyre vilket gör dem till dåliga allianspartners i händelse av konflikt. Sanzas skulle inte riskera ett krig för loferniernas skull. Däremot har Sanzas sedan lång tid tillbaka en överenskommelse med loferierna att de båda folken håller sig på var sin sida om floden Strömstrida. Vissa loferniska byledare har fortsatt kontakt med Hisskovitiska fraktioner. Framförallt gäller detta det gamla och inflytelserika handelshuset Himlatjuren som har långtida och djupgående relationer med lofernierna. Lofernierna handlade tidigare även med Garramil men denna relation har svalnat sedan Mercana fick kontroll över staden. Detta då Mercana försöker pressa ned priserna hos råvaruleverantörerna på ett vis andra aktörer inte förmår. De övriga stadsstaterna har idag ingen egentlig relation med denna autonoma del av Triska.
Diplomatiska förbindelser
Lofernierna har inga organiserade diplomatiska förbindelser utanför Klomellien.
Språk
Lofernierna talar en nordlig dialekt av Triskiska som kallas Lofermål. Man skiljer från Triskiskan sig på så vis att man har fler jordiska låneord och färre diftonger.
Teknologi
Lofernierna utför ingen massproduktion av varor utan de saker de tillverkar är främst för det egna samhällets bruk. Vissa varor säljs vid ett eventuellt överskott då till triskerna, till Garrika eller till söderlandet. De åker sällan längre och triskerna tillåter ingen handel från övriga stadsstater inne i Lofernie.
Abzuralska manräv jagas i Kullandskapet. Deras mjuka rödsvarta pälsar ges ibland i tribut till en del oligarker men huvudparten säljs av Lofernierna själva.
Kropp och själ
Fysiologi
Likt triskerna är man i Lofernie tämligen korta och mörka. Undantag finns dock vilket kan förklaras med att jorder vid ett antal tillfällen gifte in sig hos sina vasaller i bergen. Denna blodsblandning uppnådde dock inte samma dimension som hos hamurerna längre söderut. Lofernier klär sig oftast anspråkslöst och funktionellt. Att pynta sig ses som något främlingar håller på med och sådant rynkar de flesta lofernier på näsan åt. De vanligaste materialen är ylle och päls varav den annorstädes exklusiva manrävspälsen ses som var-mans stövelstoppning. Utmärkande i lofernisk klädesdräkt är stövlar, långrock och hos män hatt i filtat tyg. Kvinnorna flätar gärna sitt hår.
Mentalitet
Lofernierna har fortfarande problem med att förstå innebörden av att inneha en oligarktitel samt varför en huskarl är mer värld än en bonde. Den råhet och brutalitet som kan skönjas i triskernas kultur är i stort frånvarande hos lofernierna.
Typisk bosättning
Loferniernas hus är till skillnad från triskernas långhus, kupolformade med stora vestibuler. Utsidan täcks ofta med löv och torv.
Senaste sammanfattning: [1]