Högmän

Utseende

Högmännen är större och kraftigare än vanliga människor och bär ofta stora, svarta skägg. De har mörka ögon och mörkt hår. De klär sig enkelt enligt det lokala modet, även om deras förkärlek för högländer och kalla klimat gör att de ofta bär tjocka, grova yllekläder. De använder sällan juveler utan dekorerar sina kläder med desto mer silver-, guld- och mässingsdetaljer, ofta med vackert stiliserade djur- eller andemotiv från de olika klanernas namn.

Tarbans ättlingar

Högmännens härkomst är fortfarande omdiskuterad, även om de själva ofta framhåller att de är ättlingar till en kultur som i urtiden upphöjdes genom närvaron av en gud de kallar Tarban. En mer lärd teori är att de är resultatet av tvångsäktenskap mellan jättar och människor i trakterna väster om Mefimors sjö. Efter tusentals år av livegenskap slog sig Högmännen fria och fann egna trakter att befolka. En teori är att Tarban var upprorets ledare. Högmännen fnyser naturligtvis åt liknande teorier och lärda män har inget högt värde bland det stolta folket.

För cirka 3 000 år sedan ska Högmännens kultur ha haft sin storhetstid. Kulturen dyrkade djurandar och har i vissa delar drag av andra folks dyrkan av Moder Jord. Man besatt stor kunskap om elementens byggstenar och kulturen följde noga årstiderna och deras relation till elementen. Man byggde städer i sten med kolossala tempel och observatorier. Ruinerna efter dessa kan ännu ses i bl.a. Palinor, Alerien, Mirel och Drylo.

Storhetstiden varade dock inte många århundraden. Hur kulturen gick under är okänt men internt religiöst och filosofiskt käbbel antas vara en stor bidragande orsak tillsammans med svartfolkens spridning. En högmannalegend talar om att förlorarna begav sig österut, men Högmännens spridning idag talar snarare för en utvandring västerut. Vissa kulturella arv från storhetstiden finns kvar hos traktens folk än idag, till exempel tron på de fyra riktningarna i Alerien. Genom årtusendena har Högmännens ringa antal ytterligare minskats genom uppblandning med vanliga människor, så att de nu för tiden är mycket ovanliga.

Kultur och uppträdande

Högmän är tystlåtna och försiktiga, samtidigt orädda och envisa. En vanlig egenskap bland Högmännen är att de anser sig förmer än andra folk och sålunda arroganta och hänsynslösa, men detta är givetvis individuellt. De är medvetna om att deras folk håller på att dö ut och drabbas därför ofta av skräck inför döden redan i unga år. En sådan dödsskräck tar sig uttryck antingen genom att de ständigt söker utmana döda (de blir mycket djärva, näst intill dumdristiga, äventyrare) eller att de flyr döden (de blir folkskygga eremiter). De är ett stolt folk som styrs av en sträng hederskodex. Ärlighet och särskilt ”sportslighet” i strid hör till självklarheterna för en Högman med hedern i behåll.

De bor tillsammans i klaner, där varje klan har sin hövding och sin styrka av soldater. Kvinnor har en stark position i högmännens kultur och är de som väljer vilka män de vill leva sina liv med. Oftast har kvinnorna flera män i olika ålder för att öka sina möjligheter att bli med barn och föda barn som kan överleva uppfostran till dugliga krigare eller viljestakra mödrar.

Alla unga män får genomgå en myndighetsrit när de fyller 16 år. På sin 16-årsdag får den unga högmannen en kniv och en påse råg. Naken ska högmannen klara sig i en månad i vildmarken. Att detta frambringar mycket självsäkra och kapabla (och oblyga) individer behöver kanske inte tilläggas. Livslängd tycks vara 100-120 år.

En gång i tiden, sannolikt under storhetstiden, lär Högmännen ha avlat fram gigantiska hästar och var ett beridet folk. I samband med att deras storhetstid slutade blev också hästar och ridning tabu. Högmannen är en formidabel krigare till fots, men föreställ er hur de en gång måste ha varit framrusande till häst över Mirels kullar. En del lärde anser att de palinoriska pansarhästarna är ättlingar till Högmännens hästar.

Högmännens svärd kallas hederssvärd. De är stora vapen och mäter upp till två meter i längd. Varje svärd är individuellt tillverkat och av högst möjliga kvalitet. Varje högman får sitt svärd av sin klanhövding som ett tecken på att han blivit vuxen. En del svärd är nytillverkade, men det finns också många som har gått i arv från förfäderna och har en lång ärorik historia och ett eget namn. Det kan delvis förklara högmännens egendomliga vana att tala med sina svärd. Att förlora sitt svärd är en högmans värsta mardröm, för det innebär att han samtidigt förlorar all ära och blir förvisad från sin klan. Att vidröra någon annans hederssvärd är en grov förolämpning och kräver omedelbar, blodig hämnd.

Kulter

Tarbankulten Den helt dominerande kulten bland Högmän i hela Ereb. Tarban är Högmännens fader och den som gav dem högländerna att styra över. Han lever i vinden varför hans tempel är öppna för vinden i alla fyra väderstrecken.

Björnkulten Urgammal kult. Kult tillägnat björnens rådare. Templet tillhörde någon slags gudom som tillbads av jättarna ifrån början. Björnkulten är inte en helt separat religion utan snarare en orden inom en större animistisk (i dess normala betydelse och alltså inte magiskolan) religion som dyrkar naturandarna. Samma religion som oraklen möjligen tillhör. Kulten minskar i storlek allt eftersom andra religioner tränger sig på. En gång i tiden var kulten dock väktarna av den mirelska kulturen och tron när Mirel hotades av det joriska imperiet. Kulten är mycket lik björnskiftarkulten i Mirel.

De Fyra Årstidernas Väg Detta var en mycket primitiv men tidig filosofi som indelade världen i fyra årstider som alla associerades med ett element. Elementen kunde sedan manipuleras med hjälp av shamanistiska pakter med elementarandar och andra mäktigare utomvärldsliga väsen. Detta blev till någon slags delvis skriftbaserad (då tidig skrift ansågs väldigt mystisk) magi som dock inte var lika fullständig, mäktig eller lättillgänglig som modern elementarmagi men som kunde få en del mycket spektakulära resultat såsom broarna i Drylos högland eller de urgamla vattenandeskapade brunnar som fortfarande är centrum för många inlandssamhällen över hela högkulturområdet. Detta var mer av en finslipning av den redan existerande shamanismen med snävare ramar och ett mer modernt kategoriserande tänkande. Tidigare har de olika stora rådarna och andarna givits namn. Här rör det sig mer om abstrakta principer, där tankar förklaras i mer konkreta termer och inte är gömda bakom gamla sedelärande sagor. De gamla präster som finns kvar av denna tro är ofta Högmän eller ännu oftare andar av olika slag som en gång var högmän. Dess storhetstid var långt innan Jorerna kom till Mirel och dess grannländer. Det sägs att denna filosofi var en stor del av anledningen till att dyrkan av Jättarnas Urgudar upphörde ibland Högmännen och ersattes med en karg, bister kultur som fortfarande ägnar sig åt offer av intelligent liv ibland men som inte dyrkar gudar som i sig är galna och härstammar ifrån platser som inte skall vara.

Magialerna En i princip utdöd kult av elementen som lär finnas kvar bland de dryliska Högmännen.