Monturerna

Monturerna är en ögrupp ute i Västerhavet.

Landsfakta

Invånarantal:
Befolkning: 100% Människor
Huvudstad: Timar (ca 5 000)
Statsöverhuvud: hertig Mauritz VI Bergenswäärd
Styrelseform: monarki
Exportvaror: mullbärsvin, bly, svavel
Importvaror: lyxvaror
Välstånd: fattigt
Armé: liten armé, liten men stark flotta
Religion: solguden Sbintor (en avart av Lysande Vägen), naturanden Mokylider, odöda kulter
Övrigt: monturierna är kända för sitt skeppsbygge och sina många sjöfarare

Historia

Ca. 1300 f.O.

Ögruppen upptäcks av krunska sjöfarare. Några år senare koloniseras ön och stora silverfyndigheter i bergen leder till ekonomisk framgång. Handel bedrivs med omvärlden och kolonin blir allt rikare och mäktigare.

1117 f.O.

Monturerna bryter sig loss från Krun.

1022 f.O.

Monturernas drottning, Karaleia VII, får en vision om en halvgudinna som sitter fängslad i de monturiska bergen. Drottningen blir i visionen lovad makt och rikedom om hon befriar gudinnan, vars namn var Imária. Karaleia accepterar erbjudandet och efter två månaders sökande kan Imária befrias. Imária visar sig dock vara de odödas och alla plågors gudinna, och förvandlar Karaleia till sitt viljelösa redskap. Hon blir vampyr, och hjälper sedan sin gudinna att förvandla öarnas befolkning till gengångare. En underjordisk stad grävs ut i bergen. Omvärlden förblir ovetande om vad som inträffat.

1018 f.O.

All handel och kommunikation med omvärlden upphör. Monturernas befolkning är vid detta laget helt omvandlade.

996 f.O.

Gråalver framför en teori om att en farsot drabbat Monturerna och raderat ut befolkningen. Omvärlden börjar undvika ögruppen och olika rykten sprids.

599 f.O.

Tredje Konfluxen drabbar Monturerna. Köttbitarna halverar den odöda befolkningen (kallade imarioter) och de resterande invånarna flyr till den underjordiska staden.

598 f.O.

Ett kraftigt jordskalv delar huvudön i en sydlig och en nordlig del. Större delen av den underjordiska staden raseras, men Karaleia lyckas fly till en krypta där hon sedan dess varit instängd. Efter dessa händelser förblir Monturerna obebodda i många år, endast omgärdade av rykten om spökskepp.

370 e.O.

Den kardiske adelsmannen Mauritz Bergenswäärd blir fråntagen sin titel efter att hans far varit inblandad i politiska konspirationer och religiöst oliktänkande. Mauritz säljer sin egendom och beger sig ut till havs för att börja om sitt liv på annan plats.

373 e.O.

Mauritz upptäcker Monturerna, där han bosätter sig med drygt 500 följeslagare från Kardien (främst följare av S:t Bintor, som han själv, men även andra oönskvärda minoriteter). En befäst stad, Timar, uppförs på Elmors östkust. Mauritz återtar sin forna hertigtitel och utropar sig till härskare över Monturerna. Befolkningen börjar bruka jorden och man upptäcker silverfyndigheter i bergen.

377 e.O

Mauritz äktar en soldatdotter, som året därpå föder en tronarvinge.

380 e.O.

Mauritz mördas av en fanatisk anarkist vid namn Gideon Barktunga. Som straff kastas denne nedför den klyfta som skiljer Elmor från Gogero. Klyftan får efter denna händelse namnet Gideonklyftan. Efter Mauritz’ död instiftas Rådet, som hädanefter tjänar som rådgivare åt kommande hertigar.

394 e.O.

Adinovan I, son till Mauritz, tillträder Monturernas tron.

430 e.O.

Morgan, yngste son till Adinovan I, avlider i en olyckshändelse, och hertigen dör i chock och sorg av en hjärtattack. Hans äldste son, Benoval, tillträder tronen men delar styret med sin syster, Abina.

434 e.O.

Benoval I och Abina grundar Sbintorkyrkan, baserad på folkets tro på Sbintor, en förvrängning av S:t Bintor. Sbintor förklaras kräva dyra offergåvor. Den nya teologin som presenteras är helt och hållet uppdiktad av det styrande syskonparet, i syfte att inbringa pengar och stärka folkets enighet. Religionens sanna natur är endast känd av rådsmännen och de högsta prästerna.

441 e.O.

Både Benoval I och Abina dör ogifta när en del av fästningen brinner upp efter ett blixtnedslag. Rådet väljer Nicholas Hovenhielm, oäkta son till Benoval I, till hertig och denne antar då namnet Mauritz II.

449 e.O.

En lag instiftas som tvingar Monturernas invånare att dyrka Sbintor eller att dömas som hädare.

496 e.O.

Mauritz II dör av naturliga orsaker och efterträds av sin son Getzov I.

508 e.O.

Getzov I dör efter att ha blivit förgiftad. Mordet förblir ouppklarat, men flera personer i hertigens närhet hängs som syndabockar. Hertigens son, Mauritz III, övertar tronen.

515 e.O.

Mauritz III avlider i sviterna av en febersjukdom och efterträds av sin son, Mauritz IV.

562 e.O.

Mauritz IV meddelar Rådet att det i en dröm uppenbarats att han kommer att leva för evigt och aldrig dö. Han avlider prompt samma dag av hjärtslag, dagen före sin 69:e födelsedag.

563 e.O.

Mauritz V tillträder tronen på Sbintors Förstadag efter sin faders, Mauritz IV, död.

564 e.O.

En lag instiftas som förbjuder utövandet av magi samt innehavet av magiska föremål på Monturerna.

597 e.O.

Mauritz V avlider, och då hans äldste son, Adinovan II, studerar på fastlandet tar hertigens bror, Getzov II, tillfälligt över tronen.

599 e.O.

Adinovan II återvänder till Monturerna och övertar tronen efter sin farbror.

604 e.O.

Hertigens son, Benoval II, mördas i sömnen. Fyra sannolikt oskyldiga personer anklagas för mordet och störtas i Gideonklyftan. Troligen var det egentligen Rådet som låg bakom dådet.

607 e.O.

Adinovan II mördas, troligen av rebeller. Mordet förblir ouppklarat. Hans yngste son, Mauritz VI, kröns till hertig.

Geografi

Monturerna är en ögrupp belägen 800 km nordväst om Melukhas norra udde. Huvudöarna Gogero och Elmor hängde en gång samman, men ett kraftigt forntida jordskalv skilde dem åt. Gogero, den norra ön, är karg och utgörs till största delen av klipplandskap med ett tiotal bergstoppar som sträcker sig upp till drygt 3500 meter över havet. Ön har mängder av gejsrar och heta källor. Förutom svavelutvinning i dagbrott nära kusten förekommer inte mycket mänsklig aktivitet på Gogero. Elmor, den sydliga ön, skiljer sig markant genom att vara bördig och livfull. Norra delen av Elmor präglas av bergstrakter med ett flertal rika silvergruvor. Söder om bergen växer tät skog, rik på villebråd, medan kuststräckorna upptas av bördig, uppodlad åkermark. Både Gogero och Elmor har ett flertal floder och vattendrag, men de som återfinns på Gogero är livlösa då vattnet innehåller rikligt med svavel.

Karta

Karta över Monturerna

Karta över Monturernas läge i Västerhavet

Klimat

Monturerna har ett subtropiskt öklimat med varma somrar och milda men nederbördsrika vintrar. Fördelaktiga havsströmmar och vindar underlättar för seglatser från fastlandet, men under hösten kan förrädiska stormvindar snabbt blåsa upp utan förvarning.

Flora & Fauna

På det näringsfattiga och bergiga Gogero växer främst knotgran (sällsynt barkträd) samt munkrygg (en meterhög grässort). Djurlivet inskränker sig till olika fåglar och smågnagare. Sydligt belägna Elmor erbjuder en mer livfull natur med mängder av fåglar i lövskogarna och vid vattendragen. På Elmor återfinns även brunbjörn, räv, vildhund och vildsvin, samt hjort, rådjur och gnagare.

Städer

Monturernas Städer

Timar

Huvudartikel:Timar

Samhälle

Befolkning

Det monturiska samhället präglas starkt av klasskillnader, där hertigen står över alla andra. Därefter följer det mäktiga och inflytelserika Rådet, vars medlemmar är skattebefriade och högavlönade. Den övriga överklassen består av adel, ketarker, storbönder samt välbärgade köpmän. Dessa är skattebefriade och juridiskt priviligierade.

Medelklassen i sin tur består av lärda män, mindre bemedlade köpmän och sjökaptener samt hantverkare. De åtnjuter inga större privilegier, och står förhållandevis neutrala inför de klassmotsättningar som till stor del präglar det monturiska samhället. De bönder, sjömän, soldater och arbetare som utgör själva folket saknar särskilda privilegier och är högt beskattade. Många är missnöjda med överklassens maktmissbruk. Föräldrar försöker ofta spara ihop för att utbilda sina barn på Bergenswäärds Sjömansskola. Även det enklaste duglighetsbrev därifrån kan leda till en välbetald karriär ute i världen. Den strida tillgången på sådana utländska arbetstillfällen har länge någorlunda dämpat befolkningens upproriskhet mot överklassen. Dessutom bringar sådan sysselsättning in utländsk valuta som sedan även den kan beskattas.

Till underklassen räknas sjåare, äventyrare, arbetslösa samt mindre respektabla yrken. Bland dessa är brottsligheten hög, och drogmissbruket är utbrett.

Den sociala statusen är av stor vikt vid juridiska tvister, och överklassen premieras på bekostnad av lägre klasser. På Monturerna är det förbjudet att utöva magi eller att inneha magiska föremål. Då både hertigen (genom fängslade hovmagiker) och prästerskapet (genom hemliga besvärjelser) på olika vis drar nytta av magi kan man anta att lagen saknar ideologisk grund och istället tillkommit för att kontrollera landet och folket. En magiker som avslöjas tvingas antingen att arbeta för hertigen eller brännas på bål. För tillfället finns fyra magiker vid hovet som tvingas tjäna hertigen. De är ständigt övervakade, får aldrig lämna slottet och hålls fängslade nattetid. För att upprätthålla förbudet mot magi finns ett tiotal häxjägare i rikets tjänst.

Styre

Monturerna är ett hertigdöme där det sittande Rådet har stort inflytande över det nuvarande statsöverhuvudet, Mauritz VI Bergenswäärd. Rådet består av sju personer som sammanträder på daglig basis. I huvudsak avhandlas juridiska och administrativa spörsmål.

Hertigen

• Mauritz VI Bergenswäärd

Rådet

• Frithiof Gråhand
• Martus Björkenstam
• Marmalot Lindegård
• Kundvir Lagfast
• Krianna Steneborg
• Moinbrug Barkenkind
• Rodolf Astula