En essaye till en felicisk historia naturaliae

En beskrivning av Feliciens djur och växter författad av den feliciska mandelacolyten Lykarion DiUriel vid Lyceet i Mafor.

• Alcedon - Kungsfiskare
• Blå klockgroda - ätlig groda
• Erbulasgran, också kallad Omorika - Serebgran, kallas Nidagran i Torshem och norra Berendien
• Farkhonemon - Röd vallmo
• Felisleka - Kattmynta
• Felicisk tulpan - purpurfärgad tulpansort
• Fjäderlavendula - Lavendelart från söder om Erbulas som skiljer sig från den vanliga lavendeln genom en skarpare doft
• Galadonufågel - Härfågel, anses av alla felicier vara ett omen för krig, kamp och strid, ett sändebud från Galmon
• Holmek - Skogsek
• Hornviperan - Behornad huggorm, tämjs ofta och används i olika feliciska kulter
• Karmosinödla - liten röd ödla som finns i steniga områden och i städerna på hela Tolanhalvön.
• Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg så kallad kimzonsk karmosin.
• Krunsk ek - Urkisk ek
• Lavniros - Vit rossort döpt efter den tolanska mångudinnan Lavini
• Lökgroda - oätlig groda
• Muskatellsalvia - lokal salviaart med fyllig doft och smak
• Natthäger - svart häger
• Pelenostall - Terpentintall, ur denna utvinns den skarpa cembraoljan som används i flera syften bl.a. som medicin, möbelolja och för retsinering av vin
• Philasbröd - Ihannesbröd, kallas Odosbröd i större delen av Kopparhavsområdet
• Smaluggersnok - Grön vattensnok. Amçis följare håller den för helig.
• Stjärnlilja - Krollilja
• Stor skräveltrut - mycket ljudlig och irriterande trut. Kallas ofta för Erebosiertrut av felicierna.
• Svart locust - liten köttbitarvariant som tämjs och släpps loss på den pelenosiska befolkningen av de illvättar som bor i de pelenosiska bergens djup.
• Svartsvanshare - Hare m. svart svans
• Svartsvanshjort - Tolansk kronhjortsras
• Tempelceder - Libnonceder, kallas också Kungsceder då fällandet av dessa träd är regale

---

Utdrag från indexet till "En essaye till en felicisk historia naturaliae"