Kardien

Kardien
Karta
Invånarantal	ca 1 600 000
Befolkning	människor 90%, ankor 7%, halvlängsmän 2%, älvfolk 1%
Huvudstad	Ekeborg (ca 7 000)
Styrelseform	Feodal monarki
Exportvaror	Ull, spannmål, malm och järn
Importvaror	Tyger, salt, ädelmetaller
Religion	Den lysande vägen
Övrigt	Kardiens adelsklass är ytterst stark. Den lysande vägens exark på fastlandet har sitt säte i Ekeborg.

Historia

Kardien Historia

Geografi

Generellt är Kardien ett torrt och kargt land med lite skog och en del berg. Det mesta av den bördiga jorden är uppodlad av de många livegna bönder som befolkar landet.

Antivins udde

Antivins udde, Kardien nordligaste del, är ett lätt kuperat område med stora grässlätter. En del mindre skogspartier avbryter det i annars enformiga landskapet. Den södra kuststräckan mot Faltraxbukten är delvis uppodlad förutom det stora träskområdet Marsklandet.

Faltraxnäs och Divraslätten

Faltraxnäs är den stora halvö som med Antivins udde bildar Faltraxbukten. Mitt på halvön finns en större skog som heter Glada Skogen som även rymmer ett mindre bergsområde som heter Insakullarna. Nordväst om Glada Skogen är marken blottlagd efter massiv skogsavverkning och landskapet är en stor stäpp. Precis vid kusten har marken lyckats blir uppodlad. Nordost om skogen ligger Divraslätten med mycket bördigare jord. Främst på grund av Phaltofloden som rinner genom området och mynnar i kusten vid staden Faltrax. Söder om Glada Skogen är marken bördigare och stora veteodlingar får vatten från åarna Inspi och Gonlunaån som kommer från Insakullarna. Längst ut på västra Faltraxnäs är marken inte uppodlad utan bebos av penter, ett folkslag som står utanför det feodala systemet.

Divras udde och Brynhildurs skog

Kardiens sydöstra del utgörs av Divras udde. Marken är den bördigaste i Kardien och i princip hela landskapet utgörs av olika odlingar, främst vete och råg. Den breda och trögflytande Gridefloden rinner genom landskapet och från den kan bönderna bevattna sina marker. Den utgör dessutom en viktig transportled genom landskapet. Nordost om Divras udde ligger Kardiens andra skogsområde, Brynhildurs skog. Skogen är uppkallad efter en forna hjältinna och breder ut sig söder om Aidnebergen. Skogen bebos av en del älvfolk.

Klimat

Kardien har ett kopparhavsklimat med varma långa somrar och korta milda vintrar. Under vinterhalvåret kan ljumma skurar förekomma någorlunda ofta, framförallt i de högre belägna bergstrakterna. Nederbörden är i uteslutande fall regn utom riktigt högt upp i Aidnebergen där det kan förekomma snö eller hagel. Under vintern fylls sjöar och vattendrag i bergen som sedan mynnar i åar och floder. På låglandet är det under vintern oftast växlande molnighet och ibland klart väder. Stundtals är det dock kraftig nederbörd även här. Temperaturen håller sig runt 5-10 grader dagtid och ner till 0-strecket nattetid under vintern. Sommaren är mycket varmare och torrare. Det kan gå månader utan tillstymmelse till nederbörd och åar, floder och andra vattendrag kan ibland torka ut rejält. De stora slätterna blir torra och dammiga på sommaren. Skogarna torkar ut, men lövverken som skyddar något samt floder från Insakullarna och Aidnebergen svalkar skogarna till betydligt svalare än ute på öppen mark. Medeltemperaturen ligger runt 20 grader dagtid och 10 grader nattetid på försommaren och runt 35 grader dagtid och 15 grader nattetid på högsommaren.

Städer

Största staden i Kardien är huvudstaden Ekeborg med 7 000 invånare. Andra viktiga städer är Faltrax och hamnstaden Sterborg.

Ekeborg

Huvudartikel:Ekeborg

Faltrax

Huvudartikel:Faltrax

Längst in i sydöstra Faltraxbukten söder om ögruppen Achene ligger fristaden Faltrax. Den är belägen ett par hundra meter in från kusten längs Phaltoflodens utlopp. Under Kardiens första två kungadynastier var Faltrax Kardiens huvudstad, men då echterna tog över makten 424 e.O. flyttades kungens hov till Ekeborg som blev ny huvudstad. Faltrax är dock Kardiens näst folkrikaste stad med ungefär 4 500 invånare. År 574 köpte sig Faltrax fri från hertigen av Dareslätt genom en köpeskilling samt en årlig skatt till kungen.

Samhälle

Kardien styrs enligt en klassisk feodal modell med en regent och en adelklass som förlänats mycket av landet. Adeln som utgörs av folkslaget echter som stammar från landsfadern Valentin Echte. Den övriga befolkningen består till största delen av livegna bönder som försörger sig genom dagsverken åt den lokala baronen. I de större städerna kan man finna en ganska liten medelklass bestående av rikare handelsmän, magiker, hantverksmästare, präster och liknande.

Folkslag

Kardien befolkas till största del av människor. Urbefolkningen utgörs av folkslagen penter och ker-bosh medan echter, losdriver, faltrakier och nordmakare stammar från joriska folkslag. Förutom människor finns en del mindre samhällen med alver, ankor, halvlängdsmän, dvärgar och svartfolk.

Klasser

Adeln styr landet och innehar alla viktiga statliga befattningar. Enligt kardisk lag ärver den äldsta sonen odelat familjens jord och gods. Anledningen är att förhindra att gods delas upp och adeln blir stor men svag. Som följd finns det i Kardien en hel del adelsmän utan mark. Dessa innehar många statliga befattningar eller söker lyckan som präster, legsoldater, sjöfarare, solriddare eller lycksökande äventyrare. När man är på resande fot genom Kardien stöter man då och då på dessa landlösa adelsmän, främst i närheten och i städerna. De är ofta vänliga och trevliga men kan uppfattas som aningen snobbiga om man själv inte är av adlig börd. De vet dock om att de kommit i andra hand men ser det som sitt bidrag för att echterna ska behålla kontrollen över landet.

Bönderna utgör den massiva majoriteten av invånare. De är ohyggligt fattiga och lever under väldigt skrala förhållanden. För att klara livhanken jobbar på dagsverken åt den baron eller länsherre på vars mark de bor och det mesta av produktionen går till adeln i form av skatt. I gengäld är adeln skyldig att ge invånarna skydd mot yttre hot, vilket fungerar förhållandevis bra. De kardiska länsherrarna är ofta väldigt mån om sina undersåtar, främst för att behålla stabiliteten i landet men även för att maximera produktionen i det stundtals skrala landet. Den höga beskattningen omöjliggör att en bonde ska kunna jobba ihop så mycket pengar att han kan köpa sig fri från sin länsherre. Men då de blir väl behandlade av sina länsherrar och får behålla tillräckligt för att få mat för dagen och tak över huvudet nöjer de sig med det.

I städerna kan man hitta en liten del av befolkningen som bildar borgarklassen. Det är rikare personer men som inte tillhör adeln eftersom de inte är echter. En borgare kan vara finhantverkare, handelsman, präst eller en del av den statliga organisationen.