Pentiska: Skillnad mellan sidversioner
(Skapade sidan med 'Kategori:Språk Kategori:Kardien Pentiska talas av penterna, Kardiens urbefolkning. Det pentiska språket är troligen ett av de språk som hade rätt stor sp...') |
|||
Rad 12: | Rad 12: | ||
alv, s - lyrgiks | alv, s - lyrgiks | ||
ande som framträder i människoskepnad, s - akiks | ande som framträder i människoskepnad, s - akiks | ||
ansikte mot ansikte, adv - apakt | ansikte mot ansikte, adv - apakt | ||
bakom, prep - pe | bakom, prep - pe | ||
barn, s - relling | barn, s - relling | ||
barnlöst par, s - yliks | barnlöst par, s - yliks | ||
berg, s - terriks | berg, s - terriks | ||
bergsvind, s - ekhsiks | bergsvind, s - ekhsiks | ||
blad, s - 'aliks | blad, s - 'aliks | ||
bli glad, v - don | bli glad, v - don | ||
bli vän med, v - asen | bli vän med, v - asen | ||
blod, s - debbiks | blod, s - debbiks | ||
blå, adj - b'ektev | blå, adj - b'ektev | ||
bro, s - oktiks | bro, s - oktiks | ||
brunn, vattentäkt, s - irbaks | brunn, vattentäkt, s - irbaks | ||
bryta en pinne, v - rotkhian | bryta en pinne, v - rotkhian | ||
by, s - ikhoks | by, s - ikhoks | ||
bygga en eldstad, v - d'asyn | bygga en eldstad, v - d'asyn | ||
dotter, s - lynda | dotter, s - lynda | ||
dra mot sig, v - 'aprian | dra mot sig, v - 'aprian | ||
druid, s - ktirga | druid, s - ktirga | ||
dvärg, s - khryniks | dvärg, s - khryniks | ||
dålig, ond, rutten, adj - afy | dålig, ond, rutten, adj - afy | ||
döda, v - dekmyn | döda, v - dekmyn | ||
fiende, s - 'arniks | fiende, s - 'arniks | ||
fisk, s - pirkto | fisk, s - pirkto | ||
flod, s - syktiks | flod, s - syktiks | ||
flyta, v - syktyn | flyta, v - syktyn | ||
framför, prep - kti | framför, prep - kti | ||
fågel, s - pelliks | fågel, s - pelliks | ||
förbannelse som orsakar blindhet, s - moms'ela | förbannelse som orsakar blindhet, s - moms'ela | ||
glömma vad man vill säga, v - empyn | glömma vad man vill säga, v - empyn | ||
god dag, interj - felit! | god dag, interj - felit! | ||
grön, adj - g'efy | grön, adj - g'efy | ||
gul, adj - vyr | gul, adj - vyr | ||
guld, s - ava | guld, s - ava | ||
gå, v - epian | gå, v - epian | ||
gå fort, v - amian | gå fort, v - amian | ||
göra, v - podyn | göra, v - podyn | ||
göra något ensam, v - anian | göra något ensam, v - anian | ||
hals, s - rylta | hals, s - rylta | ||
havsvind, s - veks | havsvind, s - veks | ||
helig, adj - kh'at | helig, adj - kh'at | ||
hem, s - agriks | hem, s - agriks | ||
hoppa, v - yktryn | hoppa, v - yktryn | ||
hoppa fram ur buskarna, v - omsian | hoppa fram ur buskarna, v - omsian | ||
hoppa som en groda, v - mof'egian | hoppa som en groda, v - mof'egian | ||
hus, s - ykhiks | hus, s - ykhiks | ||
hälla över i annan behållare, v - evkhian | hälla över i annan behållare, v - evkhian | ||
hälsa, v - felitian | hälsa, v - felitian | ||
i, prep - ym | i, prep - ym | ||
inte göra något särskilt ofta, v - itesyn | inte göra något särskilt ofta, v - itesyn | ||
järn, s - etoktiks | järn, s - etoktiks | ||
klippa, s - vyks | klippa, s - vyks | ||
kläder, s - lalniks | kläder, s - lalniks | ||
kniv, s - aba | kniv, s - aba | ||
koniskt fisknät, s - reniks | koniskt fisknät, s - reniks | ||
krig, s - n'etniks | krig, s - n'etniks | ||
kulle, s - s'emka | kulle, s - s'emka | ||
kvinna, s - ykhotiks | kvinna, s - ykhotiks | ||
källa, s - ritmoliks | källa, s - ritmoliks | ||
leva, v - k'akhyn | leva, v - k'akhyn | ||
leva för evigt, v - ktafrian | leva för evigt, v - ktafrian | ||
liten kulle, s - eniks | liten kulle, s - eniks | ||
ljudet av ett vedträ, vedträ, s - byktiks | ljudet av ett vedträ, vedträ, s - byktiks | ||
långsam, adj - nyvtyk | långsam, adj - nyvtyk | ||
lägga något högt uppe, v - antyn | lägga något högt uppe, v - antyn | ||
magi, s - lomga | magi, s - lomga | ||
man, s - byriks | man, s - byriks | ||
mat, s - nobena | mat, s - nobena | ||
modig, adj - ope | modig, adj - ope | ||
måne, s - lyniks | måne, s - lyniks | ||
människa, s - khomiks | människa, s - khomiks | ||
norr, adv - v'er | norr, adv - v'er | ||
på, prep - nal | på, prep - nal | ||
reta, flörta, v - boppyn | reta, flörta, v - boppyn | ||
röd, adj - deb | röd, adj - deb | ||
silver, s - tebla | silver, s - tebla | ||
simma, v - ekygyn | simma, v - ekygyn | ||
sjö, s - eta | sjö, s - eta | ||
skog, s - asypiks | skog, s - asypiks | ||
snabb, adj - aktma | snabb, adj - aktma | ||
sol, s - t'atiks | sol, s - t'atiks | ||
son, s - ibiks | son, s - ibiks | ||
spjut, s - 'eda | spjut, s - 'eda | ||
sprida sig som trädrötter, v - ivyn | sprida sig som trädrötter, v - ivyn | ||
springa, v - gian | springa, v - gian | ||
spådomskonst, s - ktotmiks | spådomskonst, s - ktotmiks | ||
strunta i, v - efmian | strunta i, v - efmian | ||
svart, adj - pi | svart, adj - pi | ||
svartfolk, s - ona | svartfolk, s - ona | ||
svärd, s - 'epa | svärd, s - 'epa | ||
söder, adv - f'emid | söder, adv - f'emid | ||
tala nasalt, v - ktonnyn | tala nasalt, v - ktonnyn | ||
titta, v - otpian | titta, v - otpian | ||
trä, s - 'ara | trä, s - 'ara | ||
träd, s - f'anipa | träd, s - f'anipa | ||
trädande, s - k'anatta | trädande, s - k'anatta | ||
trädstam, s - iga | trädstam, s - iga | ||
träsk, s - saviks | träsk, s - saviks | ||
utlånat föremål, s - kh'eviks | utlånat föremål, s - kh'eviks | ||
utspridd, adj - lo | utspridd, adj - lo | ||
veck i tyg, hemlig plats, s - yniks | veck i tyg, hemlig plats, s - yniks | ||
vit, adj - opi | vit, adj - opi | ||
vän, s - r'esva | vän, s - r'esva | ||
väster, adv - khabb | väster, adv - khabb | ||
ylande långt borta, s - yma | ylande långt borta, s - yma | ||
yxa, s - apiks | yxa, s - apiks | ||
äta, v - itkhyn | äta, v - itkhyn | ||
öga, s - kh'appiks | öga, s - kh'appiks | ||
öra, s - khalktiks | öra, s - khalktiks | ||
öster, adv - kett | öster, adv - kett | ||
Nuvarande version från 11 oktober 2016 kl. 07.10
Pentiska talas av penterna, Kardiens urbefolkning.
Det pentiska språket är troligen ett av de språk som hade rätt stor spridning på Aidnehalvön innan jorerna kom dit. Möjligen är den nutida pentiskan en sentida ättling till någon numera utdöd erdirsk dialekt. En del ord liknar motsvarande erdirska eller till och med dalkiska, men exakt hur språkets släktskap ser ut är det ingen som vet. Detta helt enkelt eftersom ytterst få icke-penter någonsin har bemödat sig om att lära sig pentiska. En av de få som gjort det är Bendrick Ispiniern, en munk som för ett femtiotal år sedan skrev en kort avhandling om penterna och deras språk. Det är från detta verk som nedanstående information är hämtad.
- ”Något av det första som märkes när penternas språk inläres är att de äga mångtaliga ord som icke direkt låter sig översättas till vårt eget tungomål utan besvärliga omskrivningar. Till exempel hava de ett särskilt ord, moms’ela, för sådana förbannelser som orsaka blindhet, ett litet ord, empyn, som användes för att beskriva känslan av att glömma bort vad man tänkte säga samt det märkliga ordet byktiks som betecknar antingen ett vedträ eller det ljud som uppstår när vedträt klyvs. Vidare skilja de exempelvis mellan yktryn, som betyder ”hoppa”, omsian som betyder ”hoppa fram ur buskar” och mof’egian som har den underliga betydelsen att hoppa likt en groda.
- För den som tidigare lärt sig dalkernas tungomål föreligger icke några större svårigheter med penternas språk. De båda språken likna nämligen varandra på vissa sätt vad gäller böjning av ord och andra grammatiska regler. Även vissa pentiska ord ha likheter med motsvarande dalkiska. ’arniks, som betyder ”fiende” liknar dalkiskans árnea, dålig, pelliks ”fågel” låter såsom dalkiskans bello, kh’at ”helig” som kás med samma betydelse och antyn ”att lägga något högt uppe” har likheter med dalkernas ord för ”hög”, antoi. Nedan har jag sammanställt en kort lista på pentiska ord, så att den ärevördige läsaren själv kan se både hur de ha märkliga betydelser och hur vissa ord likna dalkiska."
Ordlista
alv, s - lyrgiks
ande som framträder i människoskepnad, s - akiks
ansikte mot ansikte, adv - apakt
bakom, prep - pe
barn, s - relling
barnlöst par, s - yliks
berg, s - terriks
bergsvind, s - ekhsiks
blad, s - 'aliks
bli glad, v - don
bli vän med, v - asen
blod, s - debbiks
blå, adj - b'ektev
bro, s - oktiks
brunn, vattentäkt, s - irbaks
bryta en pinne, v - rotkhian
by, s - ikhoks
bygga en eldstad, v - d'asyn
dotter, s - lynda
dra mot sig, v - 'aprian
druid, s - ktirga
dvärg, s - khryniks
dålig, ond, rutten, adj - afy
döda, v - dekmyn
fiende, s - 'arniks
fisk, s - pirkto
flod, s - syktiks
flyta, v - syktyn
framför, prep - kti
fågel, s - pelliks
förbannelse som orsakar blindhet, s - moms'ela
glömma vad man vill säga, v - empyn
god dag, interj - felit!
grön, adj - g'efy
gul, adj - vyr guld, s - ava
gå, v - epian
gå fort, v - amian
göra, v - podyn
göra något ensam, v - anian
hals, s - rylta
havsvind, s - veks
helig, adj - kh'at
hem, s - agriks
hoppa, v - yktryn
hoppa fram ur buskarna, v - omsian
hoppa som en groda, v - mof'egian
hus, s - ykhiks
hälla över i annan behållare, v - evkhian
hälsa, v - felitian
i, prep - ym
inte göra något särskilt ofta, v - itesyn
järn, s - etoktiks
klippa, s - vyks
kläder, s - lalniks
kniv, s - aba
koniskt fisknät, s - reniks
krig, s - n'etniks
kulle, s - s'emka
kvinna, s - ykhotiks
källa, s - ritmoliks
leva, v - k'akhyn
leva för evigt, v - ktafrian
liten kulle, s - eniks
ljudet av ett vedträ, vedträ, s - byktiks
långsam, adj - nyvtyk
lägga något högt uppe, v - antyn
magi, s - lomga
man, s - byriks
mat, s - nobena
modig, adj - ope
måne, s - lyniks
människa, s - khomiks
norr, adv - v'er
på, prep - nal
reta, flörta, v - boppyn
röd, adj - deb
silver, s - tebla
simma, v - ekygyn
sjö, s - eta
skog, s - asypiks
snabb, adj - aktma
sol, s - t'atiks
son, s - ibiks
spjut, s - 'eda
sprida sig som trädrötter, v - ivyn
springa, v - gian
spådomskonst, s - ktotmiks
strunta i, v - efmian
svart, adj - pi
svartfolk, s - ona
svärd, s - 'epa
söder, adv - f'emid
tala nasalt, v - ktonnyn
titta, v - otpian
trä, s - 'ara
träd, s - f'anipa
trädande, s - k'anatta
trädstam, s - iga
träsk, s - saviks
utlånat föremål, s - kh'eviks
utspridd, adj - lo
veck i tyg, hemlig plats, s - yniks
vit, adj - opi
vän, s - r'esva
väster, adv - khabb
ylande långt borta, s - yma
yxa, s - apiks
äta, v - itkhyn
öga, s - kh'appiks
öra, s - khalktiks
öster, adv - kett
Namn
Vanligen bär penterna endast ett namn utan efternamn. Har en pent ett efternamn är det oftast ett tillnamn som "den fete", "rödnäsa", "armstarke", "den sköna" eller liknande. Familjenamn har de av tradition inte. Nedan följer en lista på typiska pentiska namn. Det bör tilläggas att även joriska namn är vanligt förekommande bland penterna.
Kvinnonamn
- Amsa
- Ys'ea
- Elova
- Idra
- 'Eda
- Khatva
- Ketosa
- 'Ema
- Nidla
- Pakhma
Mansnamn
- Aktiliks
- Paridoks
- Yviks
- Olegiks
- Rediks
- Faloraks
- Ktepiks
- Nisotiks
- Basyliks
- Mipaks