En essaye till en felicisk historia naturaliae: Skillnad mellan sidversioner

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 5: Rad 5:


{{ citat |  
{{ citat |  
*Alcedon - Kungsfiskare
*Blå klockgroda - ätlig groda
*Erbulasgran, också kallad Omorika - Serebgran, kallas Nidagran i [[Torshem]] och norra [[Berendien]]
*Farkhonemon - Röd vallmo
*Felisleka - Kattmynta
*Felicisk tulpan - purpurfärgad tulpansort
*Fjäderlavendula - Lavendelart från söder om [[Erbulasbergen|Erbulas]] som skiljer sig från den vanliga lavendeln genom en skarpare doft
*Galadonufågel - Härfågel, anses av alla felicier vara ett omen för krig, kamp och strid, ett sändebud från [[Galmon]]
*Holmek - Skogsek
*Hornviperan - Behornad huggorm, tämjs ofta och används i olika feliciska kulter
*Karmosinödla - liten röd ödla som finns i steniga områden och i städerna på hela [[Tolan]]halvön.
*Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg så kallad kimzonsk karmosin.  
*Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg så kallad kimzonsk karmosin.  
*Krunsk ek - Urkisk ek  
*Krunsk ek - Urkisk ek  
*Holmek - Skogsek
*Lavniros - Vit rossort döpt efter den tolanska mångudinnan [[Luvena|Lavini]]
*Tempelceder - Libnonceder, kallas också Kungsceder då fällandet av dessa träd är regale
*Lökgroda - oätlig groda
*Erbulasgran, också kallad Omorika - Serebgran, kallas Nidagran i Torshem och norra Berendien
*Muskatellsalvia - lokal salviaart med fyllig doft och smak
*Natthäger - svart häger
*Pelenostall - Terpentintall, ur denna utvinns den skarpa cembraoljan som används i flera syften bl.a. som medicin, möbelolja och för retsinering av vin  
*Pelenostall - Terpentintall, ur denna utvinns den skarpa cembraoljan som används i flera syften bl.a. som medicin, möbelolja och för retsinering av vin  
*Philasbröd - Ihannesbröd, kallas Odosbröd i större delen av Kopparhavsområdet  
*Philasbröd - Ihannesbröd, kallas Odosbröd i större delen av Kopparhavsområdet  
*Felicisk tulpan - purpurfärgad tulpansort
*Smaluggersnok - Grön vattensnok. [[Enki|Amçis]] följare håller den för helig.
*Farkhonemon - Röd vallmo
*Stjärnlilja - Krollilja  
*Stjärnlilja - Krollilja  
*Fjäderlavendula - Lavendelart från söder om Erbulas som skiljer sig från den vanliga lavendeln genom en skarpare doft
*Stor skräveltrut - mycket ljudlig och irriterande trut. Kallas ofta för [[Erebosier]]trut av felicierna.
*Lavniros - Vit rossort döpt efter den tolanska mångudinnan Lavini
*Svart locust - liten köttbitarvariant som tämjs och släpps loss på den [[pelenos]]iska befolkningen av de [[illvättar]] som bor i de pelenosiska bergens djup.
*Muskatellsalvia - lokal salviaart med fyllig doft och smak
*Felisleka - Kattmynta
*Svartsvanshare - Hare m. svart svans  
*Svartsvanshare - Hare m. svart svans  
*Svartsvanshjort - Tolansk kronhjortsras  
*Svartsvanshjort - Tolansk kronhjortsras  
*Hornviperan - Behornad huggorm, tämjs ofta och används i olika feliciska kulter
*Tempelceder - Libnonceder, kallas också Kungsceder då fällandet av dessa träd är regale
*Smaluggersnok - Grön vattensnok. Amçis följare håller den för helig.
*Karmosinödla - liten röd ödla som finns i steniga områden och i städerna på hela Tolanhalvön.
*Blå klockgroda - ätlig groda
*Lökgroda - oätlig groda
*Svart locust - liten köttbitarvariant som tämjs och släpps loss på den pelenosiska befolkningen av de illvättar som bor i de pelonsiska bergens djup.
*Stor skräveltrut - mycket ljudlig och irriterande trut. Kallas ofta för Erebosiertrut av felicierna.
*Alcedon - Kungsfiskare
*Galadonufågel - Härfågel, anses av alla felicier vara ett omen för krig, kamp och strid, ett sändebud från Galmon
*Natthäger - svart häger
*Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg sk. kimzonsk karmosin.
----
----
Utdrag från indexet till "[[En essaye till en felicisk historia naturaliae]]"|}}
Utdrag från indexet till "[[En essaye till en felicisk historia naturaliae]]"|}}

Nuvarande version från 6 april 2021 kl. 02.28

En beskrivning av Feliciens djur och växter författad av den feliciska mandelacolyten Lykarion DiUriel vid Lyceet i Mafor.

  • Alcedon - Kungsfiskare
  • Blå klockgroda - ätlig groda
  • Erbulasgran, också kallad Omorika - Serebgran, kallas Nidagran i Torshem och norra Berendien
  • Farkhonemon - Röd vallmo
  • Felisleka - Kattmynta
  • Felicisk tulpan - purpurfärgad tulpansort
  • Fjäderlavendula - Lavendelart från söder om Erbulas som skiljer sig från den vanliga lavendeln genom en skarpare doft
  • Galadonufågel - Härfågel, anses av alla felicier vara ett omen för krig, kamp och strid, ett sändebud från Galmon
  • Holmek - Skogsek
  • Hornviperan - Behornad huggorm, tämjs ofta och används i olika feliciska kulter
  • Karmosinödla - liten röd ödla som finns i steniga områden och i städerna på hela Tolanhalvön.
  • Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg så kallad kimzonsk karmosin.
  • Krunsk ek - Urkisk ek
  • Lavniros - Vit rossort döpt efter den tolanska mångudinnan Lavini
  • Lökgroda - oätlig groda
  • Muskatellsalvia - lokal salviaart med fyllig doft och smak
  • Natthäger - svart häger
  • Pelenostall - Terpentintall, ur denna utvinns den skarpa cembraoljan som används i flera syften bl.a. som medicin, möbelolja och för retsinering av vin
  • Philasbröd - Ihannesbröd, kallas Odosbröd i större delen av Kopparhavsområdet
  • Smaluggersnok - Grön vattensnok. Amçis följare håller den för helig.
  • Stjärnlilja - Krollilja
  • Stor skräveltrut - mycket ljudlig och irriterande trut. Kallas ofta för Erebosiertrut av felicierna.
  • Svart locust - liten köttbitarvariant som tämjs och släpps loss på den pelenosiska befolkningen av de illvättar som bor i de pelenosiska bergens djup.
  • Svartsvanshare - Hare m. svart svans
  • Svartsvanshjort - Tolansk kronhjortsras
  • Tempelceder - Libnonceder, kallas också Kungsceder då fällandet av dessa träd är regale

Utdrag från indexet till "En essaye till en felicisk historia naturaliae"

Hämtad från "https://erebaltor.se/wiki/index.php?title=En_essaye_till_en_felicisk_historia_naturaliae&oldid=22343"