Aghargaförbundet: Skillnad mellan sidversioner

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[category:Nargur]]
[[Kategori:Nargur]]
Aghargaförbundet (''n. Aghagar-sagh'') är ett förbund av krigerska stammar i [[Nargur]] norr om [[Agharga]]flodens övre löp. Det bildades redan på 280-talet e.O. och är en av norra Nargurs viktigaste maktfaktorer. I början var det en allians av mindre stammar som alla kämpade mot svartfolkshorden [[Frostbitarna]] från myrlanden i väst. Dessa svartfolk var i besittelse av järnvapen de tagit från människofolk i södern och kunde därför utdela mycket hårda slag mot nargurerna som endast stred med sten och trä. Först när förbundet allierade sig med [[Barbia|barbiska]] hövdingar i ett angrepp mot södern och dets förklenade folk på 330-talet e.O. blev de kända utanför sitt eget område. De stammar som nu ingår i förbundet är [[Darborahg]], [[Nio Lindar]], [[Mehrs-Oro]], [[Whygos]] och [[Klyftspricke]]. Några klaner ej anslutna de stora stammarna är [[klahn Lakohs]], [[klahn Djupmyr]] och [[klahn Edermorgh]]. Agharga-förbundet leds av ardh-hersen [[Obyrether]] från Lakohsklanen.


Aghagar-sagh är ett förbund av krigerska stammar i [[Nargur]] norr om Aghargaflodens övre löp. Det bildades redan på 280-talet e.O. och är en av norra Nargurs viktigaste maktfaktorer. I början var det en allians av mindre stammar som alla kämpade mot svartfolkshorden [[Frostbitarna]] från myrlanden i väst. Dessa svartfolk var i besittelse av järnvapen de tagit från människofolk i södern och kunde därför utdela mycket hårda slag mot nargurerna som endast stred med sten och trä. Först när förbundet allierade sig med barbiska hövdingar i ett angrepp mot södern och dets förklenade folk på 330-talet e.O. blev de kända utanför sitt eget område. De stammar som nu ingår i förbundet är [[Darborahg]], [[Nio Lindar]], [[Mehrs-Oro]], [[Whygos]] och [[Klyftspricke]]. Några klaner ej anslutna de stora stammarna är [[klahn Lakohs]], [[klahn Djupmyr]] och [[klahn Edermorgh]]. Agharga-förbundet leds av ardh-hersen [[Obyrether]] från Lakohsklanen.


http://img217.imageshack.us/img217/9523/norranargur.jpg
----


''Karta över Aghargaförbundets nuvarande marker:''
''Karta över Aghargaförbundets nuvarande marker:'' http://img217.imageshack.us/img217/9523/norranargur.jpg


''Diskussion...''
''Diskussion...''


Kan tänka mig att Aghargaförbundet som mycket interesserade av järnvapen. Vi vet från Barbia-modulen att många höglandsstammar har brist på järn och en liknande situation gällande förbundet borde passa bra in det nordöstra Nargur. I de södra skogarna handlar nargurena järn av dvärgarna, och även människorna i Trasimo och Torshem, men handelsvarorna når sällan upp i nordöst till förbundet eller andra här. Aghargerna kan även tänkas representera några av de mest konservativas av nargurerna (vilka alla lever med sina förfäders andar och tankarna om att deras sätt även är vårat sätt är mycket framträdande) och handel med söderns svaga folk ar inte att tänka på. Plundring däremot...  
:''Kan tänka mig att Aghargaförbundet som mycket interesserade av järnvapen. Vi vet från Barbia-modulen att många höglandsstammar har brist på järn och en liknande situation gällande förbundet borde passa bra in det nordöstra Nargur. I de södra skogarna handlar nargurena järn av dvärgarna, och även människorna i Trasimo och Torshem, men handelsvarorna når sällan upp i nordöst till förbundet eller andra här. Aghargerna kan även tänkas representera några av de mest konservativas av nargurerna (vilka alla lever med sina förfäders andar och tankarna om att deras sätt även är vårat sätt är mycket framträdande) och handel med söderns svaga folk ar inte att tänka på. Plundring däremot...''


...nu tänker jag medans jag skriver...
:''Aghargaforbundet är kanske ganska mäktigt med tanke på antal krigare och de ingående klanernas revir, men bristen på bra vapen och det faktum att svartfolken är stärka i området har gjort att omvärlden inte riktigt är medvetna om det potentiella hotet...''
 
Aghargaforbundet är kanske ganska mäktigt med tanke på antal krigare och de ingående klanernas revir, men bristen på bra vapen och det faktum att svartfolken är stärka i området har gjort att omvärlden inte riktigt är medvetna om det potentiella hotet...


''Diskussion...''
''Diskussion...''


Som kan synas så går vägen mellan Timmerstaden och Babor i skogsbrynet väster om Aghargaförbundets kärnland. Den är dock på inga vis säker, tvärt emot, eftersom aghargerna jagar (och plundrar) långt från sina egna marker. Förbundet representerar ytterligheten av den misstro mot söderns svaga folk som helt Kejsardömet Jorpagnas dagar funnits hos nargurerna, en misstro som hos aghargerna har utvecklat sig till närmast hat.  
:''Som kan synas så går vägen mellan Timmerstaden och Babor i skogsbrynet väster om Aghargaförbundets kärnland. Den är dock på inga vis säker, tvärt emot, eftersom aghargerna jagar (och plundrar) långt från sina egna marker. Förbundet representerar ytterligheten av den misstro mot söderns svaga folk som helt Kejsardömet Jorpagnas dagar funnits hos nargurerna, en misstro som hos aghargerna har utvecklat sig till närmast hat. Jorer (läs: Icke-nargurer av ungefärligt sydländsk utseende) och andra som har kontakter med dessa duger endast som yxföda och offer åt Mirraghan. Som tur är så tvingas dessa blodtörstiga vildar att agna mycket av sin kraft mot ärkefienden från myrlanden i väst (där aghargerna engång bodde) - svartfolksklanen Frostbitarna. Handeln mellan Timmerstaden och Babor sker därför i mycket liten omfattning, men ibland kan tursamma karavaner lyckas slinka genom mellan agharger och svartfolk med mycket god förtjänst i Babor för både glaspärlor som mithrilvapen. Handlare från södern avsätter därför heller sina varor på vägen genom Nargur och i Timmerstaden, alternativt så följer de med någon av timmerflottarna nerför floden mot det fjärran Mastika Agga. Kejsar Yddris i Babor skulle därför mycket gärna se Aghargaförbundet krossat men han har mer än nog med regera sitt eget rike som nu också härjas av krig mot både habuloner som tridorkrigare. Hur dvärgarna ställer sig har jag inte riktigt bestämdt men norra Nargur ligger långt från Nidabergen och Kihzâr-Khôns makt.''
"Jorer" (läs: Icke-nargurer av ungefärligt sydländsk utseende) och andra som har kontakter med dessa duger endast som yxföda och offer åt Mirraghan. Som tur är så tvingas dessa blodtörstiga vildar att agna mycket av sin kraft mot ärkefienden från myrlanden i väst (där aghargerna engång bodde) - svartfolksklanen Frostbitarna. Handeln mellan Timmerstaden och Babor sker därför i mycket liten omfattning, men ibland kan tursamma karavaner lyckas slinka genom mellan agharger och svartfolk med mycket god förtjänst i Babor för både glaspärlor som mithrilvapen.  
Handlare från södern avsätter därför heller sina varor på vägen genom Nargur och i Timmerstaden, alternativt så följer de med någon av timmerflottarna nerför floden mot det fjärran Mastika Agga. Kejsar Yddris i Babor skulle därför mycket gärna se Aghargaförbundet krossat men han har mer än nog med regera sitt eget rike som nu också härjas av krig mot både habuloner som tridorkrigare. Hur dvärgarna ställer sig har jag inte riktigt bestämdt men norra Nargur ligger långt från Nidabergen och Kihzâr-Khôns makt.

Versionen från 14 mars 2017 kl. 06.25

Aghargaförbundet (n. Aghagar-sagh) är ett förbund av krigerska stammar i Nargur norr om Aghargaflodens övre löp. Det bildades redan på 280-talet e.O. och är en av norra Nargurs viktigaste maktfaktorer. I början var det en allians av mindre stammar som alla kämpade mot svartfolkshorden Frostbitarna från myrlanden i väst. Dessa svartfolk var i besittelse av järnvapen de tagit från människofolk i södern och kunde därför utdela mycket hårda slag mot nargurerna som endast stred med sten och trä. Först när förbundet allierade sig med barbiska hövdingar i ett angrepp mot södern och dets förklenade folk på 330-talet e.O. blev de kända utanför sitt eget område. De stammar som nu ingår i förbundet är Darborahg, Nio Lindar, Mehrs-Oro, Whygos och Klyftspricke. Några klaner ej anslutna de stora stammarna är klahn Lakohs, klahn Djupmyr och klahn Edermorgh. Agharga-förbundet leds av ardh-hersen Obyrether från Lakohsklanen.



Karta över Aghargaförbundets nuvarande marker: http://img217.imageshack.us/img217/9523/norranargur.jpg

Diskussion...

Kan tänka mig att Aghargaförbundet som mycket interesserade av järnvapen. Vi vet från Barbia-modulen att många höglandsstammar har brist på järn och en liknande situation gällande förbundet borde passa bra in det nordöstra Nargur. I de södra skogarna handlar nargurena järn av dvärgarna, och även människorna i Trasimo och Torshem, men handelsvarorna når sällan upp i nordöst till förbundet eller andra här. Aghargerna kan även tänkas representera några av de mest konservativas av nargurerna (vilka alla lever med sina förfäders andar och tankarna om att deras sätt även är vårat sätt är mycket framträdande) och handel med söderns svaga folk ar inte att tänka på. Plundring däremot...
Aghargaforbundet är kanske ganska mäktigt med tanke på antal krigare och de ingående klanernas revir, men bristen på bra vapen och det faktum att svartfolken är stärka i området har gjort att omvärlden inte riktigt är medvetna om det potentiella hotet...

Diskussion...

Som kan synas så går vägen mellan Timmerstaden och Babor i skogsbrynet väster om Aghargaförbundets kärnland. Den är dock på inga vis säker, tvärt emot, eftersom aghargerna jagar (och plundrar) långt från sina egna marker. Förbundet representerar ytterligheten av den misstro mot söderns svaga folk som helt Kejsardömet Jorpagnas dagar funnits hos nargurerna, en misstro som hos aghargerna har utvecklat sig till närmast hat. Jorer (läs: Icke-nargurer av ungefärligt sydländsk utseende) och andra som har kontakter med dessa duger endast som yxföda och offer åt Mirraghan. Som tur är så tvingas dessa blodtörstiga vildar att agna mycket av sin kraft mot ärkefienden från myrlanden i väst (där aghargerna engång bodde) - svartfolksklanen Frostbitarna. Handeln mellan Timmerstaden och Babor sker därför i mycket liten omfattning, men ibland kan tursamma karavaner lyckas slinka genom mellan agharger och svartfolk med mycket god förtjänst i Babor för både glaspärlor som mithrilvapen. Handlare från södern avsätter därför heller sina varor på vägen genom Nargur och i Timmerstaden, alternativt så följer de med någon av timmerflottarna nerför floden mot det fjärran Mastika Agga. Kejsar Yddris i Babor skulle därför mycket gärna se Aghargaförbundet krossat men han har mer än nog med regera sitt eget rike som nu också härjas av krig mot både habuloner som tridorkrigare. Hur dvärgarna ställer sig har jag inte riktigt bestämdt men norra Nargur ligger långt från Nidabergen och Kihzâr-Khôns makt.