Monturerna

Monturerna är en ögrupp ute i Västerhavet.

Landsfakta

Invånarantal:
Befolkning: 100% Människor
Huvudstad: Timar (ca 5 000)
Statsöverhuvud: hertig Mauritz VI Bergenswäärd
Styrelseform: monarki
Exportvaror: mullbärsvin, bly, svavel
Importvaror: lyxvaror
Välstånd: fattigt
Armé: liten armé, liten men stark flotta
Religion: solguden Sbintor (en avart av Lysande Vägen), naturanden Mokylider, odöda kulter
Övrigt: monturierna är kända för sitt skeppsbygge och sina många sjöfarare

Historia

Ca. 1300 f.O.

Ögruppen upptäcks av krunska sjöfarare. Några år senare koloniseras ön och stora silverfyndigheter i bergen leder till ekonomisk framgång. Handel bedrivs med omvärlden och kolonin blir allt rikare och mäktigare.

1117 f.O.

Monturerna bryter sig loss från Krun.

1022 f.O.

Monturernas drottning, Karaleia VII, får en vision om en halvgudinna som sitter fängslad i de monturiska bergen. Drottningen blir i visionen lovad makt och rikedom om hon befriar gudinnan, vars namn var Imária. Karaleia accepterar erbjudandet och efter två månaders sökande kan Imária befrias. Imária visar sig dock vara de odödas och alla plågors gudinna, och förvandlar Karaleia till sitt viljelösa redskap. Hon blir vampyr, och hjälper sedan sin gudinna att förvandla öarnas befolkning till gengångare. En underjordisk stad grävs ut i bergen. Omvärlden förblir ovetande om vad som inträffat.

1018 f.O.

All handel och kommunikation med omvärlden upphör. Monturernas befolkning är vid detta laget helt omvandlade.

996 f.O.

Gråalver framför en teori om att en farsot drabbat Monturerna och raderat ut befolkningen. Omvärlden börjar undvika ögruppen och olika rykten sprids.

599 f.O.

Tredje Konfluxen drabbar Monturerna. Köttbitarna halverar den odöda befolkningen (kallade imarioter) och de resterande invånarna flyr till den underjordiska staden.

598 f.O.

Ett kraftigt jordskalv delar huvudön i en sydlig och en nordlig del. Större delen av den underjordiska staden raseras, men Karaleia lyckas fly till en krypta där hon sedan dess varit instängd. Efter dessa händelser förblir Monturerna obebodda i många år, endast omgärdade av rykten om spökskepp.

370 e.O.

Den kardiske adelsmannen Mauritz Bergenswäärd blir fråntagen sin titel efter att hans far varit inblandad i politiska konspirationer och religiöst oliktänkande. Mauritz säljer sin egendom och beger sig ut till havs för att börja om sitt liv på annan plats.

373 e.O.

Mauritz upptäcker Monturerna, där han bosätter sig med drygt 500 följeslagare från Kardien (främst följare av S:t Bintor, som han själv, men även andra oönskvärda minoriteter). En befäst stad, Timar, uppförs på Elmors östkust. Mauritz återtar sin forna hertigtitel och utropar sig till härskare över Monturerna. Befolkningen börjar bruka jorden och man upptäcker silverfyndigheter i bergen.

377 e.O

Mauritz äktar en soldatdotter, som året därpå föder en tronarvinge.

380 e.O.

Mauritz mördas av en fanatisk anarkist vid namn Gideon Barktunga. Som straff kastas denne nedför den klyfta som skiljer Elmor från Gogero. Klyftan får efter denna händelse namnet Gideonklyftan. Efter Mauritz’ död instiftas Rådet, som hädanefter tjänar som rådgivare åt kommande hertigar.

394 e.O.

Adinovan I, son till Mauritz, tillträder Monturernas tron.

430 e.O.

Morgan, yngste son till Adinovan I, avlider i en olyckshändelse, och hertigen dör i chock och sorg av en hjärtattack. Hans äldste son, Benoval, tillträder tronen men delar styret med sin syster, Abina.

434 e.O.

Benoval I och Abina grundar Sbintorkyrkan, baserad på folkets tro på Sbintor, en förvrängning av S:t Bintor. Sbintor förklaras kräva dyra offergåvor. Den nya teologin som presenteras är helt och hållet uppdiktad av det styrande syskonparet, i syfte att inbringa pengar och stärka folkets enighet. Religionens sanna natur är endast känd av rådsmännen och de högsta prästerna.

441 e.O.

Både Benoval I och Abina dör ogifta när en del av fästningen brinner upp efter ett blixtnedslag. Rådet väljer Nicholas Hovenhielm, oäkta son till Benoval I, till hertig och denne antar då namnet Mauritz II.

449 e.O.

En lag instiftas som tvingar Monturernas invånare att dyrka Sbintor eller att dömas som hädare.

496 e.O.

Mauritz II dör av naturliga orsaker och efterträds av sin son Getzov I.

508 e.O.

Getzov I dör efter att ha blivit förgiftad. Mordet förblir ouppklarat, men flera personer i hertigens närhet hängs som syndabockar. Hertigens son, Mauritz III, övertar tronen.

515 e.O.

Mauritz III avlider i sviterna av en febersjukdom och efterträds av sin son, Mauritz IV.

562 e.O.

Mauritz IV meddelar Rådet att det i en dröm uppenbarats att han kommer att leva för evigt och aldrig dö. Han avlider prompt samma dag av hjärtslag, dagen före sin 69:e födelsedag.

563 e.O.

Mauritz V tillträder tronen på Sbintors Förstadag efter sin faders, Mauritz IV, död.

564 e.O.

En lag instiftas som förbjuder utövandet av magi samt innehavet av magiska föremål på Monturerna.

597 e.O.

Mauritz V avlider, och då hans äldste son, Adinovan II, studerar på fastlandet tar hertigens bror, Getzov II, tillfälligt över tronen.

599 e.O.

Adinovan II återvänder till Monturerna och övertar tronen efter sin farbror.

604 e.O.

Hertigens son, Benoval II, mördas i sömnen. Fyra sannolikt oskyldiga personer anklagas för mordet och störtas i Gideonklyftan. Troligen var det egentligen Rådet som låg bakom dådet.

607 e.O.

Adinovan II mördas, troligen av rebeller. Mordet förblir ouppklarat. Hans yngste son, Mauritz VI, kröns till hertig.

Geografi

Monturernas Geografi

Karta

Karta över Monturerna

Karta över Monturernas läge i Västerhavet

Städer

Monturernas Städer

Timar

Huvudartikel:Timar

Samhälle

Styre

Hertigen

• Mauritz VI Bergenswäärd

Rådet

• Frithiof Gråhand
• Martus Björkenstam
• Marmalot Lindegård
• Kundvir Lagfast
• Krianna Steneborg
• Moinbrug Barkenkind
• Rodolf Astula