Joriska kalendersystemet: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
(24 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[kategori: | [[kategori:Tideräkning]] | ||
[[kategori:Kejsardömet Jorpagna]] | |||
Kalendersystem som utvecklades i sammanhang med [[Kejserliga Jorpagniska tideräkningen]]. | |||
Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med 30 dygn vardera. Månaderna räknas från [[fullmåne]]* och dygnet från midnatt. | |||
Det joriska kalendersystemet används i [[Nyjoriska kalendern]] och [[Trakoriska kalendern]]. | Det joriska kalendersystemet används i [[Nyjoriska kalendern]] och [[Trakoriska kalendern]]. | ||
=Historia= | |||
Joriska kalendersystemet utvecklades i [[Kejsardömet Jorpagna]] och bygger till stor del på [[Golwyndisk tideräkning]]. Månadernas ordning och deras namn efter de tolv golwyndiska [[Tidsgudomarna]] har alltid varit den samma även om namnen ändrats med språket från kejserlig jori till nyjori. Månaderna grupperas i kvartal om tre månader vardera, ''Vinterkvartalet'' från vintersolståndet och Persils första dygn, ''Vårkvartalet'' från vårdagjämningen och Iskamsis första dygn, ''Sommarkvartalet'' från sommarsolståndet och Melendos första dygn, och ''Höstkvartalet'' från höstdagjämningen och Taragans första dygn. Månaderna har alla 30 dygn och följer måncyklen med inledning vid [[fullmåne]] och avslutning vid [[mörkmåne]]. Dygnet indelas i 24 timmar och räknas från midnatt. En timmes längd varierade ursprungligen med årstiden eftersom dygnets ljusa tid delades i tolv lika delar (med motsvarande tolv lika delar under den mörka tiden) så att en vintertimme var mycket kortare än en sommartimme. Detta orsakade dock inte några större problem under Kejsardömet Jorpagnas tid då alla joriska städer och militärförläggningar hade officiella solur som korrigerades till fasta tider. Numera är det dock av praktiska skäl vanligt att alla dygnets timmar är lika långa året om. | |||
=Månaderna= | |||
*[[Persil]] | |||
*[[Gyrsag]] | |||
*[[Fateska]] | |||
*[[Iskamsi]] | |||
*[[Misiska]] | |||
*[[Minde]] | |||
*[[Melendo]] | |||
*[[Byrdo]] | |||
*[[Giren]] | |||
*[[Taragan]] | |||
*[[Nusin]] | |||
*[[Tannan]] | |||
=Kalendern= | |||
==Vinterkvartalet== | |||
''' | {{ citat |'''Persil''' | ||
---- | |||
1[[¤]], 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | |||
{{ citat |'''Gyrsag''' (30 dagar) | |||
---- | |||
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | |||
''' | {{ citat |'''Fateska''' (30 dagar) | ||
---- | |||
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | |||
==Vårkvartalet== | |||
''' | {{ citat |'''Iskamsi''' (30 dagar) | ||
---- | |||
1[[¤]], 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | |||
''' | {{ citat |'''Misiska''' (30 dagar) | ||
---- | |||
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | |||
{{ citat |'''Minde''' (30 dagar) | |||
---- | |||
'''Månedag''', 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, '''Mellanfortdag''', 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14|}} | |||
==Sommarkvartalet== | |||
{{ citat |'''Melendo''' (30 dagar) | |||
{{ citat |''' | |||
---- | ---- | ||
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, | 1[[¤]], 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | ||
{{ citat |'''Byrdo''' (30 dagar) | |||
{{ citat |''' | |||
---- | ---- | ||
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, | 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | ||
{{ citat |'''Giren''' (30 dagar) | |||
{{ citat |''' | |||
---- | ---- | ||
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, | 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | ||
==Höstkvartalet== | |||
{{ citat |'''Taragan''' (30 dagar) | |||
{{ citat |''' | |||
---- | ---- | ||
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, | 1[[¤]], 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | ||
{{ citat |'''Nusin''' (30 dagar) | |||
{{ citat |''' | |||
---- | ---- | ||
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, | 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | ||
{{ citat |'''Tannan''' (30 dagar) | |||
{{ citat |''' | |||
---- | ---- | ||
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, | 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 |}} | ||
''[[¤]] = Solstånd och dagjämningar'' | |||
''* Månaden har inte alltid räknats från fullmånen. Den gjorde det ursprungligen men efter den [[Tebertinska reformen]] 700 f.O. frångicks detta och månfaserna följde under lång tid inte kalendermånaderna. Först på 270-talet e.O. sammanfördes med [[Mandelorden]]s hjälp kalendermånaden och månmånaden igen. Kejsar [[Domion]] införde vid sin reform ett system som rubbade den ursrungligen mycket ordningssamma i kalendern. Han var nämligen född på Gyrsags sista dag, olycksmånaden, och bestämde därför att denna dagen istället skulle bli Fateskas första dag. Fråga inte varför, de som gjorde så kastades till [[Mantikora|mantikororna]]. Denna praksis trasslar dock till det fortfarande för de lärde som efter [[Mörkertiden|Mörkertidens]] kaos försökt röja upp i gamla historiska dokument och fick som följd vid införandet av den [[Arcivaliska tideräkningen]] att varje månad gavs 29 dygn istället för 30 som de ursprungligen hade. Först under 270-talet e.O. åtgärdades denna avvikelse men den orsakar fortfarande problem för historikerna.'' |
Nuvarande version från 15 november 2024 kl. 09.10
Kalendersystem som utvecklades i sammanhang med Kejserliga Jorpagniska tideräkningen. Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med 30 dygn vardera. Månaderna räknas från fullmåne* och dygnet från midnatt.
Det joriska kalendersystemet används i Nyjoriska kalendern och Trakoriska kalendern.
Historia
Joriska kalendersystemet utvecklades i Kejsardömet Jorpagna och bygger till stor del på Golwyndisk tideräkning. Månadernas ordning och deras namn efter de tolv golwyndiska Tidsgudomarna har alltid varit den samma även om namnen ändrats med språket från kejserlig jori till nyjori. Månaderna grupperas i kvartal om tre månader vardera, Vinterkvartalet från vintersolståndet och Persils första dygn, Vårkvartalet från vårdagjämningen och Iskamsis första dygn, Sommarkvartalet från sommarsolståndet och Melendos första dygn, och Höstkvartalet från höstdagjämningen och Taragans första dygn. Månaderna har alla 30 dygn och följer måncyklen med inledning vid fullmåne och avslutning vid mörkmåne. Dygnet indelas i 24 timmar och räknas från midnatt. En timmes längd varierade ursprungligen med årstiden eftersom dygnets ljusa tid delades i tolv lika delar (med motsvarande tolv lika delar under den mörka tiden) så att en vintertimme var mycket kortare än en sommartimme. Detta orsakade dock inte några större problem under Kejsardömet Jorpagnas tid då alla joriska städer och militärförläggningar hade officiella solur som korrigerades till fasta tider. Numera är det dock av praktiska skäl vanligt att alla dygnets timmar är lika långa året om.
Månaderna
Kalendern
Vinterkvartalet
Persil
1¤, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Gyrsag (30 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Fateska (30 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Vårkvartalet
Iskamsi (30 dagar)
1¤, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Misiska (30 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Minde (30 dagar)
Månedag, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Mellanfortdag, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Sommarkvartalet
Melendo (30 dagar)
1¤, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Byrdo (30 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Giren (30 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Höstkvartalet
Taragan (30 dagar)
1¤, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Nusin (30 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Tannan (30 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
¤ = Solstånd och dagjämningar
* Månaden har inte alltid räknats från fullmånen. Den gjorde det ursprungligen men efter den Tebertinska reformen 700 f.O. frångicks detta och månfaserna följde under lång tid inte kalendermånaderna. Först på 270-talet e.O. sammanfördes med Mandelordens hjälp kalendermånaden och månmånaden igen. Kejsar Domion införde vid sin reform ett system som rubbade den ursrungligen mycket ordningssamma i kalendern. Han var nämligen född på Gyrsags sista dag, olycksmånaden, och bestämde därför att denna dagen istället skulle bli Fateskas första dag. Fråga inte varför, de som gjorde så kastades till mantikororna. Denna praksis trasslar dock till det fortfarande för de lärde som efter Mörkertidens kaos försökt röja upp i gamla historiska dokument och fick som följd vid införandet av den Arcivaliska tideräkningen att varje månad gavs 29 dygn istället för 30 som de ursprungligen hade. Först under 270-talet e.O. åtgärdades denna avvikelse men den orsakar fortfarande problem för historikerna.