Den Helige Odos Orden

Riddarorden inom den aidniska grenen av Lysande Vägen med huvudsäte i Jorpagna.

Beskrivning

Typ

Religiös orden som endast erkänner Ekeborgs Exark som överhöghet. Att med vapen i hand frälsa hedningar och omvända kättare. Stödjer kyrkans ägande av land och ser kyrkans och egna ordens kontroll av mark som en garanti för den sanna tron.

Säte

Sedan 309 e.O. ordensborgen i egna ordenslänet Margind på Jorpagnas sydöstkust.

Storlek

En stor orden med tre- till fyrahundra riddare. Inget munkväsende.

Tillträdeskrav

Man tillhörande den aidniska vägen och av nobel börd. Alliansfri med trohet endast till Etin, orden och Exarken. Egen häst och rustning en förutsättning. Kyskhet, fattigdomslöfte och en önskan att bekämpa Lysand Vägens fiender. Egna förmögenheten och tillgångar tillfaller orden (vilket gör fattigdomslöftet lättare) som försörjer riddaren livet ut.

Rikedomar

Orden är förmögen på medlemmarnas donerade tillgångar och egen mark. Tidigare en av de viktigaste maktfaktorerna i Jorpagna och inom Lysande Vägen, men numera långt från sina forna styrka. De får inte längre den tidigare självklara respekten från Jorpagnas furstar och har tappat avsevärda landområden i krig. De senaste exarkena har tappat intresse för orden och det var länge sedan man utlyste soltåg mot något område.

Makt

Tidigare en viktig maktfaktor i Soltågen och Jorpagna. Har sedan 400-t tappat i makt. En inte betydelselös maktfaktor, men numera en bricka snarare än en spelare i Jorpagnas eller kyrkans intriger. Orden fungerar som kejsarens livvakter vilket gett visst inflytande över kejsaren och kejsarvalen. Vid avsaknad av kejsare minskar naturligtvis deras makt.

Heraldik

Riddare Väpnare

Historia

196-199 e.O.

Jorpagniska solfarare deltar i det Första soltåget i Efaro.

199-212 e.O.

Fortsatta strider i det som kommer att bli Solstaten. Jorpagnierna kämpar som egna enheter under överbefäl av solfararnas ledare hertogd Ekir av Nordmark.

214-217 e.O.

Det furgiska äventyret - Jorpagnierna är bland de centrala krafterna som fortsätter ett soltåg mot Furgia. Den Heliga Odos Brödraskap bildas under ledning av riddaren Lociuz Nica Aurelo a Claravalz.

219 e.O.

Förlänas ön Lopenta av den nya kungen av Garhuea. Lopenta blir brödraskapet huvudsäte, övriga viktiga kapitel blir staden Garhuea, staden Kwoske i Efaro och staden Margind i Jorpagna.

220-talet e.O.

Brödraskapet börjar sin långa kamp för att få exarkens välsignelse som orden.

263 e.O.

Det jorpagniska brödraskapet blir erkänt som officiell riddarorden tillhörande Lysande Vägen med Calmuz Ecato Lugulband som överhuvud.

283 e.O.

Den krunska solfararstaten faller och orden förlorar kapitelet i Garhuea. Den fördrivne kungen bildar ett nytt kapitel i sin ätts forna hemland Berendien.

309 e.O.

Lopenta anfalls av Krun och orden tvingas lämna ön. Nytt huvudsäte blir Margind i Jorpagna.

Personer

Högmästare

• Calmuz Ecato Lugulband 263-269 e.O.

• Xerim Ot Aurelo ab Telotanine 339-353 e.O.

• Legbeg Tizo af Bitterört 353-392 e.O.

Gilbertuz Noktor ab Talina

Remug Malvor a Etirerne

Övriga

• Lociuz Nica Aurelo a Claravalz