Blev aldrig färdig med Krindenmaar innan spelarna for vidare i Trakoriska riket, men här är vad jag fick nerplitat - i delar inspirerat av och stulet ur Svavelvinterspelet:
KRINDENMAAR
Krindenmaar ligger på Saphynas norra kust på södra stranden av floden Kargalaks utlopp i Zornanbukten, nästan så långt västerut man kan komma innan man når Krindenland. Då resten av bukten är relativt grund och har många skär och grynner, blir stadens hamn enda stället där havsseglande fartyg kan komma intill. Staden är en av Trakoriens större hamnar med trad på Palamux och Paratorna, och är huvudort i baronatet Shalga väster om Korjulme. Framförallt är staden en försörjningshamn för Gaaz Ulul, så i staden omsätts mest fraktskadat gods, restpartier och annan överbliven eller svårsåld last. Undantaget är handeln med bisarriteter och missfoster som är stadens unika vara. Det är sista staden innan vansinnets Krindenland tar vid och staden där Remuntradyrkan uppstod. I Krindenmaar tänker man annorlunda och på övriga Saphyna är befolkningen känd som ”krindenknasar”.
Historia
180 e.O. I inledningen av Första Ransarderkriget landsteg klavykerna vid Zornanbuktens enda djupa del och anlade Krindenmaar för att så få ett första brohuvud på Saphyna.
285-293 e.O. Hiatus Neffro ”den galne Milacken”, i allians med Magilre och Ransard, lät staden ockuperas av Magilre. Magilre och Ransard stred dock med varandra om vem som hade rätt till Saphyna då Neffro listigt lovat ön till dem båda. När Neffro dessutom bytte sida och gjorde gemensam sak med klavykerna för att ”befria” Saphyna, gav både magiller och ransarder upp och seglade hem. Neffro blev så besviken att han försvann upp i Matagdebergen och klavykerna återtog kontrollen över Saphyna och Krindenmaar. (Det förekommer en alternativ historia där han bränner ner hela slätten innan han förvinner.)
349 e.O. Kittelflickaren Klastobrest Dimvett började till sina vänners förskräckelse och munterhet predika Remuntras lära, knasigare än även normala krindenknasare. Han rakade sitt huvud sånär på fem tofsar, svepte sin lekamen i ett lapptäcke av hjälpligt ihopsydda putsdukar och skrattade vanvettigt mycket. Inom kort fylldes Klastobrest av missionsiver och seglade till Lasemos, för att kort därefter segla ut över Västerhavet med halva Lasemosis flotta! (Lustigt nog har kulten ingen nutida koppling till Krindenmaar. Invånarna rycker lite på axlarna åt utsocknes fruktan för kulten, och det är extremt ovanligt att remuntradyrkare ens besöker staden.)
370-385 e.O. Under andra Ransarderkriget belägrades Krindenmaar kortvarigt, men trakorierna lyckades undsätta staden som sedan var viktig för de fortsatta striderna om Saphyna.
497-507 e.O. Vid Tredje Ransarderkriget blev Krindenmaar åter en viktig kugge i underhållet av Gaz Ulul sedan ransarderna erövrat södra Saphyna. Ransarderna kördes dock snart bort och Krindenmaar förlorade återigen i betydelse annat än som Gaz Ululs hamnstad.
520-525 e.O. Saphyni-uppror skakar ön, men hade ingen större effekt på Krindenmaar där få personer hade något varmt vurm – eller vurm alls - för ransardernas tid på ön.
Befolkning
Befolkningen i staden kan grovt delas upp i saphyner, trakorier, klavykierättlingar och farsegels folk.
De flesta arbetar på något sätt med logistiken, att lasta och omlasta importen till Gaz Ulul. Detta är så centralt i staden att skrågänget Packarna från staden O har startat ett lokalkapitel i Krindenmaar. Fisket är också en omfattande sysselsättning och fiskarna har sina båtar uppdragna på stranden utanför östra stadsmuren. Särskilt krindentorsk ger goda fångster, men på sistone har de av någon anledning börjat minska i antal. Detta har gjort att de missbildade ”glosefiskar” börjat bli populära även utanför missfostermarknaden. Efter att fångsten landats tar stadens insyltare, saltare, surmäskare, rökare, lång- och korttorkare vid, innan handelshusen med Speditörsgillets stöd för varorna vidare till Gaz Ulul.
Stadens styre
Stadsfogden
Stadsrådet
Hamnfogden
Templen
Skrån och gillen
Militären
Makthavare
- Mäktigaste Bisarritetshandlaren Gribbna da Khimeri. En framgångsrik dotter av staden. Omtyckt av alla utom sina konkurrenter, samt de personer hon utnämnt till fiender.
- Stadsfogden Fargarus ”Pungslagarn” da Tricil
- Hamnfogden
- Rådets ordförande
- Klavykerprästen ?
- Notard Muller(en av stadens åtta), Diegeta Longas hemliga agent i staden.
- Prokurator och hirdens anförare In da Melse, är av gammal släkt och har ett flertal titlar till, men ogillar att använda dem. Han är en fåordig man som ogillar onödiga utsvävningar. Han håller Shamash över alla andra gudar, men hatar Kishatet. Är utvald av Primus Prokuratorn Oxenklöv själv som ser In som huggen ur samma klippa som han själv, men In da Melse misstänker Oxenklöv för att vara Kishatets spion.
- Brett O’Favre är ledare för det relativt nya skrågänget Packarna. Den normalt sett sävliga konkurrensen mellan stadens lastlag, har sedan Packarnas ankomst till staden blivit mycket våldsammare.
- Syntalden och Primus Scriptarius Bera, mera känd som "Kalkländskan" då hon både på sin fars och sin mormors sida härstammar från Kalklanden. Beras fulla namn är Ulrund Bera O'Beroband men har enligt egen utsäga brutit med familjen och tagit tjänst ute på öarna.
- Baron krämare Figlod da Kargalak. En fisförnäm paratornier som köpt barontiteln. Hans makt ligger i de Shalgiska odlingar han äger och den handel som bedrivs. Men hans rikedom har inte lyckats köpa honom respekt hos saphyner eller de militära ledarna. Han har därför blivit nyväckt kastykefrälst och lierat sig med Syntalden. Baron och Syntald undestödjer varandra i maktkamp med prokuratorerna.
- Krämare Ålderman Jaffrin Reknesch är Speditörsgillets ålderman av gammal klavykisk familj som har starkt grepp på omlastning och transporter till och från staden. Han ser med oro på Packarnas våldsamma inflytande i hamnen som dessutom fått allt fler av han allierade att undra om det behövs en ny ålderman.
- Man får heller inte glömma Palamoxiske Primus Prokurator Ripigus Oxenklöv da Nastrôl som har ensam makt över hela Saphyna. Betraktas som helgon, hängiven och edsvuren Shamash, känd som helt omutbar. Han har även titeln och ansvaret som Storhirdmannen Ripigus Oxenlöv av Bhannavile och dyrkar i den kapaciteten även stridsguden Trocuspa. Han är sällan i Krindenmaar då hans residens är i Gudiena.
-
Andra karaktärer
- Övriga två Bisarritetshandlare är paratorniern Peldon di Bretalpha och jorpagnern Nicholas van Rijn.
- Fiskhandlaren Soske Bukfylla som lyckats marknadsföra glosefisk till inköpare på både Paratorna och Palamux. Oroas nu av ryktet att märkliga bieffekter har drabbat några av de lokala kunderna.
- Alkemisten Sylanna da Tigoldi och Destillatösen Mockla, tillsammans "Halvlingen" lever i symbios i staden.
- Drängarna Poffo och Oliba, som i sin kreativa dumhet är krindenknasar destillerat.
- Den tjocka pojken Primme-liten med sina ständiga pojkstreck.
Kultur och tradition - Atmosfär
- Stadens befolkning är kreativa och tänker ofta utanför fraktlådan, vilket gett dem rykte som duktiga smickelspelare, men också som allmänt knasiga - på Saphyna hånfullt kallade "krindenknasarna".
- Det är vedertaget i staden att utnyttja regnoväder som tillfällen att duscha på gatan. Detta gör "krindenknasarna" till de renaste stadsborna på öarna.
- Många excentriker attraheras av tankefriheten i Krindenmaar och har flyttat dit.
Slumphändelser
Staden
Klavykernas befästa hamnstad har växt utanför de gamla murarna, men byggstilen har fortsatt vara tre- eller fyravånings hus med nedersta våningen i sten. Husen ligger tätt ihop med myllrande gränder och stor trängsel innanför murarna.
Kyrkor och Tempel
- Kastyketemplet
- Shamashtemplet
Gillen och Skrån
Militärt försvar
Stadens garnison utgörs främst av tungt infanteri, varav ¾ är legotrupper och resten hird.
Stadsdelar
- Fisktorget
- Dryckessalen Flaskpalatset ligger i staden, där all Altors drycker lär finnas.
- Missfostermarknaden säljer missbildade/muterade flora och fauna från Krindenland.
- Tavernan "Fiskefröjd" serverar mycket god mat i Krindenmaars hamnkvarter.
- Mausoleigården, den gamla kyrkogården som ligger innanför murarna. Har fått sitt namn av sina två dussin mausoleer.
Omnejd
Landet runt Krindenmaar är bergigt nästan ända fram till havet. Norr om Kargalak finns mörka och vilda fruktskogar, men kring Krindenmaar odlas enbart ärtor och nötter i det steniga landskapet. Då Sjunabergen i princip går ända fram till kusten så går vägarna från Krindenmaar framförallt längs kusten. Norröver finns stigar som nyttjas av modiga getaherdar och fruktskogsjägare. Det finns en sällan använd stig också västerut över bergen mot västkusten. I huvudsak undviks dock dessa vägar då de går allt för nära Krindenland. Krindenland ligger nära nog för att ljusbävningar tydligt syns på norrhimlen från staden. Endast byn Klevaland ligger närmare vansinnets halvö och dit färdas man helst i båt.
På en platå norr om staden finns ett tempel med soldyrkande druider hängivna solguden Valliman, som av sin bror Drigel fängslats i dödsriket - dvs under Krindenland, därav ljusbävningarna etc.
Vallimans öde skildras i poemet ”Vallimans skog”, vilket reciteras varje afton mot den nedgående solen. De fyra första verserna lyder sålunda:
Vallimans skog
Långt bortom skogar och hav där de dödligas blickar fördunklas
Sitter på vittrande tronen den siste av högborna gudar
Trött på sin visdom han orkar nu endast sitt konstverk beskåda
Vem har väl känt mer än fäder den lön som världarna gäldar?
Skapelsens möda är sorgesamt lika, bitter och ofri
Vemodigt ser han hur mäktiga riken byggs upp och förfaller
Arket är fullskrivet, intet är nytt under stjärnornas rymder
Tiden ska fullbordas, endast på detta väntar han utled
Bländas hans urgamla öga som skådat släktenas öden
Bländas och lockas av slätter som förr han håglöst passerat
Tomma på skapelsens horder de skymtar i världsalltets utbygd
Falnande lidelser väckes i åldringens tungsinta hjärta
Ej sedan seklernas gryning han lyft sina händer till gärning
Nu innan domen skall falla ett sista verk vill han delges
Dock ej som förr vill han åter bestämma sitt skådespels utgång
Mäktigt men fritt kan från händerna utgå den skapande kraften
Sången beskriver hur Valliman föds med en fri vilja, men hur han dåraktigt söker svar på de förbjudna gåtorna istället för att tacksamt ta emot sitt liv och sin vackra skog.
Poemet Vallimans skog utgör citat ur ”Trakorien” av upphovsman Erik ”Brior” Granström, publicerad under licens -
http://strimlad.se/fri_konflux/00.titelblad.html - CC BY-NC-SA 2.5 SE