Lag&Rätt/Brott&Straff

[Mikael]

Oftast när strafflag beskrivs för Erebs länder brukar man glömma bort sådant som kan ge straffrihet. Det bör ju skifta mellan länderna men exempel kan vara: offrets härkomst och ras/art; självförsvar/nödvärn; provokation; passionsbrott; sinnesslöhet; barn; hämnd; förledd...osv.

Tänk gärna på det när ni funderar kring lagarna.

[skaraborgarn]

Ja vilka lagar gäller i lapptäcksvärlden Ereb Altor?
Det ä väl inte helt orimligt att lagar och regler skiljer sig från olika länder och inom dem samt att praxis är lite olika från olika platser?
Dödsstraff är vanligt men hur utförs de, är dödstraffen i Kardien desamma som i Berendien?

[skaraborgarn]

Hur ser det ut med det juridiska i EA?
Finns det advokater eller måste man föra sin egen talan? Finns fängelse eller är det bara böter och kroppsstraff? Vilka avrättningsformer finns?

RP kommer säker i kläm med rättvisan och det underlättar nog för en SL att veta lika vad som finns. Kardien har väl inte exakt samma rättskipning som Zorakien? Hur ser det ut hos älvfolk och dvärgar?

[Mikael]

Svaren till hur olika lag och straff förekommer och används i olika länder besvaras nog bäst i varje land. I källorna finns flera exempel, främst av dessa är nog i Kandra - som kan få vara om inte en kopia på Berendiens gällande rätt så åtminstone näst intill.

I vissa länder, där den imperiska joriska rätten ännu lever av tradition, förekommer advokater även om det är ett ganska ovanligt yrke då få kan försörja sig på det. Få brottslingar har råd med advokater, varför de erfarna advokaterna främst ägnar sig åt krämarjuridik och familjerätt. Att agera försvarare blir därför oftast en uppgift för den ambitiöse unge juristen som därigenom övar sin juridiska argumentation och kunskap, samtidigt som juristen sakta bygger sitt rykte som lagvrängare. Flera berömda och framgångsrika regeltämjare har börjat sin karriär por bono (gammal jordisk juridisk term som betyder "fattig inpå benet"). En synbar tradition är att försvarsadvokater bär vitt, medan övriga advokater bär svart. Domarens färg är traditionellt rött, men få har råd med så dyr dräkt och juristdomaren har inte på samma sätt överlevt mörkertiden varför domare ofta är maktens män som läst lagen ordagrant.

Bland de ickejoriska traditionerna förekommer inte advokater då karaktärsvittnen ofta fyller den funktionen och regelsystemen tenderar att vara mer svart-vita utan grå nyanser. Det är inte ovanligt att anklagade kan vinna genom att kunna rada upp fler och mer imponerande karaktärsvittnen än motparten. Domaren är oftast härskaren, medan lagkunskapen vilar hos den vise gamle lagmannen.

När det gäller påföljder är erebs länder och folk mycket kreativa, likt skribenterna på detta forum.

[birkebeineren]

Från Ankor-tråden där frågan om arvsrätt dök upp:

Det står om Trolovning och giftemål i wikins LV-artikel men det är lite oklart vad som gäller vilken gren av tron. Det kan dock verka som att religionen oavsett gren har juridisk inflytande över vad som gäller vid giftemål, altså att detta inte endast sorterar under civila lagar. Ankor som är etinstrogna lär då följa dessa lagar eller eventuella andra lagar som LV har godkänt. Om ankor som inte är etinstrogna tvingas följa samma system i länder där LV dominerar är oklart men skulle vara relevant att reda ut. Det är ju endast ett fåtal länder i Ereb där LV dominerar och de flesta verkar ha viss tolerans för andra religioner. Och i länder där LV endast är en av flera tillåtna religioner, bredvid exempelvis Unga Gudarna, lär det finnas system för att hantera vilket juridik som gäller i olika frågor (något som dock troligtvis inte utesluter juridiska tvister). I länder med andra religioner än LV gäller andra lagar och här behöver det nödvändigtvis inte vara så att giftemål har något med religionen att göra utan heller så att arvstvister sorterar under civila lagar.

Hur juridiken ser ut i andra länder där LV inte finns eller dominerar lär variera men det kan tänkas att i de flesta länder som påverkades av Kejsardömet Jorpagna grundar sig lagar på "jorisk rätt" i större eller mindre grad och därför har vissa likheter. Det skulle kunna vara en gammal etablerad princip här att icke-mänskliga folkslag har rätt till vissa egna lagar. Ankor har då vissa egna lagar oavsett land eller kultur de lever inom och vad dessa egna lägar säger om arvsrätt kan då, om eventuella överordnade lagar tillåter, säga precis det vi vill att de skall säga.

Helt oberoende av ankor så föreslår jag att "jorisk rätt" i Ereb förespråkar lik arvsrätt mellan könen. I vissa länder, så som där LV dominerar, har detta frångåtts men under Kejsardömet Jorpgnas dagar var det så.

Nu är ju inte detta rätt tråd att diskutera detta i, men jag frågar mig varför LV skulle frångå den "jordiska rätten"? Varför inte samma arvsrätt mellan könen? I ett feodalt samhälle kan jag visst se ojämnhet, där herrarna får mer - men jag har svårt att se hur detta skulle springa ur just LVs tro.

Jag tolkade det som står i wikin om Trolovning och giftemål (https://erebaltor.se/wiki/index.php?tit ... _giftermål) att LV förespråkar manlig arvsrätt men så är kanske inte fallet?

Kan det vara så att det är echterna i Kardien som med sina lagar påverkat den aidniska grenen av LV till att skapa juridisk skillnad mellan könen?

[birkebeineren]

Läser om texten jag länkar till och det verkar ju inte alls stå något om att LV förespråkar manlig arvsrätt. Troligtvis har jag blandat informationen med det som står om echterna och deras civila lagar, de lagar som eventuellt kan ha påverkat den aidniska grenen av LV i vissa länder.

[gtjorgo]

Jag är beredd att hålla med. LV är inte källan till allt ont

Om det finns en sådan skillnad så är den kanske sprungen är antingen feodal struktur eller kopplad till arv av odlingsbar jord. Dvs man vill inte dela upp jorden så mycket att det inte går att bedriva ett effektivt jordbruk. I altor är ju nyodlingar lite mer komplicerade möjligen (då det finns en del oknytt i skogarna som kan försvåra expansion).

Det kan ju vara så att detta går tillbaka till Golwyndakulturens uppkomst eller liknande? Äldsta syskonet får jorden och måste möjligen kompensera småsyskon något (men jorden lär varit betydligt viktigare än andra tillgångar för småbönderna?). Könet på barnen behöver ju inte vara bestämt. Äldsta barnet kan ärva oavsett om det är en son eller dotter.

Jorisk rätt kan ju verkat mot detta men lär i så fall varit lite kämpig att driva igenom. Ett gytter av småtegar som delas upp innebär ju att man på bara två tre generationer inte kan bedriva ett effektivt jordbruk. Dvs om man inte tror på kolchoser:-)

För befolkningen som inte är jordbrukare är dock jorisk rätt mindre av ett problem. Här värderas alla tillgångar upp och fördelas jämnt. Möjligen är bostaden viktigaste pjäsen men inte lika viktig som hos jordbrukarna. Dessa borgare och annat löst folk är väl likväl i minoritet i Altor.

Eventuellt är jag ute och cyklar här.