Tatuering som ord förekommer onekligen till och från i källorna och är i övrigt så vedetaget att det kanske är onödigt att byta ut.
Piercing skulle jag dock hellre beskriva som kroppssmyckning eller liknande
Scarification som ärrtatuering, ärrkarvning eller liknande
Branding som brännmärkning i dekorativt syfe (för att särsklilja från straffet)
------------------
Min syn:
Ankor: Fjäderdräkten gör att tatuering i stort omöjligörs. Näbben smyckas däremot genom utmejslande av mönster samt med ringar och andra kroppsmycken. Många ankor plockar sig för att uppnådekorativa effekter, färgar fjädrar eller flätar in färgade fjädrar, smycken och allsköns tingeltangel. Det är framförallt de bruna och svart ankorna som smyckar sina näbbar enligt ovan.
Dvärgar: Låter ofta tatuera in kraftsymboler i form av geometriska mönster. Jag tänker mig att syftet är mer mystiskt än dekorativt. Tatueringar förtjänar man. Mästertatueraren är en respekterad individ och varje tatueringstillfälle en högtidlig cermoni med mystidka inslag. Det kan handla om skråtatueringar, mästertatueringar, dådstatueringar, släkttatueringar etc.
Vidare smyckas skäggen med diverse frisyrer, band, spännen och kammar. Även här tänker jag mig viss skrårelaterade moden. Bland våra dvärgar var exempelvis smedsflätan välkänd. En smed samlar ihop skägget i en enda stor respektingivande fläta, som under arbetet kunde skyddas av förklädet. Vill minnas att smeder också vanligen höll sina huvuden rakade.
Alver: Skulle funka med sirliga lövmönster i tatuerinagr, defenitivt. Liksom djursymbolik för dem som har andligt släktskap med ngt djur eller så. Jag misstänker att det är ovanligare här dock. Vad tror ni? Kan också tänka mig kroppsmycken i både öron och näsa i vissa fall.
Svartfolk: You name it... Ringar i läppar, näsa(nos,tryne),öron, ögonbryn, halsveck, tja...där det går att fästa ngt som liknar ett smycke fäster man det. Mycket skrot är respektingivande. Tatueringar; jupp, dödskallar, starka farliga bestar och odjur, vapen och annat...respektingivande. Helst med en trubbig och smutsig nål så att det gör ont....för då är det respektingivande Kroppsmålningar, Frisyrer, öronmärkningar Ärrmönster and so on. Beskrivs ju ganska rikligt i "svartfolk" om jag inte missminner mig.
Narguriska folk: Tycker jag defenitivt. Djurtotem och liknande där det passar och ornamentiska mönster (tänk keltiskt och fornnordiskt) på västnargurerna. Mycket här tror jag kan knytas till religös/mytologisk idévärld. Ranerna har jag inte bestämt mig om än. Som renlevnadsfanatiker kanske det är puckat att utsätta sin kropp för infektionsrisk, men å andra sidan kan det ju verka stärkande och initierande... Tål att tänkas på men öppen för förslag
Joriska folk: Tja, vi har ju sjömännen som självskrivna. Mycket skrock går att binda in. En haj intatuerad försäkrar om att man aldrig blir hajföda, en albatross skall hjälpa att navigera rätt etc. Gillade även tanken på guldringen i örat som skulle garantera att en ilandfluten drunknad kropp ska ha råd med en riktig begravning. Fartygets namn intatuerat tyder på gemenskapen etc
Som ett tecken på religös nit är det tydligen också vedertaget
Och på Paratona är det mode.
Hur ställer sig övriga högre ståndsklasser? Skulle en echt rynka på näsan eller skryta om med vilken detaljrikedom hans rygg smyckats med en lindorm eller det heraldiska vapnet?
