Erebs skogar och naturtyper

[Fraxinus]

Jo jag är fullt medveten om att de är väldigt långa, komplicerade, virriga och inte så lite fulla med stavfel. Vilket kanske inte är så konstigt när man försöker medvetet slänga in en massa fv, w, äro, ock, huruvida i en skrivarhastighet i 120 km/h.

Men det här är inte exakt de texter jag tänkte ha i en färdig beskrivning av Erebaltors skogar och naturtyper. Jag har trots allt skogsutbildning med skogshistoria och skogsekologi som specialområde. De texter som jag släppt löst hittills är för att väcka intresse för detta ämne vilket jag tror att jag nämnde i början. Samt för att samla input och skriva upp sånt jag kommer på. Språket vill jag delvis behålla måleriskt men inte så hispigt och långrandigt som jag har gjort det hittills.

Vad jag vill göra är att presentera olika regioners skogs och naturtyper därefter redogöra för de vanligaste och de intressantaste trädarterna. I huvudsak har de flesta länder i en region ungefär likartade skogs- och naturtyper med likartad trädslagsfördelning.

Till detta tänkte jag i vissa länder lägga till någon krydda här och där. Som Mammutträdet eller Senoscypressen.

[Fraxinus]

Så har ser min grundtanke ut

Erebaltors skogar och natur

Generell beskrivning av biotiska och abiotiska faktorer som styr ståndorterna för träd och buskar. Beskrivning av skogarnas utbredning, artsammansättning utseende samt viss beskrivning av övrig flora, den vanligare faunan samt eventuella unikum.

Därefter följer en sammanställning av kontinentens träd.

Deras specifika ståndortskrav, utseende samt eventuella användningsområden.

Slutligen ett lexicon vilka träd och skogsekosystem man kan hitta i olika länder. Detta blir mer kortfattat.

[/b]

[Fraxinus]

Orghins skogar och natur

Långt i norr ligger Orghin. Här härska is och kyla, drakar, demoner och allehanda monster och ohyggligheter. Här finns också den stora ulliga mammuten (Mastodont orghia) som påminner om elefanterna i utseende vore det inte för de enorma betarna och den väldiga ulliga man de bär. De djur som utöver mammuten sägs finnas här är skogshönsfågel, korsnäbb, rödskrika, snöhök, gås, garfågel, snöhare, orghiska renar, frostvarg samt säl.

Närmast kusten åt sydväst domineras Orghin av ett tämligen flackt landskap bestående av våtmarker, myrar och tundra. Floran domineras av mossor, ullgräs, bärris och tuvnejlikor. Dessa marker kan tyckas ogästvänlig och karga men flammar upp i ett praktfull och intensivt blomster under de korta sommarmånaderna. På hösten färgas milsvida fält med bärris i sprakande röda och orangea färger ackompanjerat av ljungens lila blommor och myrmossornas röda och gröna färger. Enstaka förskrämda och vindpinade rödtallar söka skydd för vinden bakom stenar, i bergskrevor och bakom små kullar. Gås ses ofta leva här under sommarhalvåret.

Längre inåt landet reser sig en gles skog bestående i huvudsak av lågväxande frostbjörk (Betula hyperborea) och rödtall samt de jättelika mammutträden som växer sig högre än något av de andra träden i Orghin. Skogen markflora bestå framförallt av av bärris, smaragdgrön mossa och lav. Här lever merparten av skogshönsfågel, rödskrika och korsnäbb och de Orghiska renarna har sitt vinterkvarter i dessa skogar.

Ju längre norrut man komma ju kargare och kallare blir sedan landet. Väldiga tundror breder ut sig där tjälen aldrig helt släpper sitt grepp om jorden och där endast ris, gräs och örtvegetation kan klara av att växa. Detta övergå allmer i ett kargt och nästan livlöst landskap med eviga snö-och istäcken som här och var avbryts av utspridda fläckar stenig barmark där endast lavar och mossor kan överleva och växa. Slutligen längst i norr täcks landet av ett gigantiskt istäcke som kväver och krossar all tillstymmelse liv

Trädarter

Rött mammutträd

Detta träd är det största träd som växer i Orghin och ett av de största träden i hela Erebaltor. Mammutträdets växer i huvudsak i sydvästra delen av Orghin där vädret är något mildare (?). Framför allt hittar man trädet på sydöstvända sluttningar i dalgångar där temperaturen är varmare och där träden får skydd från vinden. Detta skulla peka på att mammutträdet egentligen föredrar varmare klimat än där det nu växer. Markvatten tillgången bör var god och konstant. Den verkar trivas bäst på ganska blockrika marker med jordar som består av lerblandad morän. Grova sedimentjorder verkar den inte trivas i.

Trädet är mycket högrest. Det kan nå höjder om 210 -240 fot (ca 70-80 meter).

Ser man till stammen så har den uppenbara cypressdrag med sina höga lodräta barkåsar, sin trådiga, lätt flagnande textur och sin röda färg.

Grenarna har ett granliknande utseende med lätt hängade utåtgående grenar som ger trädet en pyramidal form. Grenarna sitter dock på cirka halva höjden av trädet. Grenarna på den Narguriska granen täcker två tredjedelar av trädets längd.

Barren är något spretiga vilket påminner litet om den Narguriska granen. Barren på mammutträdet är dock mjuka och har en något friskare och ljusare grön färg som hos cypresser och vissa ädelgranar jämfört med de vanliga granarnas styva, nåliga och dunkelt grön barr. Om man bryta ett barr känner man genast en skarp, litet frän doft av myrra och citrus som bör påminna en kunnig person om doften hos cypress.

Blommorna i sin tur påminna mer om lärken med vackert röda och kottliknande utseende. Även blomman ha en vag citrusdoft. De utvecklade kottarna ha vissa likheter med rödtallens kottar men är kortare. Fjällen på kottarna har förutom de vanliga jämnt sittande fjällen också utåtstickande längre fjäll vilket ge kotten ett spretigare utseende.

Summa summarum bär detta träd drag från nästan samtliga andra barrträd på den Erebaltiska kontinenten men samtidigt är den helt annorlunda än alla andra barrträd som vetenskapen känna till. Man har därför dragit slutsatsen att det röda mammutträdet är en helt egen art och har givit det det vetenskapliga namnet Monardotsugar mastodontiae. Monardo efter botanikern och upptäckredsaren Jerome Monardes, tsugar för dess likheter med cypresserna och mastodontae efter de stora mammutarna i Orghin.

Namnet efter mammutarna får trädet dels för sin enorma storlek och sin röda bark som påminner om mammutarnas fäll och dels för att mammutarna gärna använda sig av dessa väldiga träd som kliträd så som man kan se vildsvinen klia sig mot träd för att ta del av kådan. Orsaken till kliande torde vara att mammuten önskar nyttja verksamma ännu okända ämnen i mammutträdets bark som håller ohyra och mygg på avstånd. Något som kan vara välbehövligt ty mygg det finns i oräkneliga antal och svärmar i Orghins sumpmarker och utgör en enorm plåga för dem som försöker bo och vistas där.

Trädets egenskaper som virke får anses som okända även om det sägs att folken från det vilda Jorduashur uppskattar det. Till vad är dock okänt. Huruvida det finnas andra användningsområden för detta jätteträd är också höljt i dunkel.

Frostbjörk (Betula hyperborea)

Frostbjörken är sannolikt det tuffaste trädet i Orghin. Det är det träd som växer på den högsta altituden och längst norrut av alla......


Notera dock att jag gärna vill behålla ett visst måleriskt språk i beskrivningarna. Det ska vara underhållande att läsa. Inspirationskällor är Nicolaus Culpeper, Linnés och Carl Peter Thunberg botaniska texter. Personligen så tycker jag att ovanstående text kunde vara mer målerisk men.....fler åsikter tack.

Moderna vetenskapliga artiklar har jag haft att göra med så det räcker för närvarande.

[Spelknepe]

Det låtar bara väldigt bra Fraxinus. Med detta sagt så ser jag fram emot att läsa om fler botaniska underverk!

[Fraxinus]

När jag ändå har dig på tråden så hoppas jag att sett mina inlagor om kartorna bland annat det nedan.

Vad jag kort vill säga är att på så storskaliga kartor som vi har så räcker det med regionernas/ ländernas huvudkontur. (=skogsekosystem)

Gran/cypress, Tall, Lövskog.

Blandningar vid möteszoner mellan de olika huvudkonturerna samt inslag av vissa nationella unikum (Caddiska rödbärsgran- och mahognyskogar? Feliciska cederskogar= gles granskog)

Därutöver så får man ha en skriven redogörelse för arter i vissa fall kompletterat med bild

För att förtydliga. Vi behöver inte göra så stora förändringar (om ens någon) i kartorna. Vi behöver sannerligen inte lägga in alla trädsorter. Det skulle räcka med exempelvis gran, tall, löv, gles och tät skog. Beskrivningen av skogarna ska i huvudsak ske med text.

Jag måste för övrigt verkligen berömma dina kartor. De är mycket skickligt gjorda.

[Spelknepe]

Fraxinus: Ok... jag skulle kunna göra en "skogskarta". Tar en blank karta med konturerna och "duttar" dit skogen...

Om du skulle kunna skriva ner vad du vill se på kartan (t.ex. lövskog, barrskog, gles och tät skog... regnskog, etc)

Och även mer specifika trädslag (mammutträd, rödbärsgran, etc)

Du nämde något om att använda sig av olika symbolder, d.v.s. sjärnor för granar, kantiga fyr- femkanter för tall och bulliga bollar för lövskog.

Alternativt kanske man kan ge ut dessa i färg; lövskog = grön, tall = grön/turkos, gran = mörkgrön. Och sen färga Caddisk Rödbärsgran lite rödare kanske...

Någon idé?

[Fraxinus]

Grandominerat= Mörkgrön/Svart, kantiga eller femuddigt stjärnformade eller snarare kanske formad som gångertecknet på datorn, mycket tätt .

Lövdominerat=Ljusgrön i olika nyanser, molniga fomer, ojämn fördelning merparten tätt med glesare inslag här och där.

Talldominerat=Grågrön/blågrön färg, formen verkar molnig som lövträden eller femkantig men färgen "ditmålad" med kryss vilket skapar en "nålig mikrotextur" Hoppas du förstår vad jag menar. Ganska glest mellan träden.

Blandskogar= Alla tre ovanstående, plottrigt, ihopblandat med olika dominanser och trädtäthet.

Regnskog.......Mer som lövskogs men med större skiftningar i "molnens" storlek och ett större spektra i ljusgröna och mörkgröna färger.

Glesa skogar = som ovanstående variationer fast mycket gles. Träd för träd-princip



Men jag är inte hundra på att det här behövs. Jag gillar kartorna som de är redan. Jag är lite rädd för att med för mycket duttande så blir de inte lika estetiskt tilltalande och "verklighetstrogna".

http://maps.google.se/maps

Titta gärna på några skogar med satellitbild på googlemaps för inspiration.

[birkebeineren]

Så har ser min grundtanke ut

Erebaltors skogar och natur

Generell beskrivning av biotiska och abiotiska faktorer som styr ståndorterna för träd och buskar. Beskrivning av skogarnas utbredning, artsammansättning utseende samt viss beskrivning av övrig flora, den vanligare faunan samt eventuella unikum.

Därefter följer en sammanställning av kontinentens träd.

Deras specifika ståndortskrav, utseende samt eventuella användningsområden.

Slutligen ett lexicon vilka träd och skogsekosystem man kan hitta i olika länder. Detta blir mer kortfattat.

Jag tycker detta låter som en bra plan!

Känner förövrigt her Monarde till den ljusniska sockerlönnen? En stor favorit hos kentaurerna som gör en mycket god pannkakssirap på saven!

[birkebeineren]

Letade upp denna gamla tråd och tänkte vi kunde försöka beskriva växtligheten i Kardskogen.

Vad vet vi redan och vad kan tänkas trivas i detta nordliga klimat?

[Fraxinus]

Trädarter: Nargurisk gran, silvergran, svartgran, rödtall, cembratall, bergtall, nargurisk lärk, glansbjörk, kopparbjörk, Ransardisk ask (även kallad Kardask).

Balsampoppel, feberträd (sälg), fegeträd (ransardisk namn för den darrande aspen), ängsek, kullek, skogslind, skogslönn, vresulm (kallad Trakorisk ulm i resten av världen), idegran, ängslönn.

[Fraxinus]

Nargurisk gran växer på lägre sluttningar och sumpiga områden. Svartgran växer främst längst kustbandet. Silvergran främst i sluttningar. Rödtall växer mer i inland med torrare klimat och på hällberg och starkt gynnad av skogsbrand. Bergtall är lågvuxna buskartade träd som växer i högre bergsområden tillsammans med cembran (kallad stentall i Ransard).

Kullek växer i lite mer blockrik mark i lite högre terräng som kulligmark tillsammans med exempelvis glansbjörk, skogslönn, fegeträd och skogslind.

Vresulm, skogslind, ängslönn och ransardisk ask växer i dalar på finjordsrika marker med djupare jordtäcke. De bildar ofta stora lövskogslundar i anslutning till jordbruksbygdernas ängsmarker.

Ängsek, skogslönn, ängslönn, feberträd, balsampoppel, glansbjörk hittas ofta på liknande marker fast i mer öppna skogar som hagmark, ängsmark eller längst flodfåror.

På nyligen störda mark som efter bränder och stormfällen växer först kopparbjörk, fegeträd, poppel och rödtall upp. Möjligen även båda ek-arterna.

[birkebeineren]

Fraxinus: Skulle du kunna tänka dig att återuppliva denna tråd med en utläggning om Södra Kardskogen (den del av stora Kardskogen som ligger i Ransard och gränsar mot Palinor)?

[Peter]

Bärnpoppel - brett poppelträd med rödflammig bark och mörkt gulbrunt, hårt virke

[Mikael]

Har funnit följande träd i kapitlet "Slottet i Pendon" i Aidne:
Barelvaträ - Aidne?
Merasniträd - Berendien eller ?

Var växer de, Aidne eller är de importerade?

Ytterligare träslag
Efariskt gyllenträ
Melukhisk Ghenbargträ

Kajartanda - Morëlvidyn!

[Fraxinus]

Ska kika på det och passa in dem. Kajartanda låter som en omkastning av Jakaranda, en sydamerikanskt träd! Sannolikt i såfall ett vackert blåblommande träd från Morelvidyns kustområde? Virket är dessutom i så fall prisat för sin skönhet.

Melukhiskt Ghenbargträd är ett möjligen ett vacker cederträd som växer i en bergskedja i Melukha (motsvarande Atlascedern?).

Efariskt gyllenträd är ett trädart vars ved har en färg och lyster som påminner om guld. Oerhört värdefullt som virke inom möbelindustrin. Tyvärr också svårt att få tag på i dag då de flesta träden i norra Efaro har försvunnit på grund av att de fällts för sitt virke.

Ska fundera på de andra!