Klomellien

[gtjorgo]

Jag skulle gissa att det är en betydande del. Om man tänker att någonstans mellan ca 5-10 procent av befolkningen är magiker så kanske hälften av dessa är inflyttade? De lär ha flyttat in tidigt i deras liv (och många lämnar heller aldrig utan blir fullvärdiga medborgare i stadsstaten). Jag tror ungefär samma mängd hantverkare och köpmän flyttar till Bosza. Så på så vis får varje generation av Boszabor ett tillskott av en betydande mängd inflyttade av vilka en majoritet därtill stannar.

Tänker jag:)

[Torquemada]

Låter rimligt.

[birkebeineren]

En fundering jag har är hur många av Bozsas 28 000 invånare (Folkräkningskontorets siffror) som är födda i stadsstaten och hur många som är inflyttare, tillfälligt eller permanent?

Jag skulle gissa att det är en betydande del. Om man tänker att någonstans mellan ca 5-10 procent av befolkningen är magiker så kanske hälften av dessa är inflyttade? De lär ha flyttat in tidigt i deras liv (och många lämnar heller aldrig utan blir fullvärdiga medborgare i stadsstaten). Jag tror ungefär samma mängd hantverkare och köpmän flyttar till Bosza. Så på så vis får varje generation av Boszabor ett tillskott av en betydande mängd inflyttade av vilka en majoritet därtill stannar.

Tänker jag:)

Att en betydande del är födda i stadsstaten eller inflyttare?

Min fundering hänger samman med antalet studenter som vid ett givet tillfälle studerar vid magiakademin De Hundra och En. Vissa är av dessa är födda i Bozsa men en hel del lär komma från utanför stadsstaten, antingen det övriga Klomellien eller andra länder. Ett antall av de utländsk födda lär varje år flytta till Bozsa för att studera och ett antal lämnar stadsstaten. Om inte Bozsas befolkning ständigt skall öka så lär rätt många av de inflyttade studenterna efter avslutande studier lämna stadsstaten. Frågan blir då hur många av de 28 000 som är bozsafödda och hur många som inte är det?

Om vi utgår från att 5-10 % (genomsnitt på 7,5) av Bozsas befolkning är magiker och att hälften av dessa är födda i Bozsa så blir detta ca 1000 som är födda utanför. Låter det passande eller bör antalet av endera sorten justeras? En annan oberoende men ändå relevant fråga blir då också hur många av Bozsas magiker som är mästare och hur många som är studenter? 10 % mästare och 90 % studenter?

Studenter från utanför Bozsa har förövrigt helt oberoende på antal förslagsvis röst-/talrätt i frågor angående styret av akademin men inte i styret av själva stadsstaten. Om de sen efter studierna väljer att bosätta sig i stadsstaten får de rättigheter för både akademi och stadsstat.

Tillägg: Med "mästare" avser jag person som undervisar i magi och med "student" person som studerar magi under en mästare. En grovindeling då säkert många gör lite olika men en kategorisering som kan ha relevans när det kommer till lag och regler i stadsstaten.

[Torquemada]

Studenter borde väl inte ha så mycket rättigheter... om inte den lokala akademin är väldigt välvillig.

Jag skulle nog säga att det är väldigt många magiker som VARKEN är studerar eller undervisar. En vanlig akademi ute i Altor verkar ju gå ut på att utbilda folk som sedan ger sig av någon annanstans. Inte så i Bozsa. Torde vara en hel del som bara bor och jobbar. Som resultat får vi en mycket större andel som är kvalificerade som mästare, sannolikt en majoritet av stadens magiker.

[birkebeineren]

Utländska studenter har rimligtvis rätt att behandlas enligt Bozsas lagar och rättssystem, eller åtminstonde en variant av dessa avsedd för tillfälliga besökare i stadsstaten på lik linje som handlare, diplomater, hantverksgesäller och eventuella andra som tillåts korsa stadsstatens gränser. Om studenterna har andra rättigheter som just studenter kan tänkas bero på den enskilda (under-)akademi de tillhör vid men var det inte tänkt att de även skulle ha talrätt i Bozsas rådsförsamling?

Studenter som är födda i Bozsa lär ha samma rättigheter som alla andra bozsabor, om de då inte av någon anledning skulle ändra sortering judiciellt under den tid de är studenter.


Att det är många magiker i Bozsa som varken studerar eller undervisar låter ju rimligt. Hur dessa lever på sin konst är en annan fråga men att de existerar kan vi fastslå. Det gör då att 5-10 % av 28 000 invånare i Bozsa som är magikunniga kanske till en för låg procentandel?

I frågan om "mästare" och "student" så avsåg jag egentligen den skillnad akademin gör rent teknisk/rättsligt mellan dessa. Att alla som Bozsa kategoriserar som "mästare" behöver inte betyda at de måste undervisa.

[Torquemada]

Just ja, så var det, studenterna hade rätten att väsnas.

Det finns en massa besvärjelser som måste förnyas hela tiden, ljus, värme, odlingsjox, sen har vi ju underhållningsbranschen för illusionisterna, medier/nekromantiker som kommunicerar med döda släktingar, dirigerandet av arbetande skelett, animister som helar och botar, byggnation för jordelementarer, uppvärmning och tegelbränning för eld dito, kanske till och med luftkonditionering med luftelementarer. Mentalister kan komma åt otillgängliga platser (putsa kupoler typ). Hur mycket nyttigt som helst att göra.

[birkebeineren]

Angående studenter som kommer från andra stadsstater i Klomellien så är det väl tänkt något i stil med att Bozsa har åtagit sig att utbilda ett antal från varje stadsstat? Detta skulle då kunna vara något Bozsa gjorde som en del av de reformer magikerna utförde efter Magikernas krig och bidrog till att stadsstaten accepterades som medlem i Klomelliska unionen. Klomellier generellt borde ha varit mycket skeptiska till magi efter kriget men om då Bozsa lovade att se till att alla med magisk potential fick försvarlig utbildning och inte riskerade orsaka nya katastrofer kan det ha varit ett tungtvägande argument för medlemskap. Att sen Bozsa egentligen tjänade på åtagandet genom att få "tillgång" och möjlighet att påverka de framtida magikerna var något som tonades ner av stadsstatens ledning. Egentligen var det ju heller inte magiker som orsakade Magike... Sanzsisk-mercanska kriget!

[birkebeineren]

Just ja, så var det, studenterna hade rätten att väsnas.

Det finns en massa besvärjelser som måste förnyas hela tiden, ljus, värme, odlingsjox, sen har vi ju underhållningsbranschen för illusionisterna, medier/nekromantiker som kommunicerar med döda släktingar, dirigerandet av arbetande skelett, animister som helar och botar, byggnation för jordelementarer, uppvärmning och tegelbränning för eld dito, kanske till och med luftkonditionering med luftelementarer. Mentalister kan komma åt otillgängliga platser (putsa kupoler typ). Hur mycket nyttigt som helst att göra.

Statligt anställda alltså. Undrar hur lönen är?

[Torquemada]

En del statligt anställda, men mest kommers MELLAN akademierna.

Till och med zemniterna gillar den nuvarande ordningen, då man får begåvat folk från avkrokar som man annars inte skulle kunna rekrytera. Sedan kommer ju inte särskilt många från Brikho - fast fler än från Nya Arno!

[gtjorgo]

Första utkast

Boszabor
Boszaborna är innevånarna från stadsstaten Bosza i Klomellien. De är i grunden en jorerättlingar med sitt ursprung i det Joriska Kejsardömet men har sedan många århundraden blandats med inflyttade från hela Klomellien och även delvis övriga delar av västerhavet. Ett slående inslag i boszabornas flora utgörs av den stora andelen besvärjare som utgör befolkningsunderlag. Detta kommer från faktumet att Bosza är hemmet för den i hela regionen kända magikerakademin ’De hundra och en’.

Folkslagets historia

938 f.O.
Kejsardömet Jorpagnas legioner marscherar in i Drylo och med utgångspunkt i bergsfästningen Klorsodium etableras provinsen Drylo Meridionalis i östra Melashebergen. Sydnarguriska folk och dylska stammar finns i området men drivs tillbaka.

937 f.O.
Den stora joriska invasionen av Drylo inleds och går via Klorsodium västerut in genom bergen. Sydnarguriska stammar som finns i området drar sig undan mot söder och lämnas ifred.

755.f.O.
Några fritänkare (eventuellt kultister…) från Klorosodium anlägger en mindre bosättning med tempel ute i träsket i de då västra delarna av Baxardältat. Bosättningen ges namnet Bozsa.

(Vad händer mellan 755 och 400 f.O? Finns kopplingar mellan Klorosodium och den magiska högkulturen? Bör kanske vara obeskrivet?)

Ca. 400 f.O.
Den magiska högkulturen
Ön Diamor ute i södra Jaggaracksjön blir ett centrum för magi i västra Ereb. Dagens lärde talar om en magisk högkultur och bibliotek fyllda med mäktig kunskap. Bevarade boklistor visar omfattande samlingar på fornspråket erdir, bronsrullar, krunska papyrer, lertavlor med texter skrivna på ithilgroms tunga och även en sorts tecken ristade på insidan av stora äggskal från jättesköldpaddor. Högkulturen på Diamor gick under, men kom till viss grad att återupplivas i det senare Bozsa.

(Vad händer här emellan?)


Den första magokratin
Ca. 100 e.O.
Den gamla staden Joraga på Diamor blir säte för en grupp magiker som bildar en magokratiskt styrd statsbildning. Deras mål är att återupprätta den magiska högkulturen från 400-talet f.O.

140-talet e.O.
I bergen nordost om dagens Triska byggs Melashes fem röda torn.

153.e.O.
Utsända från ’den första Magokratin’ på ön Diamor bosätter sig i den övergivna bosättningen Bosza i baxardältat. Platsen används som forskningsstation (varför vad gör platsen intressant ?)

187 e.O.
Staden Joraga på ön Diamor går upp i lågor efter en gigantisk magisk snedtändning och hela ön Diamor läggs öde.

186 e.O.
Joraga och hela ön Diamor eldhärjas efter en ödesdiger magisk snedtändning. Händelsen är början till slutet för magikernas styre. Några få överlevande tar senare tillflykt till den lilla och halvt bortglömda forskningsstationen Bosza. De få sommarpalats, tempel och byar som anlades i södra Klomellien överges helt och förfaller delvis. (Två motstridiga datum)

197 e.O.
Den heliga S:ta Inneda grundar ett solkloster på en udde vid Jaggaracks östra strand. Det vigs till Lysande Vägens solseraf Erfavel.

212.eO
Jhoulsekten omnämns för första gången. Detta i en skrift av en diplomat från Klorosodium som är på väg mot Yolev. De beskrivs som sorgliga, tystlåtna figurer besatta av att finna spår av Jhoul, ”drömmarnas herre”. De verkar koppla ihop denna figur med den magiska högkultur som sägs ha funnits i Drylos forntid.

Den andra magokratin
243 e.O.
Det fåtal magiker som överlevt tiden sedan Joragas fall möts djupt inne i Baxardeltat. Ålderstigna och präglade av ett hårt liv i ett område som blivit misstänksamt mot magi samlas de vid ruinstaden Bozsa av en ung okänd mentalist vid namn Yara. Hon talar om hur södra Klomellien har vänt sig till präster istället för magiker under de senaste generationerna, och hur Lysande Vägen har vunnit folks hjärtan; om hur ett ekonomiskt välstånd kontrollerat av giriga handelshus har gjort området svagt. Yara har visioner hon säger kan uppfyllas med hjälp av hemligheter hon hittat djupt under ruinstaden. Klomelliens magiker börjar åter förenas i en önskan om att igen vinna betydelse och ställning. De samlas i en gemensam akademi, Etthundra och en rådet, där samarbete är det viktigaste ledordet.

255 -257 e.O.
Två mäktiga svartfolksklaner från Nostratiet, Brända Jorden och Månulvarna, härjar södra Klomellien.
Svartfolksinvasionen av södra Klomellien och de påföljande oroligheterna drabbar området hårt. Yara inser dock att det ger magikerna en möjlighet att bättra sitt rykte. Hjälpexpeditioner skickas ut att bekämpa svartfolksflockar och återställa förstörd åkermark samt ge skydd åt flyktingar från områden som tidigare associerats med regionens fram till dess starkaste makt, Klorosodium. Viss framgång uppnås i motståndet mot svartfolken och magiker blir framöver inte längre lika misstrodda

262 e.O.
Yara dör efter en kort tids sjukdom. Hon har vägrat all form av helande och tar sina hemligheter med sig i graven. Bozsas magiker håller dock samman utan sin ledare.

Stadsstaten Bozsa
263 e.O.
Bozsa utropar sig som en magokratisk stat. Få av de omkringliggande staterna och samhällena uppmärksammar händelsen. Yaras efterföljare använder den nyupprättade magikerakademin De Etthundra och ens regelverk som konstitution och bildar ett råd, Magokratins Folkförsamlingen, där alla mästare av olika skolor och grupperingar skall utgöra statens styrande organ. Endast magiker har möjlighet till fullt medborgarskap med representation i folkförsamlingen eftersom endast de kan vara medlemmar i magikerakademin.

278 e.O.
Bozsa skickar ut små grupper av magiker till alla större stadsstater i Klomellien. Dessa beskickningar skall leta upp potentiella utövare av magi och etablera akademier för utbildning av nya magiker. Det långsiktiga målet är att samla allt magiskt kunnande på en plats och på sikt återuppväcka den magiska högkulturen. De externa akademierna har en viss grad av självbestämmande men lyder (nominellt ?) under rådet i Bozsa.

278 e.O.
En grupp magiker från Bozsa får tillstånd att slå sig ner i utkanten Sanzsastaden där de sedermera bildar en akademi för magiska studier. Denna benämns Högakademin.

332-336 e.O.
Baxardeltats östra delar dikas ut och floden Gimdis leds på magisk väg genom Hisskoviska åsen och ut i Jaggarack. Avsikten är att skapa odlingsbar mark som kan tjäna som magikernas försörjning, men även som en skyddande vallgrav ut mot träsket. Arbetskraften är animerade skelett och bundna elementarer. Utsända från Hisskov och Garrika som oroar sig för fisket i Jaggarack och sina vattenveteodlingar lugnas med skicklig diplomati.

348 e.O.
Flera spektakulära mord sker av några av de mest inflytelserika och dominerande magikerna i rådet. Lardaman Isöga och Eltapos T’eldin är bland de döda. Rogmul Jordmästaren, som var bland Yaras först samlade, lyckas dock fly.

349 e.O. Cirkanten tar vid
En gruppering magiker som kallar sig Sällskapet för förverkligandet av Cirkantens ändliga slutning tar makten i Bozsa. Även de externa akademierna runt om i landet kommer under det nya styrets kontroll. Vilket mål Cirkanten har är okänt. Klomelliens stadsstater meddelas att Bozsa nu skall "Skydda Klomelliens folk mot de Yttersta Farorna". Cirkanten innehöll medlemmar ur flera magikerhus. Från början hade de en tämligen gemensam syn på både tillämpningen av magi samt hur deras inflytande i övriga klomellien skull arta sig. Cirkanten var i sig varken megaloman eller särskilt aggressiv. Däremot var de alltid nyfikna och hade ett intresse i att sprida och normalisera magiska efterforskningar i regionen. Organisationen kom dock med tiden att tycka att framgångarna kunde påskyndas via ett visst inflytande i de andra stadsstaterna. Ännu snabbare gick det om styret infiltrerades, antingen via bulvaner (som i Nya Arno) eller öppet som rådgivare (som i Poane). Generellt hade medlemmarna en samsyn under huvuddelen av cirkantens gyllene era.

352 e.O.
Bozsa skickar ut sina första skatteskepp på Jaggaracksjön.

352 e.O.
Tre ythuguriska oligarker ingår ett permanent förbund och bildar staten Triska. Detta görs delvis för att kunna motverka det hot som ythuguhrerna upplever komma från Magokratin.

374 e.O.
Hisskov, Garrika och Sanzas bildar Klomelliska Unionen för att bättre hävda sin självständighet gentemot magikerna i Bozsa och handlarna i Mercana.

393.e.O.
Nya Arno tillåts gå med i unionen. Viss rädsla finns för att dalkerna hamnat under influens från magokratin i Bosza men de tidigare medlemmarna, Hisskov, Garrika. Sandzas och Yolev vill hellre fria än fälla. De tänker vidare att folket i Nya Arno lättare kan stå emot magikerna om de har uppbackning från unionen vid Jaggaracksjön. Detta visar sig dock vara en felbedömning.

397 e.O.
Cirkantens sammanhållande makt bryts plötsligt och oväntat. En varm sommarnatt lyser ett stilla blått sken upp hela Bozsa stad och följs av ett förödande brak då sällskapets torn och huvudsäte faller samman. Hela sällskapets centralledning och alla dess mästare syns ha förintats i stenhögen. Bozsas magiker står utan gemensam ledning och kaos bryter ut. Omständigheterna kring detta är ännu okända i Klomellien men i Jordashaur är det en ofta berättad historia att det var den unge Harald Krokigs stöld av magikernas Ametistkalk som var anledningen.
Cirkantens tidigare sammanhållning hade eroderats med tiden men en tydlig brytning uppstod efter att Harald Krokig utraderat den moderata ledningen av cirkanten (då han stal Ametistkalken och av misstag förstörde deras torn under pågående sammankomst). Efter detta följde sandzisk-Mercanska kriget.)

398-403 e.O. Sanzsisk-mercanska kriget, även kallat Magikernas krig då det var magiska krafter som stod bakom denna udda och för delar av Klomellien förödande konflikt.
Cirkantens splittring innebär att Akademierna i Mercana, Sanzas, Melorgh och Bozsa för krig mot varandra, och ödelägger stora delar av Klomellien. Odöda, demoner, elemantarvarelser och kimeror härjar på landsbygden. (Bygg ut!)

400.e.O.
Trollkarlen Zemnus besätter under kriget Melashes fem höga torn. Oligarken Priebin av ätten Fura önskar driva ut nekromantikern som dock biter sig kvar. Då huskarlarna angriper Zemnus odöda styrkor visar de senare sig vara dem övermäktiga och huskarlarna förgörs till siste man. Detta då triskernas till skillnad från gengångarna utmattas under den oorganiserade flykten över kullandskapen. Från detta kommer det triskiska uttrycket "Att falla som en Fura". Zemnus lämnar dock tornen samma år då han inte vill få mer oönskad uppmärksamhet från snokande trisker. (Detta sker alltså under kriget? Är det troligt? Varför tog Zemnus tillflykt hit? Föll alkademin i Sanzas under år 400?)

403.e.O. Slutet av kriget.
Akademierna i Sanzas och Mercana förgör varandra, medan Bozsa, som ligger mer avsides till, klarar sig något bättre. Vanligt folk reser sig och dödar de överlevande magikerna och river akademierna. Bozsa sluter sina portar, utom för asylsökande magiker. Nekromantikern Zemnus svär att upprätta en tredje magokrati och fortsätter kampen.

404 e.O
Jordiska pirater under jarl Harald Krokig hävdar sin gamla makt över Klomellien och befäster återigen "reden" i Yolev, söderlandet, Lofernie, loigerlönderna, Hisskov samt norra Triska. De Jordiska härjarna tar sig in i Södra Klomellien och härjar lamslår området . Även om också Bosza drabbas så är dessa räder en tur i oturen för magokratin som annars riskerade möta flera de övriga stadsstaternas samlade vrede.

404 e.O.
Den sista och enda överlevande av Cirkantens 28 mästare försöker ta makten i Bozsa men stängs inne i valven under sällskapets fallna torn av stadsvakten och syns aldrig mera till.

409 e.O. Tredje Magokratin
Efter flera år av maktstridigheter samlar sig åter Bozsas magiker i ett råd. En av deras första åtgärder blir att försöka radera alla spår av vad som egentligen hände under Magikernas krig. De lyckas endast delvis men konflikten kommer i fortsättningen att kallas Sanzsisk-mercanska kriget. Ingen i Bosza kallar själva stadsstaten för den Tredje Magokratin. Detta görs istället av andra delar av unionen och då oftast för att så rädsla mot Bosza från minnet av det förödande kriget.

412 e.O.
Jordiska långskepp tar sig genom Baxardeltat och ner Gimdis in i Jaggaracksjön. Kusterna plundras och Erfavelklostret belägras av jordiska pirater, men besegras av Garrikas armé som kommer till undsättning. Prinshertig Anovan av Garrika faller. De triskiska oligarkerna plundrar samtidigt (av misstag!) staden Garrika och tar över stadsstatens säte i Klomelliska Unionen. Bosza är ännu försvagad som makt och kan inte göra något för att rädda sina vänner i Garrika.
(Se vävargillet och huset Glypthon)

416 e.O.
Bozsa får observatörstatus i Klomelliska unionen efter att officiellt ha deklarerat flera reformer.

435.e.O.
En sammanslutning som vill återupprätta Boszas ära ger sig till känna. De leds av trollkarlen Zemnus och kallas i folkmun Zemniter. Deras mål är att Klomelliens magiker ska inta platsen som de rättmätiga härskare över Klomelliens mundana pöbel (dvs övriga befolkning). Deras försök att infiltrera Bosza (samt en rad andra stadsstater) är i början framgångsrik men bekämpas tillslut i det tysta av Biszas utsända. De lyckas dock aldrig helt ta kol på organisationen.

442.e.O
Kvarlevorna av Voedet Linbädd, det Garrikska vävargillets mästare i exil, återfinns i träsken i Nya Arno. Intill benen finner man även ett par varpstenar märkta med Garrikas sigill samt en liten stengroda…

511 e.O.
Bozsa tas upp som fullständig medlem i unionen. Ingen av de tidigare medlemmarna röstar emot men stor misstänksamhet går att finna hos flera delegater från de andra stadsstaterna.

588.e.O.
Zemniter lyckades infiltrera Sjustaden och Kragenspitz ledningar så pass att städernas förvaltning inte ens vet vems ärende de går. Målet med infiltrationen för Zemniterna är att via korrupta tjänstemän inom stadsförvaltningen skapa konflikt mellan grannstäderna genom att höjda införseltullar. Detta främst tullar dom Kragenespitz lägger på varor som är tänkta att gå österut. När konflikten riskerar att blomma ut i riktig konflikt sänder ’Etthundra och en’-rådet en utredare. Det i form av Yakutiel Trambetta av dockmästarnas magiskola. Han luskade till slut reda på orsaken till konflikten och zemniterna jagades ned eller fördrevs. Processen var dock lång och plågsam och flertalet oskyldiga lär ha hamnat i kläm. Det sägs även att häxjakten på Zemniter, som efterföljande attentat riktade mot Yakutiel, drivit Dockmästaren vansinnig… något ingen i Sjustaden gärna erkänner då Yakutiel Trambetta alltjämt är stadens prefekt.

591 e.O.
Vidina Ingaldiron börjar skriva Encyclopedia Erebia

595 e.O.
Bozsas magiker försöker infiltrera Ögats mystiker i Melorgh, men misslyckas.
Kriget mellan Mercana och Addiaska trappas upp och härjar fram och tillbaka över kusten. Stora mängder legosoldater hyrs in på båda sidor. Melorgh försöker hålla sig utanför.

600 e.O.
Ögats Tempel i Melorgh stormas och förstörs av en allians mellan Bozsa, Melorgh och Addiaska. Ögats mystiker undkommer.



Folkslagets utbredning

Boszas befolkning är nästan uteslutande boende i stadsstaten med samma namn. Denna är belägen i den södra delen av den Klomelliska Unionen, söder om Jaggaracksjön öster om Baxardältat och nordväst om bergskedjan Monstinerna (en utlöpa av södra Melashebergen).
Några av Boszaborna kan ibland finnas ute i övriga unionen där de bedriver sin magiska praktik.

Större bosättningar
Bosza stad (fyll ut)

Kragenspitz (använd torqemadas text)

Sjustaden(fyll ut)

Castel bax (fyll ut)

Boszas landsbygd är till och med för Klomelliska mått ganska underbefolkad. Jordbruket sköts förvånansvärt ofta inte enbart av bönder och torpare utan drivs som stora gods. Oftast drivna via ombud men ägda av magikerhusen i Bosza stad eller individuellt ägda av välbärgade trollkarlar.

Kultur och samhälle

Seder och bruk

Statsskick

Religion



Vilka gudar dyrkas och hur ser dyrkan ut?

Diplomatiska förbindelser

Relationer

Bosza och Nya Arno när ingen kärlek till varandra även om man i stadsstaten är mindre rigida i sin aversion mot magi än på moderön. Man tolererar varandra men inte mycket mer. Valios heresi var som bekant en reaktion på cirkantens infiltration och denna rädsla finns kvar idag även hos andra än Valios följeslagare.

Bosza och Sanzas har fungerande relationer. Halvlingar är av naturen försiktiga med magi. Så även i Sanzas, men då Klomellien är ett land där magiker påverkat historien i stor grad är halvlingarna här mer vana med magi. Bozsa är också en statsstat mån om att ha goda förbindelser med omvärlden vilket gjort att halvlingarna i Sanzas har accepterat och öppnat upp för handel med magikerna. Två magokratier har hävdat sin makt i södra Klomellien, den första från ön Diamor och staden Joraga, den andra från Bozsa. Sanzas drabbades den andra gången av de bozsiska magikernas makthunger och har inte glömt detta. Halvlingarna uppträder därför försiktig i sitt samröre med Bozsa även om styret där reformerats. Sanzas förser Bozsa med odlade drogingredienser av mycket god kvalitet. Till gengäld vill de egentligen mest släppa att ha något med Bozsa att göra men då även halvlingar har visst sinne för handel och dessutom är pragmatisk anlagda så accepterar de betalning i vanliga silvermynt.

Yolev litar inte alls på Bozsa, men skickar ändå ungdomar dit för utbildning inom det arkana. En stor misstänksamhet råder från Yolevs håll. Magokratin försöker å sin sida att inte stöta sig med sin "paranoide vän", något som faller lagom väl ut. Bozsa och Yolev förenas dock av att de är de enda städerna i Unionen som tar boklig lärdom på allvar. Bara det faktum att alla deras ledare och diplomater är läskunniga gör under för diplomatin.

Bosza och Brikho har frostiga relaioner. Bozsa tror på ”civiliserandet” av Unionens svartfolk (de är förmodligen de enda som gör det på allvar). Brikho är dock fast beslutna att inte upprepa gångna århundradens misstag, och tänker aldrig låta sig styras av magiker igen, och absolut inte mänskliga sådana, sedan må de vara levande eller odöda. Helst vill man inte se utrikiska magiker alls på sin mark, och nekromantiker och zemnitiska kultister avrättas på stubben. De som faktiskt släpps in när behoven är för stora håller man noga koll på. Städerna bedriver begränsad handel med varandra och upprätthåller normal diplomati med ambassader och ambassadörer. Brikho och Bozsa kan dock hjälpas åt om zemniter ska klämmas åt eller om magiller blir alltför närgångna, och Bozsa brukar ta varje chans att hjälpa Brikho, och samtidigt passa på att spionera och ställa sig in – och det märker orcherna.
Brikho skickar ett mindre antal elever till Bozsa, då svartfolk sällan har läggning för magi. Väl hemma i Brikho måste eleverna sedan bevisa att de var värda pengarna som lagts ut och att de inte har fått konstiga ideer. När det väl skett kan de börja stiga i rang – men de tillåts aldrig hota de styrande krigsherrarnas maktmonopol.

Bosza och Addiska har normala relationer. Addiaska är en ny makt under uppstigande, medan Bozsa är en gammal makt som dragits sig tillbaka, och detta leder ofta till en naturlig misstro dem emellan. Båda tror dock på nyttan och nödvändigheten av att sprida (mänsklig) civilisation, även om de menar helt olika saker med civilisation. Addiaska har inga ideologiska invändningar mot magi (nekromanti och illusionism undantagna) och hade inte ens grundats när Magikerkriget härjade landet, så det finns ingen gammal misstro som lägger hinder i vägen för deras förbindelser. Diplomatin är god om än lätt formell och handeln är livlig, men förståelsen för den andra partens djupare drivkrafter är svag – magikerna förstår sig inte på ära och släktheder, och riddarna saknar helt magikernas vetenskapliga och mystiska vetgirighet. Addier utbildas regelbundet i Bozsa.

Bosza och Melorgh har besvärliga relationer. Både Bozsa och Melorgh betraktar den andre parten som hopplösa fall. Bozsa är den minst religiösa staden i Klomellien (möjligtvis jämte halvlängdsmännens Sanzas – hur är det med det, birke?) och Melorgh betraktar magikerna som dårar som leker med krafter de inte förstår, som vettvillingar och skurkar som tanklöst ådrar sig gudarnas vrede (som sedan spiller över på deras grannar) och släpper in monster, demoner och otyg från namnlösa dimensioner för att göra livet surt för vanliga hederliga gudfruktiga kultister. Samtidigt förkastar man inte magi i sig, så länge den utövas med rätt sinnelag, rätt religiösa ritualer och tillägnas rätt gud. Därför skickas regelbundet ynglingar och unga kvinnor till Bozsa för utbildning, och man håller bara igen på grund av Melorghs svaga ekonomi, som inte räcker till särskilt många studentavgifter. Man manar de avresande att akta sig för frestelser och synd, men det gör man å andra sidan när de lämnar hemmets härd på morgonen också.
Bozsa å sin sida konstaterar att orcherna vid det här laget har börjat använda gaffel, och räknar kallt med att de kommer att få se svartalfer knyta en servett runt halsen innan melorghierna antar en begriplig almanacka. De ses, något överdrivet, som helt oemottagliga för alla förnuftsargument, och anses aldrig begripa sitt eget bästa.
Ingendera parten har dock någon anledning att aktivt motarbeta den andra, och Bozsas uppköp av magiska kuriositeter och udda skapelser och växter från Melorgh utgör ett välkommet alternativ till Mercanas snikna försök att monopolisera handeln med Melorgh. Bozsas monsterjägare är också helt nödvändiga när något magiskt otyg av den tyngre sorten börjar gå lös i Melorgh, inte minst då melorghierna själva lika ofta faller på knä som drar vapen inför sådana monster.

Fyll ut!

Språk
Dialekten som man talar i Magokratin kallas Bosziska och är en del av den Sydklomelliska eller Melashiska dialekt gruppen. Dialrkten härstammar från Klorosodium samt den första magokratin i Joraga på ön Diamor. Den närmaste idag besläktade dialekten är således Garriska men Bosziska skiljer sig märkbart då nan anammat mängder av låneord och uttryck från övriga unionen samt även mycket influenser från gamla texter tecknade på Kejserlig Jori och (västkrunska?).

Bosziskan, likt sydklomelliskan i sin helhet, är inte heller en uniform dialekt. Vissa talar tydligt Melashisk/konservativt, medan andra talar en kladdig blandning av både sydklomelliska och övriga klomelliska samt regionala dialekter och språk som tillsammans formar det som skämtsamt kallas “trollkarlsklomelliska”.

Den Yolevske lingvistikern och Syntalden Birmada Torrbene förklarar det som allmänt ses som gemensamt för Bosziskan:
– Vanligast är kanske att man kombinerar en Melashisk språkmelodi med ett i övrigt västklomelliskt uttal, d.v.s. de enskilda språkljuden uttalas på västklomelliskt sätt med visslande the-ljud” och inga av de typiskt sydklommeiskt utdragna vokalljuden som är så karaktäriserande för Garriskan. Artikulationen inom Bosziskan är viktig och ibland nästan övertydlig. Möjligtvis beror detta på vikten av ett korrekt uttal vid arkant bruk, det vill säga vid besvärjande hävdar syntald Torrbene.

Men varför skiljer sig Bosziskan så mycket från Garriskan? Det finns flera anledningar enligt Torrbene. En av dem är att Bosza, med både sin magiska Akademi ’de hundra och en’ är en knutpunkt dit besvärjare har färdats i århundraden och låtit sina upptäckter men även dialekter blandas. Det kan också bero på något som kallas naboopposition. Detta innebär att när elever från övriga Klomellien kommer till Bosza för att studera, gör de ofta till sig för att låta mindre bonniga och mer internationella.

Teknologi
Folkslagets teknologiska nivå. Är de framstående eller utmärkande inom något område när det gäller hantverk, teknologi eller annat?

Kropp och själ

Fysiologi

Boszaborna härstammar i huvudsak från inflyttade kommande från det joriska kejsardömet. Generellt är man lite mer högresta som sydnargurerna i närområdet men mer finlämmade.
Jorerättlingarna bär vitt skilda hårfärger, från svart till rågblond men de flesta är brunetter i någon variant. Generellt kan man säga att den vanlige boszabon använder jorisk klädedräkt med linnetyg, färgade ullkläder och ibland även silke och siden av tämligen modernt snitt.

Men platsen den generella icke magikunnige boszabon tar i anspråk är dock liten i jämförelse med de verkliga medborgarna i magokratin: Magikerna. De (eller i alla fall de som nått mästarvärdighet) klär sig ofta extravagant i exotiska dräkter. Ofta är dessa fullbelamrade med symboler, magiska stenar och broderier med silvertråd (inte alltid äkta vara utan illusioner). Den vida floran av magikerhus med egna traditioner innebär att någon strikt enhetlig bild kring hur Boszas trollkarlar ser ut inte kan finnas. Pluralismen är där för stor. Många av dessa besvärjare är inte heller födda i Bosza utan inflyttade för att genomföra sina studier i staden. Studenter kommer i huvudsak från övriga Klomelliens stadsstater men en stor minoritet är från andra delar av regionen; Magilre, Kardien, Panderalia, Staden-O och ännu längre bort ifrån.
Vissa av dessa magiker är inte ens människofolk utan ankor, halvlängdsmän och så vidare. En stor chans är att Bosza just är den plats i Klomellien där du som besökare har störst chans att se någon ur älvfolkets grupp (även om de också här är mycket ovanliga). Medborgarskapet hänger som bekant inte på vilken bakgrund du har utan på om du tillhör ett sv de magikerhus som är knutna till ’de hundra och en’.

Mentalitet
Boszaborna är en skara med stora nyanser. Den icke magikunniga majoriteten känner generellt tacksamhet mot sina mästare. Ingen stor armod finns i stadsstaten och många är därtill inflyttade utifrån för att sälja sina tjänster till trollkarlarna. Det finns dock ett tydligt skikt mellan grupperna och nästan all interaktion sker med magikernas välvilja. Det finns absolut en mindre..men växande grupp som vill att Bosza ska bli mer lik andra stadsstater där även andra än magiker kan bli medborgare.
För de trollkunniga så är även de en stor plural av karaktärer. Vissa är öppna och nyfikna. Andra är utpräglade introverta som helst vill studera arkans mysterier i ensamhet. Gemensamt är arr de generellt är ganska självcentrerade även om man i Bosza, sedan andra magokratins fall, inte lika ofta hänfaller till megalomani, som i andra trollkarlsenklaver.



Kända personer
Yara

Vidina Ingaldiron

Vodelheim

Zemnus

Typisk bosättning
Bosza är en ovanligt urban stadsstat även för att vara i Klomellien. Landsbygden är till stor del lämnad åt gods drivna av magikerhusen eller individuella magiker. Självägande bönder har ju ingen representation i Boszas rådsförsamling så deras rättigheter finns egentligen ingen företrädare som driver.
Boszas städer har lite olika karaktär. Generellt är de dock välskötta och har fungerande renhållning.
Bosza stad är tämligen trång. Speciellt huvudön, den som omgärdas av den magiska floden Gimdis. Här är även stadens kärna tydligt samlad, både den politiska, eklektiska, ekonomiska och kulturella. Stadsdelen på fastlandet är visserligen i ett skapligt skick men inget utom det allra nödvändigaste finns här.
Eftersom ytan är begränsad så bygger Boszas urbana befolkning gärna på höjden. Magiska förstärkningar av de mest välbärgade ockupanternas byggnader gör att detta inte är så vanskligt och i vissa magikerhus så finns även lyxiga ritualer lagda som hissar drivna av sylfer och liknande.

[birkebeineren]

En bra början. Synliggör både vad som finns av material och vad som behöver fyllas i. Känner igen det mesta men vissa detaljer är nya, eller hur?

[birkebeineren]

349 e.O.
En gruppering magiker som kallar sig Sällskapet för förverkligandet av Cirkantens ändliga slutning tar makten i Bozsa. Även de externa akademierna runt om i landet kommer under det nya styrets kontroll. Vilka magikerna i Cirkanten, som blir sällskapets vanliga namn, är och vad som är deras egentliga mål är okänt. (Stämmer detta? Visst torde dessa mästare vara kända?) Klomelliens stadsstater meddelas att Bozsa nu skall "Skydda Klomelliens folk mot de Yttersta Farorna".

Mästarna lär ha varit kända då, åtminstonde till namnen, även om inte alla nödvändigtvis är det i dagens Bozsa. Vad som var deras mål ser jag däremot gärna som något ingen annan helt visste eller heller nu vet. Det kan få vara något för den enskilde SL att avgöra.

(Cirkanten borde enligt mig ha innehållit medlemmar ur flera magikerhus. Från början hade de en hyffsat gemensam syn på både tillämpningen av magi samt hur deras inflytande i övriga klomellien skull arta sig. Min uppfattning är att cirkanten från början vare sig var megaloman eller särskilt aggressiv. Däremot var de alltid nyfikna och hade ett intresse i att sprida och normalisera magiska efterforskningar i regionen. Organisationen kom dock med tiden att tycka att framgångarna kunde påskyndas via ett visst inflytande i de andra stadsstaterna. Ännu snabbare gick det om styret infiltrerades, antingen via bulvaner (som i Nya Arno) eller öppet som rådgivare (som i Poane). Generellt hade medlemmarna en samsyn under huvuddelen av cirkantens gyllene era. Detta kom dock att eroderas med tiden men framförallt efter att Harald Krokig utraderat den moderata ledningen av cirkanten (då han stal Ametistkalken och av misstag förstörde deras torn under pågående sammankomst). Efter detta följde sandzisk-Mercanska kriget.)

Att Cirkanten bestod av medlemmar från olika hus och akademier har jag också tänkt. Idén om Cirkanten är gammal och från innan mycket av det som sen har skrivits om magikerhus och akademier tillkom men tanken var från början en övergripande sammanslutning. Ordlyden var då också avsiktlig lite luddig och därför tänkt som anpassad för eventuell vidareutveckling, antinagen av oss på forumet eller av den enskilde SL. Cirkanten har väl egentligen många likheter med ett magikerhus så som du beskrivit dessa då denna typ av sammanslutningar inte nödvändigtvis är gamla och permanenta utan kan upplösas, ändras och nyskapas. Ändå behöver den inte kallas för ett magikerhus om inte det passar med hur dessa sammanslutningar nu beskrivs. Cirkanten uppstod ju (och gick under) för över tvåhundra år sedan så saker kan ha ändrats i Bozsa sedan dess.

[gtjorgo]

En bra början. Synliggör både vad som finns av material och vad som behöver fyllas i. Känner igen det mesta men vissa detaljer är nya, eller hur?

Stämningen bra! nästan allt är tidigare fynd och sedan har jag strösslat lite med nya förslag.

[birkebeineren]

Diplomatiska förbindelser

Relationer

Bosza och Nya Arno när ingen kärlek till varandra även om man i stadsstaten är mindre rigida i sin aversion mot magi än på moderön. Man tolererar varandra men inte mycket mer. Valios heresi var som bekant en reaktion på cirkantens infiltration och denna rädsla finns kvar idag även hos andra än Valios följeslagare.

Valiõ bör kort omtalas även i kronologin. Minns att vi diskuterade detta ,och att heresin hänger samman med en reaktion på Cirkanten känns rimlig, men hittar inte var... Har du en länk?

Bisza och Sandzas har fungerande relationer. Halvlingar är av naturen försiktiga med magi. Så även i Sanzas, men då Klomellien är ett land där magiker påverkat historien i stor grad är halvlingarna här mer vana med magi. Bozsa är också en statsstat mån om att ha goda förbindelser med omvärlden vilket gjort att halvlingarna i Sanzas har accepterat och öppnat upp för handel med magikerna. Två magokratier har hävdat sin makt i södra Klomellien, den första från ön Diamor och staden Joraga, den andra från Bozsa. Sanzas drabbades den andra gången av de bozsiska magikernas makthunger och har inte glömt detta. Halvlingarna uppträder därför försiktig i sitt samröre med Bozsa även om styret där reformerats

Sanzas förser Bozsa med odlade drogingredienser av mycket god kvalitet. Till gengäld vill de egentligen mest släppa att ha något med Bozsa att göra men då även halvlingar har visst sinne för handel och dessutom är pragmatisk anlagda så accepterar de betaling i vanliga silvermynt.

Yolev litar inte alls på Bozsa, men skickar ändå ungdomar dit för utbildning inom det arkana. En stor misstänksamhet råder från Yolevs håll. Magokratin försöker å sin sida att inte stöta sig med sin "paranoide vän", något som faller lagom väl ut.

Här skulle jag villa fördjupa inte nödvändigtvis ordlyden utan mer bakgrunden till något om det som nyligen diskuterades kring varför magikunniga skickas till Bozsa för utbildning. Tanken är att det övriga Klomellien gör detta enligt avtal som slöts i sammanhang med de reformer Bozsa införde av efter Magikernas krig vilket i sin tur möjliggjorde statsstatens senare medlemskap i Klomelliska unionen. För att undvika att personer med förmågan att lära sig magi gör detta på fel sätt och potentiellt skapar nya magiska katastrofer så åtar sig Bozsa att stå för utbildningen av dessa. Ett antal studenter skickas därför varje år till Bozsa men det kan vara med blandade känslor beroende på stadsstat. I Yolev misstänker man inte nödvändigtvis magi (Bozsa har troligtvis här varit framgångsrika i att dölja vad som exakt hände under Magikernas krig) men är inte dummare än att man ser potentialet till en granne bestående av en stor grupp magiker. Men om det är ingått avtal så är det ingpått avtal. Och Bozsa har inte gjort något som direkt varit till skada för Yolev på mycket lång tid.

[Torquemada]

Mycket bra start, som sagt. Här kommer några inledande kommentarer:

1. Yara är död, Zemnus är tekniskt sett en sanzit som aldrig bott i Bozsa, Vodelheim har utvandrat till Mercana och Vidina är vad allmänheten angår även hon död. Kanske det vore bättre att fokusera på de magiker som lever och verkar i Bozsa? Moränmark, och i mitt fall Edgar, Brompo och Veritrilbia Amxis?
2. Jag ser inget problem med att Cirkanten är lite storhetsvansinniga, och åtminstone delvis okända kufar med ansiktena dolda bakom huvor.
3. Vad gäller Zemnus och hans vistelse i Röda Tornen så är inte tidpunkten så viktig, bara ATT han vistades där ett tag innan han konstaterade att det var en usel bas för vidare erövringar.
4. Inga magiller som studerar i Bozsa, där drar alla andra klomellier i bromsen. Och ankor studerar väl magi ungefär lika ofta som orcher?
5. Stadsstaterna har nytta av sina återvändande magiker, så att officiellt skicka iväg elever som förväntas återvända är ett ömsesidigt gynnsamt företag.
6. I beskrivningen av stadens inre används ordet ”eklektiska”, det kan väl inte stämma?
7. På andra sidan stadsbron finns diverse hantverkare, värdshus, handelsmän och drogblandare. Inne i staden är det visserligen trångt, men Bozsa insisterar på att ändå ha stora gräsmattor och planteringar.



BOZSA OCH BRIKHO HAR FROSTIGA RELATIONER

Bozsa tror på ”civiliserandet” av Unionens svartfolk (de är förmodligen de enda som gör det på allvar). Brikho är dock fast beslutna att inte upprepa gångna århundradens misstag, och tänker aldrig låta sig styras av magiker igen, och absolut inte mänskliga sådana, sedan må de vara levande eller odöda. Helst vill man inte se utrikiska magiker alls på sin mark, och nekromantiker och zemnitiska kultister avrättas på stubben. De som faktiskt släpps in när behoven är för stora håller man noga koll på. Städerna bedriver begränsad handel med varandra och upprätthåller normal diplomati med ambassader och ambassadörer. Brikho och Bozsa kan dock hjälpas åt om zemniter ska klämmas åt eller om magiller blir alltför närgångna, och Bozsa brukar ta varje chans att hjälpa Brikho, och samtidigt passa på att spionera och ställa sig in – och det märker orcherna.
Brikho skickar ett mindre antal elever till Bozsa, då svartfolk sällan har läggning för magi. Väl hemma i Brikho måste eleverna sedan bevisa att de var värda pengarna som lagts ut och att de inte har fått konstiga ideer. När det väl skett kan de börja stiga i rang – men de tillåts aldrig hota de styrande krigsherrarnas maktmonopol.

Bozsa och YOLEV – tillägg: Bozsa och Yolev förenas dock av att de är de enda städerna i Unionen som tar boklig lärdom på allvar. Bara det faktum att alla deras ledare och diplomater är läskunniga gör under för diplomatin.

BOZSA OCH ADDIASKA HAR NORMALA RELATIONER

Addiaska är en ny makt under uppstigande, medan Bozsa är en gammal makt som dragits sig tillbaka, och detta leder ofta till en naturlig misstro dem emellan. Båda tror dock på nyttan och nödvändigheten av att sprida (mänsklig) civilisation, även om de menar helt olika saker med civilisation. Addiaska har inga ideologiska invändningar mot magi (nekromanti och illusionism undantagna) och hade inte ens grundats när Magikerkriget härjade landet, så det finns ingen gammal misstro som lägger hinder i vägen för deras förbindelser. Diplomatin är god om än lätt formell och handeln är livlig, men förståelsen för den andra partens djupare drivkrafter är svag – magikerna förstår sig inte på ära och släktheder, och riddarna saknar helt magikernas vetenskapliga och mystiska vetgirighet. Addier utbildas regelbundet i Bozsa.

BOZSA OCH MELORGH HAR BESVÄRLIGA RELATIONER

Både Bozsa och Melorgh betraktar den andre parten som hopplösa fall. Bozsa är den minst religiösa staden i Klomellien (möjligtvis jämte halvlängdsmännens Sanzas – hur är det med det, birke?) och Melorgh betraktar magikerna som dårar som leker med krafter de inte förstår, som vettvillingar och skurkar som tanklöst ådrar sig gudarnas vrede (som sedan spiller över på deras grannar) och släpper in monster, demoner och otyg från namnlösa dimensioner för att göra livet surt för vanliga hederliga gudfruktiga kultister. Samtidigt förkastar man inte magi i sig, så länge den utövas med rätt sinnelag, rätt religiösa ritualer och tillägnas rätt gud. Därför skickas regelbundet ynglingar och unga kvinnor till Bozsa för utbildning, och man håller bara igen på grund av Melorghs svaga ekonomi, som inte räcker till särskilt många studentavgifter. Man manar de avresande att akta sig för frestelser och synd, men det gör man å andra sidan när de lämnar hemmets härd på morgonen också.
Bozsa å sin sida konstaterar att orcherna vid det här laget har börjat använda gaffel, och räknar kallt med att de kommer att få se svartalfer knyta en servett runt halsen innan melorghierna antar en begriplig almanacka. De ses, något överdrivet, som helt oemottagliga för alla förnuftsargument, och anses aldrig begripa sitt eget bästa.
Ingendera parten har dock någon anledning att aktivt motarbeta den andra, och Bozsas uppköp av magiska kuriositeter och udda skapelser och växter från Melorgh utgör ett välkommet alternativ till Mercanas snikna försök att monopolisera handeln med Melorgh. Bozsas monsterjägare är också helt nödvändiga när något magiskt otyg av den tyngre sorten börjar gå lös i Melorgh, inte minst då melorghierna själva lika ofta faller på knä som drar vapen inför sådana monster.