Slättebo-Philmark kampanj

[birkebeineren]

Den enkla förklaringen är att Oberga har tillgång till Oberga by. Från början var det viktigt att ha tillgång till den infrastrukturen. Med tiden har klostret blivit mer självförsörjande och byn är nu mer beroende av klostret än tvärtom. Den lite besvärligare förklaringen är maginoden i Ohmskogen (som nu är utslocknad). LV ville ha kontroll nära noden för att se vad den egentligen drog åt sig för folk. Närheten till Ohmskogen, vattenvägen över Kvarken och Oberga by visade sig vara den bästa platsen för klostret. Sedan var man även intresserad av de ruiner som finns runt Ulehall. Man trodde noden och ruinerna hade någon koppling. Placeringen av klostret är helt initierad av LV. Valrod Glave som grundade klostret är bara en nyttig initiativtagare och har ingen insyn i dessa faktorer.

Kan inte då Oberga by också ligga vid Witten? Om Witten har ett utlopp i Kvarken hänger de två sjöarna ju ihop vattenvägen och bildar en enhet kommunikationsmässigt. Avståndet till Ohmskogen blir heller inte så mycket längre om Oberga ligger vid Witten istället för Kvarken.

(Förövrigt borde väl Guldberga kloster ligga närmare maginoden med tanke på att det ligger inne eller i Ohmskogen?)

En annan lösning kan kanske vara att länsgränserna såg annolunda ut när Oberga kloster byggdes? Att en del av baronatet Österslätt, baronatet Kvarken eller baronatet Grosäter (så som jag ritat dessa på kladdkartan) då var en del av dagens baronat Norra Toril? Sen har gränserena vid något tillfälle dragits om och Norra Toril blivit mindre.
Detta kan då förklara varför Oberga kloster ligger vid sjön Kvarken i baronatet Kvarken 610 eO men då det etablerades på 400-talet eO administrativt tillhörde baronatet Norra Toril.

Jag föreslår att vi undviker att lägga till mer floder om vi kan. Vi har det officiella att förhålla oss till och det tycker jag vi följer i den mån det går.

Bara Stirpazfloden och Jostefloden är officiella (samt grevskapsgränserna). De olika sjöarna har lagts till på forumet. Sjöarna har däremot inte getts några utlopp så det återtstår att lägga till, vilket vi skulle kunna göra här.

En flod från Witten, eller som i nedanstående förslag en helt ny flod från skogens inre, kan göra timmerfrakt både möjlig och logisk.

Glavarna är expansiva och har högtflygande drömmar. De ser inga problem utan betar av det som dyker upp allt eftersom. Först skriva traktat om Korps timmer. Sedan säkra samarbete eller underkastelse från baronaten längst Jostefloden. Därefter lösa logistik och handelskontrakt med uppköpare. Må så vara genom rännor, kanaler eller att man faktiskt måste bära stockarna. Timret ska till marknad! Kolt Glave är inte en man som tänker över sina handlingar. Han befaller och förväntar sig sedan handling. Han är rik, maktfullkomlig och hotfull.

Jag litar på att Glavarna får till det.


Övriga kartändringar verkar vi vara överens om men jag väntar med att rita något tills alla detaljer är klara.

[birkebeineren]

Ok, då vet jag hur du tänkt. Vi droppar min föreslagna ändring och låter din text stå kvar. Skoften var aldrig något eget baronat utan tillhörde formellt baronatet Kvarken även om det var som frimark. Att status i nuläget är oklart gör det bara mer intressant.

Håller med. Jag kan gå genom Skoftentexten i morgon och fixa till den. I kväll ska vi faktiskt spela i Sortmund, så det går före.

Det låter som rätt prioritering. Hoppas sen få höra något om hur det går i Sortmund.

Skoften inget baronat utan del av Kvarken, i övrigt kan då summeringen gälla.

Det hela är lite mystisk ja men det lämnar jag till dig att (eventuellt) ge en förklaring till. Men ta då i så fall gärna med några ord om hur markgreven av Junemark och/eller hertigen av Slättebo ser på oredan.

Junemark ser allvarligt på detta och störs av att ingen baron tillsatts på flera år. Hans skatter blir dock betalda och området fungerar i hjälplig form. Just nu är det mycket som tar hans uppmärksamhet. Stundande piratkrig, Hynsolgekriget, Ransarderröj och andra uttre hot mot Zorakins säkerhet. Hans residens i Pendon har nästan blivit hans hem så mycket tid han nu spenderar där. Han har dessutom fullt förtroende till sin hustrus förmåga att ta itu med saken. Hon har brevledes försäkrat sin make om att hon tillsammans med väninnan Celia Ekenbrandt Splintersköld har goda kontakter med hertig Stirzberg och situationen är på väg att lösas.

Hertigen vill fördröja tillsättandet av Gullberga och Skoften, så länge han kan. Hertigen har genom det lösa styret i området kunna förmå lokala huggarlag att avverka massor av Gullbergas timmer och flödat marknaden i FT. Allt som ett sätt att bryta Flodbaronernas försök till monopol. Skulle en baron tillsättas vet man inte hur denne tänker med sitt timmer. I nuläget passar detta maktvakum hertigen väl.

Jag förstår. Skriv gärna ut detta i någon passande tel av text ...massan.

En tänkbar kandidat skulle kanske kunna vara markgrevinna Melosine av Junemarks bror Morius Elderdun som sedan sin systers giftemål fått tjänsten som borgfogde (kastellan?) i Vedehall eftersom hans svåger markgreven ofta inte är på plats utan nere i Pendon? Morius är en riddare av klassisk snitt, en duglig administrati och mycket lojal särskilt överför sin syster men också sin svåger. Han har inte själv yttrat önskemål om att bli baron och har inga som helst anspråk på en sådan titel i Slättebo då han har hela sin släkt i Yttersol (förutom systern Melosine) men han är son av en baron (Melverik Elderdun) och av god pennisk börd. Skulle dock markgreven vara på utkik efer någon utomstående och helt neutral i den lokala politiken till att beträda ett av de vakanta baronaten kan unge Morius vara en möjlig kandidat. Det förutsätter dock att hertig Slättebo inte skulle ha några invändningar markgreven måste ta hänsyn till, ifall det kommer till att nya baroner tillsätts...

Det är en jättebra kandidat. Han skulle även stå i skuld till sin svåger och på det sättet bli lojal. Det konstiga är att Morius egen syster inte tycks superpepp på förslaget. Axman har funderat mycket över detta. Inte nog med att han trodde sig göra hustrun glad. Han trodde sig också lösa problemet på ett sätt alla skulle förstå. Svaret på förslaget har blivit mer: jo, ja, det skulle ju vara en ide förstås.

Sanningen är att hertig Stirzberg just nu vill ha det som det är och hertigen är onödigt att gå emot. Det som grämer är att hertigen tar del av kakburken. Det sagt, så är det en god allierad att ha.

Jag förstår, både dig och Melosine.

Sen går det faktisk rykten om att den försvunne baron Björnflods gammelfaster eller möjligen farmor (olika versioner skiljer sig åt, och årtalen är högst oklara) hade en affär med den tidigare baronen av Bergfoten, Lestig Joms, som gett upphov till en oäkte gren Jomsar någonstans. Denna skulle då genealogisk kunna tänkas ha några droppar Björnflodsk blod med tillhörande arvsrätt. Men som sagt, bara rykten...

Dessa rykten.. Jag hörde att det var en Klinga hon hade en affär med. Sedan vet ju var man. Det finns en Joms under varje sten. Därpå har vi Wästuätten samt den på svärdssidan utslocknade ätten Ule vilka Wästu påstår ha funnit en jänta från. Giftemål mellan dem skulle ge anspråk på Kvarken.

Det där med "en Joms under varje sten" var faktisk inspiration till hela idén. Tänkte heller inte att det skulle vara något mer än ett rykte.

Allt som allt är min tanke att detta egentligen inte borde vara svårt. Varför tar det det då ÅR att skaka fram baroner till dessa platser. Svaren är inte helt enkla och den anledningar listade ovan är allmänt kända. De verkliga får vi dölja djupt i endast-för-SLfliken. Jag blev lite förtjust i frillobarnet. Dock är Björflod fel person då han varken har barn eller förfäder. Jag tycker inte vi ska stänga den dörren ändå. När det är rörigt bör folk ta tillfället i akt att skaka fram både sanna och uppdiktade potentater. Det är ju ändå maktpositioner på spel. Sedan är borgfogde Morius Elderdun allt för bra för att inte använda. Jag tycker kanske att han uttryckt liiiite önskan om att få en position högre än borgfogde. Det kanske är systern som inte tycker han är värdig? Kanske är hon rädd för att han är både ambitiös och kompetent? Skulle hennes älsklingsbror bli baron i Gullberga skulle han snart se över administrationen och både effektivisera och modernisera. Det skull sätta honom på kollisionskurs med både Flodbaronerna och hertigen. Hon vet inte om hon vill utsätta sin bror för deras makt och hårda nypor.

Du får gärna använda båda "kandidaterna" på det sätt som bäst passar. Morius kan absolut tänkas ha vissa ambitioner, särskilt om det bjuds. Oäktingen kanske inte visar sig vara Björnflodsk men vem var det då Lestig Joms hade sin affär med? Han kanske inte ens kommer ihåg själv?

[Jeb]

Är iväg på jobb. Svarar när jag kommit hem. Jag har inte glömt.

[Jeb]

Kan inte då Oberga by också ligga vid Witten? Om Witten har ett utlopp i Kvarken hänger de två sjöarna ju ihop vattenvägen och bildar en enhet kommunikationsmässigt. Avståndet till Ohmskogen blir heller inte så mycket längre om Oberga ligger vid Witten istället för Kvarken.

(Förövrigt borde väl Guldberga kloster ligga närmare maginoden med tanke på att det ligger inne eller i Ohmskogen?)

En annan lösning kan kanske vara att länsgränserna såg annolunda ut när Oberga kloster byggdes? Att en del av baronatet Österslätt, baronatet Kvarken eller baronatet Grosäter (så som jag ritat dessa på kladdkartan) då var en del av dagens baronat Norra Toril? Sen har gränserena vid något tillfälle dragits om och Norra Toril blivit mindre.
Detta kan då förklara varför Oberga kloster ligger vid sjön Kvarken i baronatet Kvarken 610 eO men då det etablerades på 400-talet eO administrativt tillhörde baronatet Norra Toril.

Vet du vad, det är bara jag som är envis. Spikar vi kanalen mellan sjöarna (som är logiskt att den finns) är platsen vid Witten strand bättre än Kvarken. Witten är Glavarnas sjö och det vore tämligen troligt att de bygger klostret där. Anledningen är den samma. Kanalen, floden, bäcken blir farbar och båt finns vid Oberga brygga. Denna kanal blir också en del av Glavarnas masterplan att få timmer till Jostefloden.

(Förövrigt borde väl Guldberga kloster ligga närmare maginoden med tanke på att det ligger inne eller i Ohmskogen?)

Hmm, ja.

En annan lösning kan kanske vara att länsgränserna såg annolunda ut när Oberga kloster byggdes? Att en del av baronatet Österslätt, baronatet Kvarken eller baronatet Grosäter (så som jag ritat dessa på kladdkartan) då var en del av dagens baronat Norra Toril? Sen har gränserena vid något tillfälle dragits om och Norra Toril blivit mindre.

Så kan det vara, men jag gillar nog med eftertanke ditt tidigare förslag med kanal.

Detta kan då förklara varför Oberga kloster ligger vid sjön Kvarken i baronatet Kvarken 610 eO men då det etablerades på 400-talet eO administrativt tillhörde baronatet Norra Toril.

Se ovan.

En flod från Witten, eller som i nedanstående förslag en helt ny flod från skogens inre, kan göra timmerfrakt både möjlig och logisk.

Den fåran kanske inte är farbar idag? Att den finns och förser delvis sjöarna med vatten kan vi kanske försiktigt spika. Jostefloden behöver i dagsläget inte vara en del av systemet som kopplar samman dagvatten och sjöar, men det kan vara nära. Så nära att grundvatten finns ytligt på slätten. Under våren när smältvatten kommer från bergen är området blött och marigt att navigera. Detta har Glavarna sett och tror sig kunna bryta upp utan att det torkar ut under sommarmånaderna. Glaves kanal är ett projekt man vill starta. För alla dessa planer kommer först timmer krävas, sedan massa arbetskraft. (I början fanns planer på att förslava Torils svartfolk, kanske ska den boken öppnas igen?) Sedan pengar. Pengarna tänker man pressa ur de baronat som ligger längs Jostefloden.

Bara Stirpazfloden och Jostefloden är officiella (samt grevskapsgränserna). De olika sjöarna har lagts till på forumet. Sjöarna har däremot inte getts några utlopp så det återtstår att lägga till, vilket vi skulle kunna göra här.

En flod från Witten, eller som i nedanstående förslag en helt ny flod från skogens inre, kan göra timmerfrakt både möjlig och logisk.

Så får det bli i någon form. Torils tår eller liknande? Kanske inte det bästa, men något åt det hållet.

Det låter som rätt prioritering. Hoppas sen få höra något om hur det går i Sortmund.

I Sortmund gick det överlag bra. De fick studera lik i templet. Prata med solmunk på plats. Rekryterat en guide för området. Spenderat en kväll på Galande Tuppen med lokalbefolkningen. Besökt markisen i vad som får anses ett mycket fruktlöst möte. De blev inte ovänner, men de var överens med markisen att ingen andra date kommer att behövas. De provianterade mat och gav sig sedan av mot Akershus. På vägen hittade man blöta tuggade papper vars spår man beslutar sig för att följa. Där slutade vi.

Jag förstår. Skriv gärna ut detta i någon passande tel av text ...massan.

Jag gillar ju mina textmassor. Ska se tiden an på detta och sammanfatta när vi kommit ihop med resten.

Det där med "en Joms under varje sten" var faktisk inspiration till hela idén. Tänkte heller inte att det skulle vara något mer än ett rykte.

Du får gärna använda båda "kandidaterna" på det sätt som bäst passar. Morius kan absolut tänkas ha vissa ambitioner, särskilt om det bjuds. Oäktingen kanske inte visar sig vara Björnflodsk men vem var det då Lestig Joms hade sin affär med? Han kanske inte ens kommer ihåg själv?

Denna iden från dig är bra. Vi får anta att det var i ungdomens glada dagar. Jag tänker att romansen var mellan honom och en pennisk brutta. En stolt raxor som gamle pappa Joms hade svårt att svälja den karamellen och stoppade det hela direkt han fick kännedom om det. Flickan gömdes undan hos släktingar och födde där ett barn. Vems barnet är vet man inte säkert, men allt pekar mot Joms. Vi kan kanske tillochmed skruva till det så att barnet var en flicka och nu är det i sin tur hennes barn (genaretaion 2 oäkting) som hävdar sig ha rätt till baronaten. Lestig är gammal. Skulle affären varit i hans ungdom skulle barnbarnet vara lämplig ålder för att vara en ung ambitiös person. Kanske kommer denne objuden till spelen och visar sig vara riktigt skicklig? Kanske är det en dotterdotter?

[Jeb]

Förslag till ny text i Wikin.

[Till vilken orden tillhör klostret?]

S:t Munde

(Förslag: Ändra till S:t Arrfols Orden, en sträng orden som även studerar magi.)

De vill tydligt distansera sig från magi och dess egentliga syfte att studera maginoden. Med tiden har detta syfte fallit i glömska och nu är klostret officiellt och inofficiellt ett S:t Mundeställe. Tycker ni inte det ändrar vi.


I Baronatet Norra Toril har ätten Glave sedan lång tid styrt. Ätten har inte aldrig varit utmärkande religiös och mest ägnat sig åt världsliga ting. Under Belägringen av Phil-Tofie stred Riddar Valrod Glave och hans bror Baron Colm Glave bland de Zorakiska riddarna. De överlevde båda striderna och efteråt hölls en segerfest på Glavarnas sätesgård Wittskölve vid sjön Witten. Baron Colm prisade högljutt sin brors mäktiga svärdsarm och menade att utan honom hade hela Zorakin fallit. Riddar Valrod återbördade inte lovorden utan föll på knä och tackade Etin för segern. Valrod lovade också att han skulle bygga ett tempel till Etins ära. För att det var det rätta att göra. Baronen blev ursinnig och kastade ut sin bror och hans hela följe. Bröderna talade aldrig med varandra efter det. Det försvårade kontakterna inom ätten Glave. På Räcknäs gård styrde vid tiden brödernas kusin Fru Nelinda Glave. Hon var den som båda bröder i ungdomen haft ett mycket gott öga till, ett annat trätoämne mellan dem. Hon blev den som nu klev fram som ätten Glaves nya talesperson och försökte mäkla fred mellan bröderna. Fru Nelinda skrev till bontisâtet i Fil-Tofia och bad dem om råd. Det fick Baron Colm reda på och såg hennes kontakt med bontisâtet som att hon tog Valrods sida. Han blev så rasande att han dog av slaganfall. Riddar Valrod sörjde sin bror tillsammans med Fru Nelinda och de båda bad till Etin om att förlåta baronen. Fru Nelinda berättade för Valrod att under bönen såg hon hur Etin öppnade dörrarna till ett kloster i Norra Toril och gav nycklarna till Valrod. De var övertygade om att detta var tydliga tecken och byggandet av klostret började året därpå.

Klostret fick ligga vid byn Oberga vid sjön Wittens mest sydliga strand. Det stod klart 498 e.O. och var ett flertal byggnader i trä. Bontisâtet utsåg Riddar Valrod till dess förste prior på inrådan av Fru Nelinda, som var den som finansierat bygget. Då riddaren som nybliven prior inte längre kunde efterträda sin bror som baron tog sig kusinen Nelinda i egenskap av äldsta släkting sig an uppdraget. Hon flyttar Glaveättens sätesgård till sitt egna Räcknas och gör Wittskölve till sommarresidens efter att Valrod skänkt henna alla sina världsliga egendomar. Exarken och senare helgonet Yrban viger klostret år S:t Munde vilket är lite ovanligt då det inte är en av de större solmunkordnarna. Klostret bedriver odlingar och fiskar i Witten. Man tar sig också an, som enda tempel i Norra Toril alla de uppgifter som bytemplen har i andra baronat. Munkarna på Oberga kloster kommer dit som barn och ansluter till andra ordnar inom Lysande Vägen när vuxen ålder uppnåtts. Oberga fostrar unga munkagossar och skolar dem hårt i Etins tukt och förmaning. Priorena har genom åren ansett att med dissiplin i tro och kropp blir man sund och Etin trogen. De pojkar som växer upp innanför Obergas väggar lär sig veta hut i tidig ålder och flera av dem har i senare ålder vittnat om hemska förhållanden vid klostret.

Sedan klostret byggdes har det moderniserats och förstärkts. Det består idag av flera stora stenbyggnader omgärdade av murar. En tempeldel som är öppen för almänheten, men resten av byggnaden är helt tillsluten. Man odlar sin egen mat och är i det mesta helt självförsörjande. Tempelskatten låter Oberga inhandla sådan man nödvändigt behöver, men i övrigt sker ingen handel med omvärlden. Templet går att nå via byn Oberga eller båt över Witten. Oberga by som ligger intill har egen brygga och två fiskelag vars båtar hyrs när man behöver frakta något eller någon. Prominenta gäster tas emot i templet. Deras följen får snällt inkvartera sig i byns värdshus.




Oberga
[By vid sjön Witten. Utanför byn ligger Oberga kloster.]

[birkebeineren]

Ny kladdkarta:


Oberga kloster och Oberga by ligger vid sjön Witten, även sätesgården Räcknäs. Och Witten rinner ut i sjön Kvarken som i sin tur rinner ut i Lill-Jostan och Jostefloden.

Baronatet Norra Toril gjorts mindre.

Hur du vill ha den grävda kanalen och floden/ån "Torils tår" får du fundera på. Någonstans från baronatet Norra Toril i rikting sydöst och Jostefloden inne i hertigdömet Pharynx ser jag före mig.

Flyttat sätesgården Klackberga ut till ett skogsbryn.

Gjort baronatet Stirpeslätt lite större (det omger Tofia stad).

Markerat Brygge (den av de två omlastningshamnarna).

Satt ut köpingen Stirpastad inne i Philmark.

Skoften/Skofte by har jag än så länge inte tänkt ut hur bör se ut men återkommer om det.

Sen undrar jag vilken ort som är huvudsäte i baronatet Bergfoten, Fote by eller Tideman?

[Jeb]

Ny kladdkarta:

De artar sig fint!

Oberga kloster och Oberga by ligger vid sjön Witten, även sätesgården Räcknäs. Och Witten rinner ut i sjön Kvarken som i sin tur rinner ut i Lill-Jostan och Jostefloden.

Baronatet Norra Toril gjorts mindre.

Hur du vill ha den grävda kanalen och floden/ån "Torils tår" får du fundera på. Någonstans från baronatet Norra Toril i rikting sydöst och Jostefloden inne i hertigdömet Pharynx ser jag före mig.

Risken är bara att den blir väldigt lång. Ska vi dra den norrut istället och ansluta Witten?

Flyttat sätesgården Klackberga ut till ett skogsbryn.

Blir bra.

Gjort baronatet Stirpeslätt lite större (det omger Tofia stad).

Jag minns inte riktigt hur vi sa med Tofia och dess förstäder. Jag återkommer när jag läst på.

Markerat Brygge (den av de två omlastningshamnarna).

Bra

Satt ut köpingen Stirpastad inne i Philmark.

Det är bra. Jag har utgått från den handritade Kardienkartan när jag skrivit om Philmark.

Skoften/Skofte by har jag än så länge inte tänkt ut hur bör se ut men återkommer om det

Tänker bara att vi drar ut det i nord samt sydlig riktning. Det gör absolut inget om det är klart minst av baronaten.

Sen undrar jag vilken ort som är huvudsäte i baronatet Bergfoten, Fote by eller Tideman?

Egentligen ingen av dem.
Från första början var det tänkt att Jomsarna höll till i Jomsborg, men det blev lite för mycket Jomsvikingar över det. Billevad gård var inte direkt heller huvudort utan det lämnades till SL. Sedan dök Bergfoten upp i omarbetningen av grevskapens antal och då blev det nog aldrig någon huvudort. Fote by är det definitivt inte. Där bor halvlängsmän. Tidemans är en by som byggts upp runt ett stort bryggeri och inte heller huvudort. Vi får uppfinna en eller köra på Tideman. Liknande bör göras i Billevad.

Hur tätt skall det vara mellan byarna i Slättebo? Jag har egentligen slängt in byar om jag behöver det efter kampanjens gång. Försökt att runt floder och naturresurser finns bosättningar. Slätter och skog har mer sporadiska mobila bosättningar. Ensliga gårdar med några tappra nybyggare har lyst med sin frånvaro. Ruiner efter sådana har agerat nattläger för spelare. Svartfolk och övrigt oknytt har satt stopp för sådana.

[Jeb]

Kartan gör det även väldigt tydligt varför man inte riktigt släppt baronaten Gullberga och Kvarken. Skulle Splintersköld, Joms eller någon av de etablerade ätterna få vantarna på dem skulle de bli landägare till allt för omfattande arealer. Sedan vet jag inte riktigt hur Fraxinus tänkt. Penner vs raxorer. Spelar det roll, eller är de alla zoraker i första hand? För Joms spelar det roll. Han accepterar de uppnosiga pennerna, men föredrar rekordelia raxorer framför dem.

Sedan funderade jag på Lesig Joms ungdomskärlek. Meralia Ule a Ulehall vars ätt avsattes av Splinterskölds under oklara omständigheter. Kan det vara så att de avsattes efter en skandal? Meralia var tänkt trolovad till någon Splintersköld. När det uppdagades att hon hade barn med Joms blev det inte så bra att Jomsarna skulle få kontroll över baronatet Ule. Raxorer ni vet.. Meralias far fick lämna posten och baronatet bytte namn till Vede. Man skakade fram Paar Splintersköld. Tredje son till den trolovade och satte honom på posten.

Frukten av romansen, dottern Heliana Ule har levt ett flackande liv som hyfsat framgångsrik äventyrare. Hon har nyligen återvänt till sina hemtrakter och blivit upplockad av Wästubröderna. De vet vem hon är och tänker utnyttja henne för att lägga vantarna på något eller båda av baronaten. Ett giftemål mellan Helmer Wästu och Heliana Ule skulle göra dem till goda kandidater. Heliana har ingen aning om sitt släktskap med Joms. Hon har heller ingen avsikt att gifta sig med någon man. Heliana lever i ett hemligt förhållande med illusionisten och kvinnan Aafia Basma.

[birkebeineren]

Hur du vill ha den grävda kanalen och floden/ån "Torils tår" får du fundera på. Någonstans från baronatet Norra Toril i rikting sydöst och Jostefloden inne i hertigdömet Pharynx ser jag före mig.

Risken är bara att den blir väldigt lång. Ska vi dra den norrut istället och ansluta Witten?

Vi kan låta kanalen ansluta till Witten om det passar för dig. Den behöver heller inte vara så lång men vilken väg tänker du att timmret skall flottas?

Alt. 1) Längs kanalen till Witten och vidare därifrån till Kvarken och längs Lill-Jostan till Jostefloden?

Alt. 2) Längs kanalen från Witten till en ny flod kallad "Torils tår" som ansluter till Jostefloden?

Gjort baronatet Stirpeslätt lite större (det omger Tofia stad).

Jag minns inte riktigt hur vi sa med Tofia och dess förstäder. Jag återkommer när jag läst på.

I Fil-Tofia-tråden har det diskuterats att Tofias förstäder samt närmast liggande mark tillhör staden som en såkallad "stadsmark". Detta är rent juridisk och skattemässigt men rent geografisk ligger staden inom baronatet Stirpeslätt. Fogden Josse Eirikssson administrerar detta direkt under hertig Stirzberg. Baronen av Stirpeslätt, Korax Ravn, har inget att säga till om i Tofia (utöver att ha en plats i stadsrådet enligt det du skrivit om honom).

Markerat Brygge (den av de två omlastningshamnarna).

Bra

Har du något namn på den andra "omlastningshamnen", den som ligger på den kardiska sidan av Stirpaz?

Skoften/Skofte by har jag än så länge inte tänkt ut hur bör se ut men återkommer om det

Tänker bara att vi drar ut det i nord samt sydlig riktning. Det gör absolut inget om det är klart minst av baronaten.

Jag kan utvidga gränserna till att det blir ett litet baronat.

Sen undrar jag vilken ort som är huvudsäte i baronatet Bergfoten, Fote by eller Tideman?

Egentligen ingen av dem.
Från första början var det tänkt att Jomsarna höll till i Jomsborg, men det blev lite för mycket Jomsvikingar över det. Billevad gård var inte direkt heller huvudort utan det lämnades till SL. Sedan dök Bergfoten upp i omarbetningen av grevskapens antal och då blev det nog aldrig någon huvudort. Fote by är det definitivt inte. Där bor halvlängsmän. Tidemans är en by som byggts upp runt ett stort bryggeri och inte heller huvudort. Vi får uppfinna en eller köra på Tideman. Liknande bör göras i Billevad.

Tideman funkar för mig, alternativt Tidegård? Billevadet som huvudsäte kanske?

Hur tätt skall det vara mellan byarna i Slättebo? Jag har egentligen slängt in byar om jag behöver det efter kampanjens gång. Försökt att runt floder och naturresurser finns bosättningar. Slätter och skog har mer sporadiska mobila bosättningar. Ensliga gårdar med några tappra nybyggare har lyst med sin frånvaro. Ruiner efter sådana har agerat nattläger för spelare. Svartfolk och övrigt oknytt har satt stopp för sådana.

Slättebo har en befolkningstäthet klassad som Medel och är relativt välstående enligt det som står i wikin: https://erebaltor.se/wiki/index.php?tit ... n#Slättebo

Beskrivningen av ekonomin i hertigdömet stämmer inte helt med kartan men det kan kanske vridas till att den bästa jordbruksmarken ligger längs floder och sjöar och att det därför ä'r har befolkningsmängden är som störst?

Att sätta ut flera byar på kartan går att göra men det kan kanske vara lättare att göra som du säger och lägga till dessa efter behov?

[Jeb]

Vi kan låta kanalen ansluta till Witten om det passar för dig. Den behöver heller inte vara så lång men vilken väg tänker du att timmret skall flottas?

Alt. 1) Längs kanalen till Witten och vidare därifrån till Kvarken och längs Lill-Jostan till Jostefloden?

Alt. 2) Längs kanalen från Witten till en ny flod kallad "Torils tår" som ansluter till Jostefloden?

Alt. 1 för min del.

I Fil-Tofia-tråden har det diskuterats att Tofias förstäder samt närmast liggande mark tillhör staden som en såkallad "stadsmark". Detta är rent juridisk och skattemässigt men rent geografisk ligger staden inom baronatet Stirpeslätt. Fogden Josse Eirikssson administrerar detta direkt under hertig Stirzberg. Baronen av Stirpeslätt, Korax Ravn, har inget att säga till om i Tofia (utöver att ha en plats i stadsrådet enligt det du skrivit om honom).

Japp. Hittade det samma. Tycker det blir bra som du gjort nu.

Har du något namn på den andra "omlastningshamnen", den som ligger på den kardiska sidan av Stirpaz?

Till en början hette det bara lastkajen eller bryggan i Bryne. För några år sedan var det en brygga och en från skog röjd plats där flodbanken var flack. I takt med att handeln ökar har en relativt stor by byggts upp. Tältdukar och vindskydd har ersatts med timmerhus. Centrum som befinner sig nere vid Stirpaz strand och lastbryggan är ett gytter av hus och magasin. I takt med att byn har växt har Baron Järnsporre tagit tag i stadsplaneringen och yttre delarna är välplanerade. Baronen har visat sig vara en riktigt god administratör och byggherre.

När så Järnsporre fått ordning på stadsplanen och anlagt den första vägen bjöd han dit sin hustru, baronessan Dercia, var hon föga imponerad. Baronen ser detta som sitt hjärteprojekt och är nog om ärligheten ska fram mer intresserad av att bygga by än Flodbaroner och traktat. Efter att han skuttat runt och med ett barns glädje beskriva än det ena än det andra för sin hustru sätter han in stöten som vänder hennes sinne till det bättre. Han har döpt hela byn efter henne. Dercia. Baronparet reser ofta från sin gård för att besöka Dercia. Lägger sig i dess utformning och har åsikter om det mesta. Oftast är det relevanta åsikter som flera gånger resulterat i förbättringar. Dercias största svaghet är att den växer för fort och all form av försvar lyser med sin frånvaro.

Jag kan utvidga gränserna till att det blir ett litet baronat.

Ok.

Slättebo har en befolkningstäthet klassad som Medel och är relativt välstående enligt det som står i wikin: https://erebaltor.se/wiki/index.php?tit ... n#Slättebo

Beskrivningen av ekonomin i hertigdömet stämmer inte helt med kartan men det kan kanske vridas till att den bästa jordbruksmarken ligger längs floder och sjöar och att det därför ä'r har befolkningsmängden är som störst?

Att sätta ut flera byar på kartan går att göra men det kan kanske vara lättare att göra som du säger och lägga till dessa efter behov?

Jag anser att de rikaste områdena ligger precis där du säger. Runt floden och sjöarna. Arealerna på de baronaten blir därför lite mindre. Under åren har man fightats om de bästa markerna och de har delats i omgångar. Medan de större öppna arealerna har fått vara relativt intakta. Raxorer sysslar med djurhållning i större utsträckning och drar nytta av stora betesarealer. Medan de andra nyttjar närheten till vatten för både transport, naturresurser och bevattning. Inte helt skrivet i sten, men historien har fått skapa de nuvarande gränsdragningarna. Jag tycker att vi kan symbolisera detta med att strössla ut lite platser och orter, men vara sparsamma i samma veva. Slättebo-Philmark är väl beskrivet som det är, men lite byar kan vi nog kosta på oss. Behöver ju inte ange mer än namn och plats.

Detta gör även Kruxträsk till ett än mer intressant område. Torilskogen bjuder på enorma resurser. Baronatet är enormt och potentialen lika så. Det gäller bara att få bort svartfolken.

[Jeb]

Tideman funkar för mig, alternativt Tidegård? Billevadet som huvudsäte kanske?

Billevadet blir huvudsäte. Fast i Billevad. Tideman är bara en gränsby. I Bergfoten får vi skaffa ett säte för Hedrim Joms. Antingen blir det huvudort eller någon annan ej nedtecknad sådan.

Jag tycker nog Jomsarna har varit driftiga nog att få till någon form av boplats eller liknande vid Kvarkens vatten. Närhet till marsken Axman och dessutom vattentillgången som platsen bjuder. Har de inte det föreslår jag att till deras förtret tillhör hela strandlinjen på sjön Vede baronat. Det omsluter sjön och Joms har inte tillgång utan Splinterskölds goda vilja.

Både Österslätt och Ekeslätt borde även de gjort det samma. Har man tillgång till vatten bör det utnyttjas.

Blir det för mycket kan vi stryka det, men jag tycker det ser konstigt ut att man har gräns till en fiskrik sjö som man kan segla på både till ankommande floder och Witten inte berättigar byar. Det skulle göra området runt sjön mer levande.

[birkebeineren]

Tideman funkar för mig, alternativt Tidegård? Billevadet som huvudsäte kanske?

Billevadet blir huvudsäte. Fast i Billevad. Tideman är bara en gränsby. I Bergfoten får vi skaffa ett säte för Hedrim Joms. Antingen blir det huvudort eller någon annan ej nedtecknad sådan.

Då spikar vi "Billevadet" som huvudsäte. I wikin nu har jag skrivit "Billevad gård" men det var bara ett arbetsnamn. Avvakter med huvudsäte i Bergfoten tills vidare.

Jag tycker nog Jomsarna har varit driftiga nog att få till någon form av boplats eller liknande vid Kvarkens vatten. Närhet till marsken Axman och dessutom vattentillgången som platsen bjuder. Har de inte det föreslår jag att till deras förtret tillhör hela strandlinjen på sjön Vede baronat. Det omsluter sjön och Joms har inte tillgång utan Splinterskölds goda vilja.

Både Österslätt och Ekeslätt borde även de gjort det samma. Har man tillgång till vatten bör det utnyttjas.

Blir det för mycket kan vi stryka det, men jag tycker det ser konstigt ut att man har gräns till en fiskrik sjö som man kan segla på både till ankommande floder och Witten inte berättigar byar. Det skulle göra området runt sjön mer levande.

Lite osäker på vad du menar här? På min kladdkarta har de flesta baronat kring sjön Kvarken strandlinje dit men du tänker alltså att de inte har rätt att använda den, eller? Det går i så fall säkert att förklara på något sätt men låter kanske lite konstigt. Vattenvägar och tillgång till dessa borde rimligtvis styra var många bosättningar uppstått. Kartan går ju också att ändra.

[birkebeineren]

Angående Oberga kloster. Vilken orden det tillhör får du välja utifrån din kampanj. Hittils har ingen orden skapats som tar sitt namn efter S:t Munde men det går ju att göra. Eventuellt så finns det ingen särskild orden för just detta helgon utan klostret tillhör en relativt neutral orden som särskilt vördar S:t Munde, förslagsvis S:t Dericus Orden som är tänkt som en slags grundorden varifrån andra ordnar har utvecklats.

Munkväsendet och de olika ordnarna inom den aidniska grenen av LV är tyvärr inte färdigutvecklade men det gör det också möjligt att vara lite kreativ.

[Jeb]

Då spikar vi "Billevadet" som huvudsäte. I wikin nu har jag skrivit "Billevad gård" men det var bara ett arbetsnamn. Avvakter med huvudsäte i Bergfoten tills vidare.

Jag gillar Billevad gård. Det klingar fint.

Lite osäker på vad du menar här? På min kladdkarta har de flesta baronat kring sjön Kvarken strandlinje dit men du tänker alltså att de inte har rätt att använda den, eller? Det går i så fall säkert att förklara på något sätt men låter kanske lite konstigt. Vattenvägar och tillgång till dessa borde rimligtvis styra var många bosättningar uppstått. Kartan går ju också att ändra.

Jag tänker att de har rätt att använda dem och därför har lagt bosättningar där. Dvs. Vi borde skapa bosättningar vid strandkanten.

Sedan var det bara en lösryckt ide om att Joms inte har gräns som låter dem komma åt Kvarken utan att Splintersköld med Vede baronat stängt av den gränsen. Vedes gräns flyttas i så fall. Det var bara en ide.

Angående Oberga kloster. Vilken orden det tillhör får du välja utifrån din kampanj. Hittils har ingen orden skapats som tar sitt namn efter S:t Munde men det går ju att göra. Eventuellt så finns det ingen särskild orden för just detta helgon utan klostret tillhör en relativt neutral orden som särskilt vördar S:t Munde, förslagsvis S:t Dericus Orden som är tänkt som en slags grundorden varifrån andra ordnar har utvecklats.

Munkväsendet och de olika ordnarna inom den aidniska grenen av LV är tyvärr inte färdigutvecklade men det gör det också möjligt att vara lite kreativ.

Vi har ältat detta tidigare, men som du säger aldrig riktigt kommit fram till vad det ska vara. För min del spelar det mindre roll. En "vanlig" munkorder ska det vara iallafall. Du är bäst på dem, så kör på vad du anser passar, så anpassar jag texten. Bara det inte är samma som Guldberga. Det vore lite kaka på kaka.

[Jeb]

Jag slår till på lite förslag till byar.

Billevad
Jomsby vid Kvarkens strand. En mindre by tillhörande baronatet Billevad och Eorl Lestig Joms. Byn har egen brygga mot sjön och en egen båt. Folket livnär sig på vad slätten och skogen ger. Man har även en årlig boskapsmarknad. Övriga tiden på året är det en ganska sömnig plats. Byns tillsyningsman Gjolan Joms är obrottsligt lojal mot Eorl Lestig Joms och gör inget utan Eorlens godkännande.

Österslätt
Kvarkens krok. En större boplats vid sjön Kvarkens strand. Byn kan stoltsera med både värdshus och bytempel. Den senaste tiden har oroligheter bland befolkningen gjort att baron Marol har placerat en permanent vaktstyrka i byn. Soldaterna har verkligen inte bättrat på stämningen i byn utan tar för sig av både det ena och andra. Flera skenrättegångar har hållit mot personer kritiska mot baronen och flera spöstraff har delats ut. Bönderna på slätten har gått samman i större grad och är öppet kritiska mot både baron Marol och hans soldater. Stämningen är ansträngd och risken för uppror är stor. En solmunk, Gregor från Oberga kloster har kommit för att ersätta den förre kaplanen Mivel. Mivel blev hastigt kallad till Fil- Tofia. Gregor är där för att stävja oroligheterna och skapa en lugnande effekt på folket. Det har blivit raka motsatsen. Gregor predikar tukt och förmaning och Etins straff till dem som inte rättar sig efter sina herrars påbud. Fogde i Kvarkens Krok är riddar Tillbert Mustig. Han är utåt sett lojal mot baronen, men gillar inte att soldater har kommit till hans by. Han anser att baronen inte visar hans arbete respekt genom att skicka folk att göra hans jobb. Det faktum att han i baronens ögon inte gjort sitt jobb anser den självgode riddar Mustig inte ha med saken att göra. Han skulle aldrig sätta sig upp mot vare sig baronens soldater eller baronen själv. Han tar ut sin frustration på solmunken Gregor istället. Riddar Mustig skymfar och förnedrar munken varje tillfälle han får och de båda är bittra rivaler.

Ekeslätt
Vassviken. Två långa flytbryggor sträcker sig ut som fingrar ut från stranden genom höga vassskogar. Vassviken har tillsammans med Vede by den ena av två förtöjningsplatser som lite större fartyg kan lägga till. Byns läge vid Josteflodens inlopp gör också att omlastning av varor från hela Kvarkenområdet sker här. Vassviken är en jämförelsevis stor by som omgärdas av försvarsvallar mot inlandet och ett vakttorn vid Josteflodens strand. Man har även tillsammans med Österslätt en grov kedja som löper över floden där man kan stänga av all framfart om det skulle behövas. Två grävda kanaler löper genom byn mellan floden och sjön och minder båtar och flottar kan segla ända in till det centrala torget. Husen i Vassviken står till stor del på styltor. Nästan varje vår översvämmas byn av smältvatten från bergen och folket tröttnade på våta fötter. Det ser därför lite lustigt ut i torra tider. Lokal herre är riddaren och lagmannen Heronimus Boffe. Herr Boffe är en godhjärtad man som anser att lagen är lika för alla. Han går därför till botten med alla fall och utreder dem lika för hög som låg. Det har gjort honom populär bland vanligt folk och en respekterad ledare. Herr Boffe är inkvarterad i en borg vid byns utkant. Borgen är uppförd på en hög grävd kulle och påverkas inte nämnvärt av översvämning. Kullen är byns enda plats där en jordkällare finns. I källarmagasinen förvaras alla varor som skadas av solen. Vem som helst får förvara saker här mot en liten avgift. Man för noggrann bok på det som förs in och ut. Magasinen är låsta dygnets alla timmar.

Kritik och frågor mottages ödmjukast.