Sombatze

[Jeb]

Jäkligt snyggt! Bra jobbat. Ska ta mig igenom denna tråden med stort intresse.

[birkebeineren]

hok hesha sambatze
regnum antigwo bi
palofar …

Jag har börjat. Någon som vill fortsätta?

[Adragoor]

Ingen kommer att orka dechiffrera... Så här står det med Anders eminenta joriska kursiver:

Hok hesht Sombatze, regnum antigwum ybi Palofar wiksit et magnas yrbes et prowinkhias et kolonias suas oshtendit. Faktuz per Seftur Krilloensiz pro Lyk’u Argaldi.

Vilket är Kejserlig Jori och betyder:

Detta är Sombatze, det uråldriga riket där Palofar levde, beskrivet med sina stora städer, provinser och kolonier. Ritad av Seftur från Krilloan för Lyceet i Argald.

[birkebeineren]

Ingen kommer att orka dechiffrera...

Säg inte det... Lite klurigt, och jag fick inte alla rätt, men kul!

En översättning i denna stil vore perfekt att utsätta några RP för, kanske även under tidspress.

[birkebeineren]

Har du en översikt över vilka namn som anger provinser, kolonier och annat?

[birkebeineren]

För den som inte visste det så är hästarna i Chabbardiet besläktade med hästarna i Hynsolge. Till norra Soluna kom hästarna med narguriska legosoldater som allierade med efariska stamfurstar kämpade i det så kallade Östra fälttåget under Krunska kriget på 1000-talet f.O. Faktum är att hynslogiska hästuppfödare från särskilt Jamarund själva ibland söker sig ner till gränstrakterna mot Sombatze för att köpa avelshingstar. Huruvida de chabbardiska hästarna vid något tillfälle har korsats med furgiska fullblod är dock omtvistad.

[Adragoor]

Har du en översikt över vilka namn som anger provinser, kolonier och annat?

Är inte 100%, men kanske var det så att den sombatziska kulturen, som uppstod runt Sombatziska Havets kuster, vid någon tidpunkt i forntiden expanderade hela vägen ner till det som nu är staden Wogwa. Härifrån kunde de sedan kolonisera länderna söderut längs Gröna Havets kust. Alla sombatziska besittningar söder om vätteriket definieras således som kolonier (Ki-zu-Amsi, Assabynien, Mag-Wanda, Gulumbien och Oimbe).

Längre in i landet ligger uråldriga furstendömen. T.ex. Femstadslandet Aïndi Matanga, bestående av fem furstendömen i en bred dal i Gizurbergen, eller San Geswaldo, som grundades av en jorpagnisk furste som förirrade sig ner genom den ullikummiska djungeln med sina riddare under ett av soltågen. Enligt en lära som antagligen hade ansetts kättersk av erebiska prelater var den helige Geswald utsänd av Etin själv att frälsa folken i trakten. Få vill bråka med San Geswaldo sedan de blev vänner med bergsjättarna i Mabongo och omvände dem till den sanna tron. Jättarna har till och med en egen "bontisâl" numera.

I Ullikummien förresten bor det jättar som kanske inte är lika avancerade rent kulturellt som sina kusiner i det stora jätteriket i centrala Soluna. Däremot är de vänliga mot människor i trakterna runt sitt land och anlitas ofta som byggmästare av folk i Ki-zu-Amsi, Zangeti och Assabynien. Jättar byggde till exempel den stora stenvägen från Nohmbor upp till Wogwa genom djungeln. Något som blev möjligt först när haprizanerna (ett mänskligt folkslag som är allierade med vättarna i de svarta bergen) kom under Stormogulens beskydd.

Bara ett par idéer som dök upp när jag ritade kartan...

[Adragoor]

Några snabba konceptbilder:
En ensam ryttare i Chabbardiet.


En flygande orm i Awandis Vita Skogar:


En jätte från Ullikummien:

[Mikael]

[birkebeineren]

Bohr-Ûzan, är det dvärgar som bor där? Och i så fall, känner dessa måhända till sina farsegels blåbålade cyclopkusiner ute i Irendor eller är det orealistisk att tänka sig att olika stenfolk har kunskap om varandras existens, särskilt när det är havsområden som skiljer deras bosättningar åt?

[Adragoor]

Bohr-Ûzan, är det dvärgar som bor där? Och i så fall, känner dessa måhända till sina farsegels blåbålade cyclopkusiner ute i Irendor eller är det orealistisk att tänka sig att olika stenfolk har kunskap om varandras existens, särskilt när det är havsområden som skiljer deras bosättningar åt?

Det bor mycket riktigt dvärgar i Bohr-Ûzan, men även människor. Bohr-Ûzan betyder ”dubbelstaden”. Dvärgarna huserar inne i berget, medan människornas stad klättrar upp för bergssidan och kröns av människokungens gyllene torn längst upp på toppen. Stadsstaten styrs som ett dubbelkungadöme med en mänsklig och en dvärgisk kung. Detta sedan människor och dvärgar för länge sedan bildade en allians mot halvdemonen Tsaggathu i Garab Nuul som härjade med sina horder av svartfolk och tupilaker. Sedan Tsaggathu besegrats och fjättrats i en ruttnande krypta i Garab Nuul fortsatte människor och dvärgar att leva i och på samma berg i en slags symbios. Dvärgarna står för gruvdrift och hantverk i sten och stål, medan människorna producerar mat och andra jordbruksprodukter. Bohr-Ûzan är den rikaste staden i femstadslandet Aindi Matanga.

När det gäller om olika stenfolk känner till varandras existens är nog så fallet. Vet människor om att det finns cykloper i Irendor så vet nog dvärgar och jättar det också. Kanske har t o m dessa folkslag större kunskaper om Irendors cykloper än de flesta.

[birkebeineren]

Tack för svar! Låter mycket bra.

[Adragoor]

När Uwandi flydde från slavjägarna var han säker på att han skulle dö…

När han fann den döde soldatens utrustning trodde han att han skulle överleva...

Men överleva är fel ord att använda bland Gu-Zulums klippspiror...

Här lever inget hopp, utan evig död...

Sedan överrumplade gastarna honom. De skrek och grep efter honom och trots att han kämpade var han snart en av dem. Dömd att för evigt hemsöka Gu-Zulums spiror...

[birkebeineren]

Gu-Zulums spiror sägs vara där stora delar av efarierna som deltog i det Östra fälttåget under Härarnas tid gick förlorade. Att nargurierna som deltog vände om innan är dock troligt eftersom de lär ha blivit varnade för gastarna av sina egna shamaner. Det senare är dock bara en teori lagt fram av Nelvorik Ceriern vid Lyceet i Argald och inget som det finns säkra bevis för.

[Adragoor]

Gu-Zulums spiror sägs vara där stora delar av efarierna som deltog i det Östra fälttåget under Härarnas tid gick förlorade. Att nargurierna som deltog vände om innan är dock troligt eftersom de lär ha blivit varnade för gastarna av sina egna shamaner. Det senare är dock bara en teori lagt fram av Nelvorik Ceriern vid Lyceet i Argald och inget som det finns säkra bevis för.

Jag misstänker att nargurierna lämnade fälttåget långt tidigare. Harbil Dahka var en ytterst resolut och hårdför typ (och smått psykotisk i sin krigsiver och blodtörst), och han hade svurit att förinta Sombatze till varje liten parvel trots att landet redan hade fallit. Efter flera års krig hade stora delar av det gamla Sombatze fullständigt ödelagts och bränts och de överlevande hade flytt antingen till Furgia eller den på den tiden outforskade södern. Men några fanns kvar. Bland dessa flydde 4500 upp på högplatån Eden-lil, som på den tiden var betydligt trevligare än idag. De tog sin tillflykt bland klippspirorna som kallas Gu-Zulum, men blev upphunna av Harbil Dahka och hans armé och höggs ned till sista man. Det är dessa själar som nu hemsöker området.