Slättebo-Philmark kampanj

[birkebeineren]

En omskrivning låter bra.

Kanske en liten krydda i beskrivningen kan vara att kort nämna att Hertig Miskruns svärd Valadett försvann i Torilskogen och att äventyrare sökt det i Kruxträsk?

http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Valadett
Det är en jättebra ide! Vi letar efter svärdet och måste ta hjälp av tarjunerna för att få passage från svartfolk. Tyvärr visar sig de laglösa tarjunerna svårare att ha med att göra än svartfolken självt. De säljer dessutom "information" om var svärdet kan finnas. Kanske kan man hyra en bakhållsbenägen guide? Torilskogen är ett gytter av rivaliserande svartfolksstammar. Ibland krigar de, ibland samarbetar de. Tarjuner och skogsfolk är i maskopi med dem och de som lever i skogen har en slags fungerande symbios baserad på svartfolkskultur blandad med opportunism.

Detta har vi visst glömt bort....

Kanske kan lägga till några radero om detta i beskrivningen av grevskapet Skogmark som än så länge saknas? Något om att träskmarkerna i skogen är ett ökänt mål för äventyrare på jakt efter svärdet? Tror även det står något om en flod eller en fors i Aidne-boken eller möjligen EA-boxens Spelarbok. Kanske även det något att fläta in?

Stipeslätt

Baronatet kom till efter Invasionen av Philmark i Kardien 484-485 e.O. När Tarktatet i Tofia tecknades befäste man det med ett utbyte av frälsemän. Kardien utsåg baron Angheim Ravn till sin representant och Zorakin riddar Torgil Järnsporre i motsatt riktning. Skulle någon av sidorna bryta traktatet övergår innevarande länsherre till kronogisslan. Allt enligt Pacta sunt servanda.
Stirpeslätt är ett litet platt område inklämt mellan Tofia och Stirpazklyft. Jordbruk och boskapsskötsel har historiskt varit livnäringen här. Baronatet har bedrivit fiske i Stirpaz. 606 e.O. förändrades det rejält. På andra sidan Stirpaz sitter nuvarande Traktatbaron Järnsporre. Han har funnit ett kryphål i Traktatet i Tofia där det tydligt visar att han är zorak. På samma sätt är baron Ravn kardier. Järnsporre tolkar det som att Bryne i Philmark är en del av Zorakin och Stirpeslätt i Slättebo en del av Kardien. Samtidigt är båda baronat underställda Ingenmansön I Fil- Tofia och därmed just ingens. Hertigarna Slättebo och Philmark bestrider envetet påståendet. Det betyder att Stirpeslätt och Bryne båda är kardiskt och zorakiskt samtidigt som det är ingens. Handeln över Stirpaz dem emellan är således tullfri och gränshandeln med timmer har ökat lavinartat. Hertigarna måste ha stöd av kronan för att kunna avgöra vad som är Kardien respektive Zorakin, så för stunden är de schack-matt. Järnsporre och Ravn spelar ett farligt, men lönsamt spel. Vid Stirpaz strand har två omlastningskajer vuxit fram. En på var sida. Timmer och annat gods flödar mellan kajerna och handeln blomstrar. I Stirpeslätt fanns tidigare bara en liten brygga där baronatets fiskebåtar la till. Nu har den på bara några få år växt till en livlig köping. Tidigare hette bryggan bara just bryggan. På raxorisk dialekt blev det Brygge. Här förvaras den Ravnska traktatstämpeln. Allt gods som lastas om här förses med stämpeln och blir ingenmanslänskt och tullfritt.

Baron Korax Ravn
Ätten Ravn är kardier från början och har styrt Stirpeslätt sedan belägringen av Phil-Tofie. För att befästa Traktatet i Tofia gick baron Angheim Ravn till zorakiska sidan och riddar Torgil Järnsporre i motsatt riktning. Allt enligt Pacta sunt servanda. Skulle någon av sidorna bryta traktatet övergår innevarande länsherre till kronogisslan. Kardierna var inte helt nöjda med bytet då ätten Ravn var en väl ansedd echtisk ätt och Järnsporre bara var en ung riddare utan mark. Nuvarande baron Ravn ser sig själv som zorakier trots sin Echtiska bakgrund Baronen handlar fritt över floden och han har släkt med förläningar på den kardiska sidan. Det gör att han undviker tullar i en slags laglig smuggling. En företeelse som inte gått grannarna förbi. Flera varor säljs nu via baron Ravn och hans omlastningskaj, Brygge. Baron Ravn är formellt herre över Tofia och får genom det ett årligt apanage även om han inte har något att säga till om i stadens styre. Baronen har inte ens en plats i rådet.

Okej, vi behåller Stirpeslätt som baronat invid Stirpazfloden, mellan staden Tofia och baronatet Floddalen. Då kan vi hitta en annan bostad för Korax Ravn än borg 49 på Fil-Tofia kartan (en fråga för den tråden), förslagsvis då den nya platsen Brygge.

Mellan Brygge i baronatet Stirpeslätt på den zorakiska sidan och xxx i baroniet Bryne på den kardiska sidan pågår då denna traktathandel. Både mellan hamnarna och nerför floden förbi Fil-Tofia. Förslagsvis använder vi namnet omlastningshamnar som föreslagts tidiagre eller så ändrar vi till traktathamnar. Ordet smuggling kan bli lite missvisande och ge fel associationer. Handeln sker väl också helt öppet, det är bara det att ingen har hittat något sätt att förhindra den?

(Men, och det är ett viktigt men, jag gillar ordet "smuggelhamnen" för mycket för att bara överge det och föreslår därför att vi skapar en sådan plats av lite mer typisk snitt och ger den en förklaring någonstans söder om Tofia i lämplig förläning. Eller ute på Stockreven kanske?)

Sen funderar jag lite på vilka varor det är lämpligt och lönsamt att frakta mellan de två omlastnings/traktat-hamnarna, och därifrån nerför Stirpaz tullfritt förbi Fil-Tofia? Bör väl stå något om det här i kampanjmaterialet även om det kanske mest berör staden Fil-Tofia?

Sen undrar jag om det där med att Korax Ravn formellt är herre över Tofia? Det är det väl hertig Stirzberg som är? Men kanske är baron Ravn i besittning av en fast plats i Tofia stadsråd då hans baronat ligger intill staden? Omger förresten baronatet Stirpeslätt Tofia eller ansluter ett annat län på södra sidan om staden? Tidigare låg väl baronatet Grosäter där (nu fick jag kolla i wikin ) men det har flyttats österut mot sjön Witten.

[Jeb]

Kanske kan lägga till några radero om detta i beskrivningen av grevskapet Skogmark som än så länge saknas? Något om att träskmarkerna i skogen är ett ökänt mål för äventyrare på jakt efter svärdet? Tror även det står något om en flod eller en fors i Aidne-boken eller möjligen EA-boxens Spelarbok. Kanske även det något att fläta in?

Fixar det!

Okej, vi behåller Stirpeslätt som baronat invid Stirpazfloden, mellan staden Tofia och baronatet Floddalen. Då kan vi hitta en annan bostad för Korax Ravn än borg 49 på Fil-Tofia kartan (en fråga för den tråden), förslagsvis då den nya platsen Brygge.

Han kan väl bo kvar? Han är trots allt "herre över Tofia". Brygge är ju en lastbrygga på steroider, därtill ganska ny. Ravns kom ju med traktatet.

Mellan Brygge i baronatet Stirpeslätt på den zorakiska sidan och xxx i baroniet Bryne på den kardiska sidan pågår då denna traktathandel. Både mellan hamnarna och nerför floden förbi Fil-Tofia. Förslagsvis använder vi namnet omlastningshamnar som föreslagts tidiagre eller så ändrar vi till traktathamnar. Ordet smuggling kan bli lite missvisande och ge fel associationer. Handeln sker väl också helt öppet, det är bara det att ingen har hittat något sätt att förhindra den?

I folkmun heter de Omlastningshamnar, men det korrekta namnet är Traktathamnar (vilket är jättebra)?

(Men, och det är ett viktigt men, jag gillar ordet "smuggelhamnen" för mycket för att bara överge det och föreslår därför att vi skapar en sådan plats av lite mer typisk snitt och ger den en förklaring någonstans söder om Tofia i lämplig förläning. Eller ute på Stockreven kanske?)

Abslolut. Även Stockreven är en inspirerande plats. Det gjorde ni bra!

Sen funderar jag lite på vilka varor det är lämpligt och lönsamt att frakta mellan de två omlastnings/traktat-hamnarna, och därifrån nerför Stirpaz tullfritt förbi Fil-Tofia? Bör väl stå något om det här i kampanjmaterialet även om det kanske mest berör staden Fil-Tofia?

Vi sa tidigare att de var timmer. Det är ju den varan Flodbaronerna har mest av. Sedan var diskussionen att det är såpass nytt (startade 606 eO?) att man ännu inte fullt exploaterat möjligheterna med tullfriheten. Det är inte skrivet i sten och jag ändrade till timmer och annat gods i beskrivningarna när vi diskuterade ämnet sist.

Sen undrar jag om det där med att Korax Ravn formellt är herre över Tofia? Det är det väl hertig Stirzberg som är? Men kanske är baron Ravn i besittning av en fast plats i Tofia stadsråd då hans baronat ligger intill staden? Omger förresten baronatet Stirpeslätt Tofia eller ansluter ett annat län på södra sidan om staden? Tidigare låg väl baronatet Grosäter där (nu fick jag kolla i wikin ) men det har flyttats österut mot sjön Witten.

Jag måste erkänna att jag blev lite förvånad över att Ravn var herre över Tofia när jag läste igenom texten för denna redigeringen. Jag tror det var för att Tofia ligger i Stirpeslätt, men att Ravn som de kardier de är högtidligt svär över makten till hertigen. Hertigen är oavsett herre över allt i Slättebo och ordvalet kanske inte är det bästa. Ravn är formell borgherre över Tofia, men hans stol i rådet är tom. Funkar det?

[Jeb]

Kruxträsk
(Baroni och även ett område)

Herse Rebneck Månsken
Område i Toril som fått det föga smickrande namnet Kruxträsk, efter Kruxhelm Armstarke. Ätten Korp har i flera skrivelser till Pendon försökt att få detta ändrat, men deras böner har ännu varit obesvarade, till och med motarbetade. Kruxträsk har ingen fogde utan en lokal herse väljs av den lokala befolkningen (raxorer?). Hersen svarar mot Baron (greve?) Korp, men styr Kruxträsk utan dennes inblandning. Kruxträsket är en otillgänglig våtmark i Torilskogens utkant, som inte duger till vare sig odling eller skogsbruk. De lokala innevånarna kallas sig Tarjuner eftersom en vanlig syssla är tjärframställning. Kruxträsk är nedlusat med tjärdalar och bosättningarna ligger oftast i anslutning till dem. En biprodukt av tjärbränningen är träsprit. Träspriten kallas i folkmun Torilte och konsumeras till största delen av Tarjunerna själva. Resten byter man mot förnödenheter från Torilskogens svartfolksstammar. Tarjunerna får sköta sig själva till stor del och Zorakiska lagar har liten inverkan på det dagliga livet. Det har gjort området till en uppskattad tillflyktsort för folk som av olika skäl flyr det Zorakiska rättsväsendet. Hersen tar emot dessa så länge de följer Tarjunernas regler, regler som klart avviker från övriga Zorakins.

Uppdatering. Lite bättre upplägg och förklaring. Info om Rebneck. Fastställt att det rör sig om ett litet baroni.

Kruxträsk
(Baroni)

Huvudort: Ingen
Baron: greve Likmund Korp

Baroni i Toril som fått det föga smickrande namnet Kruxträsk, efter Kruxhelm Armstarke. Ätten Korp har i flera skrivelser till Pendon försökt att få detta ändrat. Deras böner har ännu varit obesvarade. Till och med motarbetade. Kruxträsk har ingen fogde utan en herse väljs av den raxoriska lokalbefolkningen. Hersen svarar mot greve Korp, som är baron över Kruxträsk. Hersen styr utan grevens inblandning. Träsket intresserar inte greve Korp nämnvärt. Det är en otillgänglig våtmark i Torilskogens utkant. Det duger inte till vare sig odling eller skogsbruk. De lokala innevånarna kallas sig Tarjuner eftersom en vanlig syssla är tjärframställning. Kruxträsk är nedlusat med tjärdalar och bosättningarna ligger oftast i anslutning till dem. En biprodukt av tjärbränningen är träsprit. Träspriten kallas i folkmun Torilte och konsumeras till största delen av Tarjunerna själva. Resten byter man mot förnödenheter med Torilskogens svartfolksstammar. Tarjunerna får sköta sig själva till stor del och Zorakins lagar har liten inverkan på det dagliga livet. Det har gjort området till en uppskattad tillflyktsort för folk som av olika skäl flyr rättsväsendet. Hersen tar emot dessa så länge de följer Tarjunernas regler. Regler som klart avviker från övriga Zorakins.

Herse Rebneck Månsken
Tarjunernas och Kruxträsks nuvarande herse. Rebneck är en slug beräknande herre vars starkaste önskan är att behålla träskets frihet. Han låter vem som helst bo bland hans folk, så länge de följer de regler han för stunden bestämmer. Skulle någon från Nordkorpsätten önska något eller någon av honom lägger han sig genast platt. Han drar sig i det längsta för att inte tillmötesgå grevens önskningar. Det värsta som skulle kunna hända är att greven får för sig att rensa upp i träsket och göra dem till livegna. Rebneck har trots sin rädsla att stöta sig med Korp byggt upp handel med torilskogens svartfolk. Svartfolken är Korps svurna fiender och skulle det uppdagas att tarjunerna har kontakter med dem skulle det inte sluta väl. Rebneck ser det som överlevnad. Svartfolken ger sig inte på tarjunerna så länge de håller dem med varor. En viss handel med arbetskraft finns också. Skulle det vara så att någon behöver försvinna säljer Rebneck dem som slavar till svartfolken och de återses aldrig igen.

[Jeb]

Oberga kloster
[Till vilken orden tillhör klostret?]

I Baronatet Norra Toril (eller har klostret flyttats till annat län? [16]) har ätten Glave sedan lång tid styrt. Ätten har inte aldrig varit utmärkande religiös och mest ägnat sig åt världsliga ting. Under Belägringen av Phil-Tofie stred Riddar Valrod Glave och hans bror Baron Colm Glave bland de Zorakiska riddarna. De överlevde båda striderna och efteråt hölls en segerfest på Glavarnas sätesgård Wittskölve vid sjön Witten. Baron Colm prisade högljutt sin brors mäktiga svärdsarm och menade att utan honom hade hela Zorakin fallit. Riddar Valrod återbördade inte lovorden utan föll på knä och tackade Etin för segern. Valrod lovade också att han skulle bygga ett tempel till Etins ära. För att det var det rätta att göra. Baronen blev ursinnig och kastade ut sin bror och hans hela följe. Bröderna talade aldrig med varandra efter det. Det försvårade kontakterna inom ätten Glave. På Räcknäs gård styrde vid tiden brödernas kusin Fru Nelinda Glave. Hon var den som båda bröder i ungdomen haft ett mycket gott öga till, ett annat trätoämne mellan dem. Hon blev den som nu klev fram som ätten Glaves nya talesperson och försökte mäkla fred mellan bröderna. Fru Nelinda skrev till Prioratet i Stirpazklyfte (ändra till "bontisâtet i Fil-Tofia") och bad dem om råd. Det fick Baron Colm reda på och såg hennes kontakt med Prioratet (ändra till "bontisâtet") som att hon tog Valrods sida. Han blev så rasande att han dog av slaganfall. Riddar Valrod sörjde sin bror tillsammans med Fru Nelinda och de båda bad till Etin om att förlåta baronen. Fru Nelinda berättade för Valrod att under bönen såg hon hur Etin öppnade dörrarna till ett kloster i Norra Toril och gav nycklarna till Valrod. De var övertygade om att detta var tydliga tecken och byggandet av klostret började året därpå.

Klostret fick ligga vid byn Oberga vid sjön Kvarkens mest sydliga strand. Det stod klart 498 e.O. och var ett flertal byggnader i trä. Prioratet (ändra till "bontisâtet") utsåg Riddar Valrod till dess förste prior på inrådan av Fru Nelinda, som var den som finansierat bygget. Då riddaren som nybliven prior inte längre kunde efterträda sin bror som baron tog sig kusinen Nelinda i egenskap av äldsta släkting sig an uppdraget. Hon flyttar Glaveättens sätesgård till sitt egna Räcknas och gör Wittskölve till sommarresidens efter att Valrod skänkt henna alla sina världsliga egendomar. Exarken och senare helgonet Yrban viger klostret år S:t Munde vilket är lite ovanligt då det inte är en av de större solmunkordnarna. Klostret bedriver odlingar och fiskar i Kvarken. Man tar sig också an, som enda tempel i Norra Toril alla de uppgifter som bytemplen har i andra baronat. Munkarna på Oberga kloster kommer dit som barn och ansluter till andra ordnar inom Lysande Vägen när vuxen ålder uppnåtts. Oberga tar sig an unga munkagossar och skolar dem hårt i Etins tukt och förmaning. Priorena har genom åren ansett att med dissiplin i tro och kropp blir man sund och Etin trogen. De pojkar som växer upp innanför Obergas väggar lär sig veta hut i tidig ålder och flera av dem har i senare ålder vittnat om hemska förhållanden vid klostret.

Sedan klostret byggdes har det moderniserats och förstärkts. Det består idag av flera stora stenbyggnader omgärdade av murar. En tempeldel som är öppen för almänheten, men resten av byggnaden är helt tillsluten. Man odlar sin egen mat och är i det mesta helt självförsörjande. Tempelskatten låter Oberga inhandla sådan man nödvändigt behöver, men i övrigt sker ingen handel med omvärlden. Templet går att nå via byn Oberga eller båt över Kvarken. Oberga kloster har egen brygga som ständigt överses av solmunkar. Gäster tas emot i templet.

Fader Valfrak Glave

Nuvarande prior är Prior dédo Valfrak Glave. Han är den tredje Glaven som är prior sedan starten. Valfrak är känd för att stå väldigt nära sin ätt och lägger sig ofta i den världsliga politiken om de rör ätten. Prioren känns lätt igen på sitt kala huvud och hans vänstra arm som är deformerad efter ett tidigare illa läkt benbrott. Dédo Valfrak har på ålders höst blivit anklagad av flera tidigare munkgossar att han inte gör något åt de hårda förhållanden som gossarna lever under på Oberga. Stryk, hot och därtill otukt sägs förekomma innanför murarna. Prioratet i Stirpazklyft (ändra till "bontisâtet i Fil-Tofia") har tillsatt en utredning, men den har ännu inte funnit någon sanning i anklagelserna. Riark Urban Kletting, som passande nog kommer från Räcknäsområdet leder utredningen, men för hans bekvämlighets skull bor han på Wittskölve gods under tiden den pågår.

Uppdatering. Bättrat på språket. Ändrat lite detaljer.

Oberga kloster
S:t Mundes order

I baronatet Norra Toril har ätten Glave sedan lång tid styrt. Ätten har aldrig varit särdeles gudfruktig och mest ägnat sig åt världsliga ting. Under Belägringen av Phil-Tofie stred riddar Valrod Glave och hans bror baron Colm Glave bland zorakins riddare. Båda överlevde striderna och höll efteråt en segerfest på deras gods Wittskölve. Baron Colm prisade högljutt sin brors mäktiga svärdsarm och menade att utan honom hade hela Zorakin fallit. Riddar Valrod återbördade inte lovorden utan föll på knä och tackade Etin för segern. Valrod lovade också att han skulle bygga ett tempel till Etins ära. För det var det rätta att göra. Baronen blev ursinnig och kastade ut sin bror och hans hela följe. Bröderna talade aldrig igen med varandra. Det försvårade kontakterna inom ätten Glave. På Räcknäs gård styrde vid tiden brödernas kusin, fru Nelinda Glave. Hon var den som båda bröder i ungdomen haft ett mycket gott öga till. Det var ytterligare ett trätoämne mellan dem. Hon blev den som nu klev fram som ätten Glaves nya talesperson och försökte mäkla fred mellan dem. Fru Nelinda skrev till bontisâtet i Fil-Tofia och bad om råd. Det fick Baron Colm reda på och såg hennes kontakt med bontisâtet som om hon tog Valrods sida. Han blev så rasande att han föll död ner i ett slaganfall. Riddar Valrod sörjde sin bror tillsammans med fru Nelinda och de båda bad till Etin om att förlåta baronen. Fru Nelinda berättade för Valrod att under bönen såg hon hur Etin öppnade dörrarna till ett kloster i Norra Toril och gav nycklarna till Valrod. De var övertygade om att detta var ett tydligt tecken och bygget av klostret börjar året därpå.

Klostret fick ligga vid byn Oberga vid sjön Kvarkens mest sydliga strand. Det stod klart 498 e.O. och var ett flertal byggnader i trä. Bontisâtet utsåg riddar Valrod till dess förste prior på inrådan av fru Nelinda. Hon var den som finansierat bygget, så hennes önskan vägde tungt. Riddar Valrod som nybliven prior kunde inte längre efterträda sin bror som baron. Kusinen fru Nelinda i egenskap av äldsta släkting tog sig an uppdraget. Hon flyttade glaveättens sätesgård till sitt egna Räcknas. Valrod skänke henna alla sina världsliga egendomar. Bland dem godset Wittskövle som baronessan Nelinda gör till sitt sommarresidens. Exarken Yrban, som efter sin död helgonförklaras, viger klostret åt S:t Munde vilket är lite ovanligt. Det är inte en av de större solmunkordnarna. Munkarna på Oberga kommer som barn och ansluter till andra ordnar inom Lysande vägen när vuxen ålder uppnåtts. Oberga tar sig an munkagossar och skolar dem hårt i Etins tukt och förmaning. Priorena har genom åren ansett att med disciplin i tro och kropp blir man sund och Etin trogen. De pojkar som växer upp innanför Obergas väggar lär sig veta hut i tidig ålder och flera av dem har i senare vittnat om klostrets hemska förhållanden.

Sedan klostret byggdes har det moderniserats och förstärkts. Det består idag av flera stora stenbyggnader omgärdade av murar. En tempeldel som är öppen för allmänheten. Medan resterande byggnader är helt tillslutna. Man odlar sin egen mat och fiskar i Witten. Klostret är i det mesta helt självförsörjande. Tempelskatten låter Oberga inhandla sådan man behöver, men inte kan framställa. I övrigt sker ingen handel med omvärlden. Templet går att nå via byn Oberga eller båt över Kvarken. Klostret har egen brygga och några ekor. Gäster tas emot i templet.

Fader Valfrak Glave
Nuvarande prior är prior dédo Valfrak Glave. Han är den tredje Glaven som är prior sedan starten. Valfrak står väldigt nära sin ätt och lägger sig ofta i världslig politik om de berör den. Prioren känns lätt igen på sitt kala huvud och hans vänstra arm som är deformerad efter ett tidigare illa läkt benbrott. Dédo Valfrak har på ålders höst blivit anklagad av flera tidigare munkgossar att han inte gör något åt de hårda förhållandena på Oberga. Stryk, hot och därtill otukt sägs förekomma innanför murarna. Bontisâtet i Fil-Tofia har tillsatt en utredning, men den har ännu inte funnit någon sanning i anklagelserna. Riark Urban Kletting, som passande nog kommer från Räcknäsområdet leder utredningen. Riarken har besökt klostret under dagarna, men för sin bekvämlighets skull bor han på Wittskölve gods under tiden utredningen pågår.

[birkebeineren]

Ser fint ut. Att tarjunerna definieras som raxorer passar bra. Jag uppdaterar wikin med de nya texterna.

[Jeb]

Ser fint ut. Att tarjunerna definieras som raxorer passar bra. Jag uppdaterar wikin med de nya texterna.

Bra! Jag tar mig vidare i kväll. Jag kan uppdatera allt i en word-fil, så slipper du jobbet med wikin? (till en början. )

[birkebeineren]

Ser fint ut. Att tarjunerna definieras som raxorer passar bra. Jag uppdaterar wikin med de nya texterna.

Bra! Jag tar mig vidare i kväll. Jag kan uppdatera allt i en word-fil, så slipper du jobbet med wikin? (till en början. )

Word-fil blir bra. Jag har börjat med den första du skickade.

[Jeb]

Word-fil blir bra. Jag har börjat med den första du skickade.

Tack!
Hittar du några felaktigheter eller ändringar får du höra av dig.
Mitt tempo går nu ner lite. Jag har semester, studenter och medeltida svärdsvingande framför mig.

[Jeb]

LV kan ha egna gränser, det har diskuterats tidigare. Vi har även varit inne på att det finns olika andra gränser, juridiska och administrativa, beroende på olika feodala förhållanden. Ingenting är dock fullt utrett eller beskrivet så rådande nödlösning är att lämna det lite lagom tolkningsbart.

Fria bönder kan bli fogdar. Men det är tämligen ovanligt. Sannolikt är det en storbonde vars far var tillräckligt rik och/eller framsynt att skicka sonen att bilda sig hos Mandelorden. Det är inte otroligt att det är en yngre son. Minskar problemet med arvsskiftet.

Munkar brukar sällan bli fogdar. Styr kyrkan över land eller fyndighet värvar de en kompetent människa som sköter det praktiska och som står direkt under abbotten och rapportera direkt till denne. Möjligen kan man betrakta denne person som en lekman. Däremot har abbotten eller prästen kompetenta munkar som sköter räkenskap mm.

Detta är ett svar från Fraxinus i Zorakintråden.

Det skulle lösa flera problem (och skapa nya). Lysande vägens kyrka kan ha världsliga förläningar och ägor. De sätter bara en "kompetent person" att förvalta dem. Den personen opererar efter världsliga gränsdragningar och regler. Kyrkan drar egna gränser för vem och vad som tillhör Bôntisaler, riakrer eller soltempel. Sedan att kyrkan är så etablerad och viktig i folkets liv har gjort att flera av gränserna blivit världsliga. Teoretiskt kan det på kartan varit ritat samma gränslinje i två olika färger på varandra. Kyrkans gräns och statlig gräns. Oftast sammanfaller de ibland inte.

Kyrkans vana att placera kompetent folk på poster där ädlingar vanligen står att finna knorras det en del om i frälseled. Kanske mest så i Kardien där det ses som vansinne. Väljer vi att gå på detta spår med världsliga kyrkoförläningar har jag en vidare tanke om nepotism och vad egentligen kompetens är.

Inlägget flyttad hit från Fil-Tofia-tråden. /Admin.

[birkebeineren]

Lysande Vägen äger egen mark (som huvudsaklingen förvaltas av munk- och riddarordnarna) men hur vanligt det är att de förlänats mark och med det har en länsherre är en annan fråga. Tror någonstans Fraxinus skrivit om att det finns vissa tjänstelän som följer vissa ämbeten inom kungariket Zorakin men att detta inte var alltför vanligt (många av hans idéer och beskrivningar av Zorakin är tyvärr inte färdigskrivna som wikitext ). Bontisâlerna är centrala i hur marken fördelas och förvaltas. Snibben har skrivit om detta i flera omgångar, bl.a. här: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 731#p40731

I båda fallen, både ägd och förlänad mark, lär oavsett både världsliga och religiösa gränsdragningar regler gå in i varandra. Vilka som var först och som gett upphov till hur det ser ut i dagsläget kanske bara går att spåra i dammiga gamla dokument om ens det.

Att adeln har förtur till vissa poster och positioner inom LV och är nog vanligare i Kardien än i Zorakin men i just norra Zorakin är det ju tänkt att adeln är mäktigare än i södra delen av landet (motsättningen mellan Greverydska orden och Sydzorakiska brödraskapet) så där knorras det säkert mer om icke-ädlingar tillåts få makt och inflytande.

Berätta mer om dina nepotiska tankar så går det nog att passa in i Slättebo-Philmark.

Inlägget flyttad hit från Fil-Tofia-tråden. /Admin.

[Jeb]

Jag minns diskussionen även om det inte helt är det jag menar här. (Egentligen borde jag inte mena ens här utan i Zorakintråden . Skyller på lång frånvaro.)

Jag har med en dåres envishet hävdat att likväl vår egen värld som Ereb har i feodala samhällen makteliten just makt. Har man makt om än ekonomisk som militär (eller båda) dikterar man samhället runt sig. Lysande vägens organisation är inget undantag. Den består av folk som utför dagliga sysslor inom kyrkan. Den i sin tur är så integrerad i folkets liv att det påverkar samhället.

Skulle jag tillhöra den världsliga makteliten och med det kunna påverka för egna syften skulle det inte ta mig lång tid att inse att jag behöver ha mina fingrar i den kyrkliga världen. Har jag då en tillgång i släktingar, om vi antar att släktskap och ätter som organisation skapar ett lojalitetsband mellan oss, skulle jag helst då ha just fränder och släktingar på platser där jag kan styra narrativet till min fördel. Antingen genom den långa vägen: Skicka släkt i kloster eller tempel. Låta dem avancera och när de gjort det ställa lojalitet mot kyrkan eller ätt på sin spets. Eller den snabba vägen: Simoni (köpa kyrkliga titlar). Vi kom överens om att det sistnämnda var ovanligt.

Jag har alltid gillat att på grund av Mellobin är simoni något man ser hårdare på i Ereb än vår egen värld. Det ger en viss skillnad som är förankrad i materialet härifrån. Det förekommer fortfarande, men risken för hårda straff är avskräckande.

Sedan gillar jag att det är skillnad mellan Kardien och Zorakin. Kardien är mer traditionstyngt och lojaliteten till ätten är starkare än det mesta. Zorakin är mer progressivt och även om man fortfarande är ett feodalt samhälle börjar man nosa på kompetens före börd. Man kan helt enkelt göra klassresor inte bara i kyrkan utan även i världsliga ämbeten. Här tycker jag att Stirpaz är som Svinesund mellan Norge och Sverige. Oavsett vilken sida du bor på är man ganska lika i det mesta. I dagliga livet påverkar det inte om man är Kardier eller Zorak (Zorakier, Zorakiner). Skulle man någon gång påtala skillnader med någon representant från endera folkslaget närvarande skulle de rask flytta sina positioner och åsikter åt egna landets förträfflighet. Allt dras till sin spets, men är egentligen inte en konflikt utan mer en skillnad.

Jag tycker kyrkan skiljer sig lite var man finner den. Alla innefattas av Lysande vägen, men lokala skillnader finns. En riark från Magillre har massor gemensamt med en från Zorakin, men förvaltningen i respektive länder är i symbios med landets världsliga ordning de befinner sig i. Jag ser Lysande vägens förvaltning lite som EU. Varje land har sina lagar och seder, men de som tillber Etin förenas av Kyrkans gemensamma organisation. Den i sin tur färgar den värdsliga ordningen i landet och sakta men säker blir de alla mer lika under Etins banér.

Detta långa komplicerade svar är mina tankar om ämnet. Tyvärr var det inte ämnet även om det hänger ihop. Jag ska skriva om lite om Baronaten som förvaltas av Lysande vägen i Slättebo-Philmark. Det är egentligen lösningen på problemet med förvaltningen av dem. Fraxinus påbörjade texter ger tillräckligt för att vi ska få ihop det.

Inlägget flyttad hit från Fil-Tofia-tråden. /Admin.

[Jeb]

https://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?t=2610

[birkebeineren]

... Jag ska skriva om lite om Baronaten som förvaltas av Lysande vägen i Slättebo-Philmark. Det är egentligen lösningen på problemet med förvaltningen av dem. Fraxinus påbörjade texter ger tillräckligt för att vi ska få ihop det.

Hur går det med dina skriverier om LV-förvaltningen Jeb?

(Jag flyttade inläggen som berör detta från Fil-Tofia-tråden)

[Fraxinus]

Lysande Vägen äger egen mark (som huvudsaklingen förvaltas av munk- och riddarordnarna) men hur vanligt det är att de förlänats mark och med det har en länsherre är en annan fråga. Tror någonstans Fraxinus skrivit om att det finns vissa tjänstelän som följer vissa ämbeten inom kungariket Zorakin men att detta inte var alltför vanligt (många av hans idéer och beskrivningar av Zorakin är tyvärr inte färdigskrivna som wikitext ). Bontisâlerna är centrala i hur marken fördelas och förvaltas. Snibben har skrivit om detta i flera omgångar, bl.a. här: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 731#p40731

I båda fallen, både ägd och förlänad mark, lär oavsett både världsliga och religiösa gränsdragningar regler gå in i varandra. Vilka som var först och som gett upphov till hur det ser ut i dagsläget kanske bara går att spåra i dammiga gamla dokument om ens det.

Att adeln har förtur till vissa poster och positioner inom LV och är nog vanligare i Kardien än i Zorakin men i just norra Zorakin är det ju tänkt att adeln är mäktigare än i södra delen av landet (motsättningen mellan Greverydska orden och Sydzorakiska brödraskapet) så där knorras det säkert mer om icke-ädlingar tillåts få makt och inflytande.

Berätta mer om dina nepotiska tankar så går det nog att passa in i Slättebo-Philmark.

Inlägget flyttad hit från Fil-Tofia-tråden. /Admin.

Ja, min tanke är att Lysande vägen äger egna län. Inte många men de finns. De fick också en del förläningar runt Östermarken. Välartade yngre adelssöner som söker syssla blir antingen som präster eller munkar eller som fogdar under Lysande vägens väpnade grenar. Inte lika fint men accepterat är att gå in i den kungliga (statliga) förvaltningen. Det finns ju kungsmarker utspridda lite varstans som också behöver fogdar. De svarta fåren går in i handelsyrket, blir rövarbaroner, super och spelar bort arvet i Erebos eller (den gamle baronen ryser vid blotta tanken) blir någon kringflackande bard som skriver smäktande kväden.

[Fraxinus]

Jag minns diskussionen även om det inte helt är det jag menar här. (Egentligen borde jag inte mena ens här utan i Zorakintråden . Skyller på lång frånvaro.)

Jag har med en dåres envishet hävdat att likväl vår egen värld som Ereb har i feodala samhällen makteliten just makt. Har man makt om än ekonomisk som militär (eller båda) dikterar man samhället runt sig. Lysande vägens organisation är inget undantag. Den består av folk som utför dagliga sysslor inom kyrkan. Den i sin tur är så integrerad i folkets liv att det påverkar samhället.

Skulle jag tillhöra den världsliga makteliten och med det kunna påverka för egna syften skulle det inte ta mig lång tid att inse att jag behöver ha mina fingrar i den kyrkliga världen. Har jag då en tillgång i släktingar, om vi antar att släktskap och ätter som organisation skapar ett lojalitetsband mellan oss, skulle jag helst då ha just fränder och släktingar på platser där jag kan styra narrativet till min fördel. Antingen genom den långa vägen: Skicka släkt i kloster eller tempel. Låta dem avancera och när de gjort det ställa lojalitet mot kyrkan eller ätt på sin spets. Eller den snabba vägen: Simoni (köpa kyrkliga titlar). Vi kom överens om att det sistnämnda var ovanligt.

Jag har alltid gillat att på grund av Mellobin är simoni något man ser hårdare på i Ereb än vår egen värld. Det ger en viss skillnad som är förankrad i materialet härifrån. Det förekommer fortfarande, men risken för hårda straff är avskräckande.

Sedan gillar jag att det är skillnad mellan Kardien och Zorakin. Kardien är mer traditionstyngt och lojaliteten till ätten är starkare än det mesta. Zorakin är mer progressivt och även om man fortfarande är ett feodalt samhälle börjar man nosa på kompetens före börd. Man kan helt enkelt göra klassresor inte bara i kyrkan utan även i världsliga ämbeten. Här tycker jag att Stirpaz är som Svinesund mellan Norge och Sverige. Oavsett vilken sida du bor på är man ganska lika i det mesta. I dagliga livet påverkar det inte om man är Kardier eller Zorak (Zorakier, Zorakiner). Skulle man någon gång påtala skillnader med någon representant från endera folkslaget närvarande skulle de rask flytta sina positioner och åsikter åt egna landets förträfflighet. Allt dras till sin spets, men är egentligen inte en konflikt utan mer en skillnad.

Jag tycker kyrkan skiljer sig lite var man finner den. Alla innefattas av Lysande vägen, men lokala skillnader finns. En riark från Magillre har massor gemensamt med en från Zorakin, men förvaltningen i respektive länder är i symbios med landets världsliga ordning de befinner sig i. Jag ser Lysande vägens förvaltning lite som EU. Varje land har sina lagar och seder, men de som tillber Etin förenas av Kyrkans gemensamma organisation. Den i sin tur färgar den värdsliga ordningen i landet och sakta men säker blir de alla mer lika under Etins banér.

Detta långa komplicerade svar är mina tankar om ämnet. Tyvärr var det inte ämnet även om det hänger ihop. Jag ska skriva om lite om Baronaten som förvaltas av Lysande vägen i Slättebo-Philmark. Det är egentligen lösningen på problemet med förvaltningen av dem. Fraxinus påbörjade texter ger tillräckligt för att vi ska få ihop det.

Inlägget flyttad hit från Fil-Tofia-tråden. /Admin.

Håller i princip med alltihop.