Kan vi tänka oss att Tofia vid något tillfälle genomgått en större återuppbyggning efter en stor brand och att dagens stadsplanering (Snibbens senaste) förklaras med den? Även översvämningen 497 eO (som redan är inskriven i Historien) kan ha bidragit till en önskan och ett behov om förändringar.
Vad sägs om att man inte återuppbyggde efter översvämningen utan bara renoverade? Timret som skulle användas för att bygga nytt blev redan då såpass värdefullt att utländska köpare la vantarna på det. Stor skandal och stränga order om att bygga nytt. Styrande i Tofia gjorde då en kompromiss, man rev hus som stod i vägen för tre stora avrinningskanaler som skulle skydda staden mot nya översvämningar och tog vara på allt användbart i rivningen. Man nyttjade sedan rivningsmaterialet för att fixa till det mest skadade delarna av staden. Avrinningskanalerna fungerade aldrig i den lite sanka marken och slog sig såpass att man på flera ställen fick bakfall. Det beslöts därför på 550-talet att lägga igen dem med vanliga dräneringar i botten och sedan bygga nya hus upp på? Raka kanalgator med gammalt gytter runt om. Bränder är vanliga, men jag känner ändå att det blir lite kaka på kaka med Fils plundring. Har egentligen inget konkret varför känslan uppstår.
Fil har också genomgått ändringar sedan staden grundades på 900-talet fO (tänker att Fil är något äldre och det första joriska härlägret anlades här), inte minst efter svartfolkens härjningar 484-485 eO, men terrängen gör sig ändå mera påmind här. Efter att ha studerat kartan en gång till tycker jag det kommer fram bra i Mellangränderna där husen följer Katedralkullen (nytt tillskott till namnfloran!) och dens höjdkurvor men i Sydslänten skär de genom på ett mer rakt sätt. Ser bra ut.
Bra namn!
Skillnaderna mellan gammalt och nytt, och varför det ser ut så, kan vi förstärka med den beskrivning i text av stadens geografi jag hoppas vi kan åstadkomma eftervart.
Japp
Vart kranarna ligger överlåter jag till er men det passar bra att de ligger på Tofia-sidan med tanke på det mer progressiva Zorakin.
Jag vill ha dem vid Tofia brygga, men har inga problem att flytta om det skulle passa dåligt för någon annan.
Kan en idé vara att en av kranarna ligger direkt söder om Kejsarbron, eller möjligen på den, för att underlätta vid lastning och lossning om båtar inte vill eller kan passera bron?
Snibben har ju fyra kranar. Kan vara två uppströms respektive nedströms. Bara jag får ett par av kranar.
Jag har i eget huvud hela tiden tänkt att varje stadsdel har sitt bytempel och utgör en församling (riarkât) men så behöver det ju inte vara. Församlingarna kan vara större än bara en stadsdel eller så delar flera församlingar på samma bytempel. Någon skall ju också använda stortemplet (bontisâlens katedral).
Detta krångel är lite mitt fel som ville dra ner på templen från början. Jag är fortfarande inne på den och gillar Snibbens lösning, men överlåter beslutet till er andra.
Kefimhuset ligger fint i Oxekarna. Fin karta.
Inspirationen till Kefimhusen kommer som sagt från vår världs Helgeandshus. Exempelvis det i Stockholm:
Japp.
Jag vill passa på att berömma kartan. Det är lättare att få en översikt med den. Berömmer även Snibbens tålmodiga uppdaterande för att andra petar i allt han gör.
Skulle också förslå ett annat land än Berendien, åtminstone om det handlar om ett soltempel och inte ett litet kapell (ett litet kapell för berendiska besökare kan vi hitta på en förklaring till). Palinor, eller snarare S:t Palins Orden, skulle kunna vara de som råder över den stora LV-byggnaden 2 i Philborgsbyn. Orden sägs ha många anhängare och medlemmar i södra Ereb och kanske ett av dens största tempel ligger i just Fil, eller att de har finansierat ett soltempel här? Annars möjligen någon annan riddarorden? Tycker oavsett att storleken på byggnaden kräver en bra förklaring.
Palinor är bra om de har ett tempel om inte annat för att göra detta till en intressant spelplats, som får anses vara vårt huvudsyfte. Frågan är om det räcker med att S:t Palinsordern har ett tempel (jag kallar alla tempel oavsett storlek (vilket jag inser är nonchalant.)) och Snibbens hemspråkside kvarstår fast med ett ytterligare annat land?
Böner och sång samt troligen vissa utvälda delar av Gyllene Boken läses på dalkiska. Predikan och undervisning riktad mot folket lär ske på det lokala språket.
Taget!
Den ganska väl genomtänkta beskrivningen av LV som gjorts här på forumet och stort sett finns i wikin saknar tyvärr en noggrann redogörelse för just detta men vi kan väl helt enkelt komplettera med ovanstående enkla förklaring?
LV är mycket väl beskriven, men saknar flera saker. Frågan är hur mycket mer man måste beskriva dock. Wikin får inte bli så lång att man tappar intresse. Läs hela kampanjmaterialet om Slättbo-Philmark förstår ni vad jag menar.