Predika är att förmedla läran. Om man predikar på ett språk ingen förstår så kan de inte heller lära sig något av den. Jag vet att det står någonstans i källorna att man predikar på dalkiska men det vore ungefär lika intelligent som att jag skrev de här inlägget på ungerska - väldigt få skulle förstå mig eller vad jag ville ha sagt.
OK!Jeb skrev: Jag är mycket förtjust i Rackarbyn om inte andra har något emot det får du hemskt gärna behålla det.
Det vi kallar Munkar finns egentligen bara i de monastiska ordnarna - men nu börjar jag brodera ut ett ämne för en annan tråd
Ett ämne väl värt diskussion. LV är tydligt baserad på kristendomen, men skillnader finns både i källorna och här i wikin. Kanske dags att göra en liten djupdykning i munkordnar och solmunkarnas göromål i Ereb?Lekbröder är dock en intressant term. Den äldsta varianten av dessa är Cicterciensernas lekbröder vars främsta uppgift var att arbeta med kroppsarbete men hade i gengäld större portioner mat och reducerade stationer i tidegärden (de slapp bland annat att gå upp vid tre på natten). De andra var prästmunkarna som hade bön var tredje timme och gjorde mer lärda arbeten (att skriva en bok ståendes i tre timmer åt gången är dock inte någon barnlek heller). De skilde sig här från Benediktinerna som inte gjorde en sådan åtskillnad utan alla var lika - däremot så brukade benediktinklostren arrendera ut en hel del av sin jord och fick däremd skatter. Vill inte ta upp varje lekbrödraskap i varje orden de skulle bli en för stor post.
Tofia brygga var tänkt.Hmm. Vill du anlägga en hamn i Tofia? Eller skall kranarna ligga i i Tofia-Brygga?
Du är snäll, du!Se vad jag kan göra.
Jag delar din åsikt. Har dock ändå för mig att jag läst det här med dalkiskan. Vaneföreställningen att hela mässan inkluderat predikan skulle ha hållits på latin är och var ganska utbredd kanske har de flyttats över till spelvärden i form av dalkiska. Jag kan inte hitta stöd för att det är så och anser att man efterhärmar medeltida katolska kyrkan. Böner, psalmer och dylikt hålls på dalkiska, men predikan (och den mediala megafon det är) hålls på landets huvudspråk. När det gäller just berendiska är väl det kanske lite långsökt. LV vinner mark i Berendien, men Unga gudarna dominerar väl fortfarande? Är det tillräckligt med exil-berendier i FT för att de ska dra ihop ett eget bönecentra? Jag är inte emot iden, men Berendien är kanske inte rätt land? Du har säkert redan funderat över detta, men jag undrar ändå.Predika är att förmedla läran. Om man predikar på ett språk ingen förstår så kan de inte heller lära sig något av den. Jag vet att det står någonstans i källorna att man predikar på dalkiska men det vore ungefär lika intelligent som att jag skrev de här inlägget på ungerska - väldigt få skulle förstå mig eller vad jag ville ha sagt.
Snibben skrev: ↑2019-07-22 10:59 Jag har studerat flera medeltida stadsplaner och kommit fram till att denna skulle fungera bättre för en handelsstad som Fil-Tofia. När man ser på städer som Stockholm, Visby, Lübeck, Danzig, Paris, London m.fl. brukar gator följa på gator och krosa varandra - ju mer befolkning ju tätare stad.
Fast det finns naturligtvis flera andra faktorer
Geografiska: Tofia rullar slött med mot Stirpaz med cirka 2m höjdskillnad från nordligaste tornets bas till stranden och Fil höjer sig på en kulle som med en höjd på ca 12 m (eller 14m om man räknar från stranden) Mellangränderan snirklar sig makligt runt kullen medan Sudslänten och Oxekarna har kvarter som byggts i nedförsbacke.
Täthet: Fil och Tofia är båda städer som främst har verkstäder, värdshus, butiker och lagerhus och väldigt få stadsgårdar. Det gör att att husen kan ligga tätt och behöver små till inga gårdar.
I övrigt föreställer jag mig att både Fil och Tofia främst består av trähus med lerklining då timmer hela tiden förs ned från Brynhildurskogen och lerklining (som består av flera olika ingredienser än lera) finns i god tillgång. Sten förts ned vi Stirpaz men det finns inga lertäckter för gott tegel. Däremot finns det lertäckter för plattor och tackpannor. Att husen är gjorda i trä betyder att stadsbränder bryter ut med jämna mellanrum och kan ibland förstöra hela kvarter (Historiskt är detta något som hände i åtskilliga städer men ändå fortsatte man att bygga tätt och i trä så det är inga konstigheter).
Praktiskt: Att gata följer på gata i stad där alla varor förs genom staden från flera hamnar och portar samt distribueras ut över hela staden medför att långa gator är praktiska.
Antika stadsplaner: Eftersom både Fil och Tofia är anlagda redan under den Jorpagniska tiden så kan en del av gatunätet vara rester från denna period. Man har till stor del fortsatt att bygga på flera av dessa eller förlängt gatorna.
Parallella gator: Gatorna går gärna parallellt med murar och huvudgatan. (detta är mer av en observation)
Detaljer kan vi dock ändra på i framtiden.
Kan vi tänka oss att Tofia vid något tillfälle genomgått en större återuppbyggning efter en stor brand och att dagens stadsplanering (Snibbens senaste) förklaras med den? Även översvämningen 497 eO (som redan är inskriven i Historien) kan ha bidragit till en önskan och ett behov om förändringar.Jeb skrev:Jag delar synen med att gränder och gator ser lite ordnat ut, men tycker bara det i Tofia. Fil anser jag att man ska kunna se skillnad på de gator som är "nya" och uppritade och anlagda efter svartfolkens angrepp. De nya är raka och har brandförsvar och annat i åtanke. Det gamla är mer påbygga beroende på var man placerat byggnader. Jag känner själv att jag inte helt får fram vad jag menar, men ni brukar vara bra på att få benat ut mina kråkfötter.
Jeb skrev:Skulle jag kunna få lägga huvudet på sned och be om inga kranar i Fil och två i Tofia? Placeringen i Tofia är för att knyta in Assar enligt Birkes förslag, men även göra Zorakin en aning mer progressivt. Två till antalet är för att passa en lite text om kranarna.
Snibben skrev:Hmm. Vill du anlägga en hamn i Tofia? Eller skall kranarna ligga i i Tofia-Brygga?
Vart kranarna ligger överlåter jag till er men det passar bra att de ligger på Tofia-sidan med tanke på det mer progressiva Zorakin.Jeb skrev:Tofia brygga var tänkt.
Jag har i eget huvud hela tiden tänkt att varje stadsdel har sitt bytempel och utgör en församling (riarkât) men så behöver det ju inte vara. Församlingarna kan vara större än bara en stadsdel eller så delar flera församlingar på samma bytempel. Någon skall ju också använda stortemplet (bontisâlens katedral).Snibben skrev: ↑2019-07-22 11:222. är en av stadtadoserna för en av Fils stadsförsamlingarbirkebeineren skrev: ↑2019-07-21 11:00 Angående fattigstugan, eller Kefimhuset om vi kallar det så, vart ligger detta? I Philborgsbyn finns två LV-byggnader markerade, 2 och 4, och ett av dessa skulle kunna vara ett alternativ. Eller byggnad 14 i Sydslänten?
4. Beskrev jag som en Brendisk bönepamod (ditt besökande brendiska köpmän går för att hör predikan på brendiska)
14. Det är en rätt så stor byggnad som ligger på en av stadens finnare och dyrare adresser - skulle du bygga ett fattighus på Gustav Adolfs torg?
Ja, det ansågs vara för mycket pamoder i städerna så jag gjorde dem större och färre.birkebeineren skrev: Sen verkar det förövrigt som att stadsdelarna Oxekarna, Mellangränderna och Tofia-Brygga saknar ett soltempel för den lokala församlingen. Templet 5 i Mellangränderna är nu tiillägnat S:t Palins Orden men om vi flyttar orden till Philborgsbyn och den stora byggnad 2 där kan templet löser vi det. Fast då kan inte 5 vara Kefimhus...
Stora pamoden i Philborgsbyn är stor nog för att serva hela norra (om Via Aidne) Fil. I Sydslänten ligger den minsta stadspamoden vid ljustorget och den servar främst sydslänten. I Kaparkvarteren ligger den nästa största stadspamoden i Fil och servar även oxekarna.
I Tofia ligger stora stadspamoden vid torget och ger service till större delen av Tofia (Fil stadspamod (Den heliga Odos moder) skryter med att den är längre än bontisalens tados men eftersom den är smalare har den mindre volym).
Pamoden i Parkstaden vänder sig till en majoritet av dess invånare och pamoden i Söder om torget vänder sig bara till de som bor i den södra delen av denna stadsdel - övriga och de som bor i Fil-brygga får gå till stadspamoderna.
Folk i förstäderna Lill-Fia och Rackarbyn (eller om ni vill ha något annat namn på denna) besöker också de stora stadspamoderna vi större heliga dagar eftersom deras bytempel är för små för större samlingar
Kefimhuset ligger fint i Oxekarna. Fin karta.
Skulle också förslå ett annat land än Berendien, åtminstone om det handlar om ett soltempel och inte ett litet kapell (ett litet kapell för berendiska besökare kan vi hitta på en förklaring till). Palinor, eller snarare S:t Palins Orden, skulle kunna vara de som råder över den stora LV-byggnaden 2 i Philborgsbyn. Orden sägs ha många anhängare och medlemmar i södra Ereb och kanske ett av dens största tempel ligger i just Fil, eller att de har finansierat ett soltempel här? Annars möjligen någon annan riddarorden? Tycker oavsett att storleken på byggnaden kräver en bra förklaring.Jeb skrev:...När det gäller just berendiska är väl det kanske lite långsökt. LV vinner mark i Berendien, men Unga gudarna dominerar väl fortfarande? Är det tillräckligt med exil-berendier i FT för att de ska dra ihop ett eget bönecentra? Jag är inte emot iden, men Berendien är kanske inte rätt land? Du har säkert redan funderat över detta, men jag undrar ändå.
) anväder dessa lite fel. Vanliga soltempel kallas Bytempel och stora soltempel kallas Solkatedraler eller Stortempel (men även Tados från dalkiskan). En Pemod är ett altare inne i ett soltempel. En Bönepemod är ett kapell med en liten pemod. Snibben skrev:Predika är att förmedla läran. Om man predikar på ett språk ingen förstår så kan de inte heller lära sig något av den. Jag vet att det står någonstans i källorna att man predikar på dalkiska men det vore ungefär lika intelligent som att jag skrev de här inlägget på ungerska - väldigt få skulle förstå mig eller vad jag ville ha sagt.
Böner och sång samt troligen vissa utvälda delar av Gyllene Boken läses på dalkiska. Predikan och undervisning riktad mot folket lär ske på det lokala språket.Jeb skrev:...Jag delar din åsikt. Har dock ändå för mig att jag läst det här med dalkiskan. Vaneföreställningen att hela mässan inkluderat predikan skulle ha hållits på latin är och var ganska utbredd kanske har de flyttats över till spelvärden i form av dalkiska. Jag kan inte hitta stöd för att det är så och anser att man efterhärmar medeltida katolska kyrkan. Böner, psalmer och dylikt hålls på dalkiska, men predikan (och den mediala megafon det är) hålls på landets huvudspråk.
Vad sägs om att man inte återuppbyggde efter översvämningen utan bara renoverade? Timret som skulle användas för att bygga nytt blev redan då såpass värdefullt att utländska köpare la vantarna på det. Stor skandal och stränga order om att bygga nytt. Styrande i Tofia gjorde då en kompromiss, man rev hus som stod i vägen för tre stora avrinningskanaler som skulle skydda staden mot nya översvämningar och tog vara på allt användbart i rivningen. Man nyttjade sedan rivningsmaterialet för att fixa till det mest skadade delarna av staden. Avrinningskanalerna fungerade aldrig i den lite sanka marken och slog sig såpass att man på flera ställen fick bakfall. Det beslöts därför på 550-talet att lägga igen dem med vanliga dräneringar i botten och sedan bygga nya hus upp på? Raka kanalgator med gammalt gytter runt om. Bränder är vanliga, men jag känner ändå att det blir lite kaka på kaka med Fils plundring. Har egentligen inget konkret varför känslan uppstår.Kan vi tänka oss att Tofia vid något tillfälle genomgått en större återuppbyggning efter en stor brand och att dagens stadsplanering (Snibbens senaste) förklaras med den? Även översvämningen 497 eO (som redan är inskriven i Historien) kan ha bidragit till en önskan och ett behov om förändringar.
Bra namn!Fil har också genomgått ändringar sedan staden grundades på 900-talet fO (tänker att Fil är något äldre och det första joriska härlägret anlades här), inte minst efter svartfolkens härjningar 484-485 eO, men terrängen gör sig ändå mera påmind här. Efter att ha studerat kartan en gång till tycker jag det kommer fram bra i Mellangränderna där husen följer Katedralkullen (nytt tillskott till namnfloran!) och dens höjdkurvor men i Sydslänten skär de genom på ett mer rakt sätt. Ser bra ut.
JappSkillnaderna mellan gammalt och nytt, och varför det ser ut så, kan vi förstärka med den beskrivning i text av stadens geografi jag hoppas vi kan åstadkomma eftervart.
Jag vill ha dem vid Tofia brygga, men har inga problem att flytta om det skulle passa dåligt för någon annan.Vart kranarna ligger överlåter jag till er men det passar bra att de ligger på Tofia-sidan med tanke på det mer progressiva Zorakin.
Snibben har ju fyra kranar. Kan vara två uppströms respektive nedströms. Bara jag får ett par av kranar.Kan en idé vara att en av kranarna ligger direkt söder om Kejsarbron, eller möjligen på den, för att underlätta vid lastning och lossning om båtar inte vill eller kan passera bron?
Detta krångel är lite mitt fel som ville dra ner på templen från början. Jag är fortfarande inne på den och gillar Snibbens lösning, men överlåter beslutet till er andra.Jag har i eget huvud hela tiden tänkt att varje stadsdel har sitt bytempel och utgör en församling (riarkât) men så behöver det ju inte vara. Församlingarna kan vara större än bara en stadsdel eller så delar flera församlingar på samma bytempel. Någon skall ju också använda stortemplet (bontisâlens katedral).
Japp.Kefimhuset ligger fint i Oxekarna. Fin karta.
Inspirationen till Kefimhusen kommer som sagt från vår världs Helgeandshus. Exempelvis det i Stockholm:
Palinor är bra om de har ett tempel om inte annat för att göra detta till en intressant spelplats, som får anses vara vårt huvudsyfte. Frågan är om det räcker med att S:t Palinsordern har ett tempel (jag kallar alla tempel oavsett storlek (vilket jag inser är nonchalant.)) och Snibbens hemspråkside kvarstår fast med ett ytterligare annat land?Skulle också förslå ett annat land än Berendien, åtminstone om det handlar om ett soltempel och inte ett litet kapell (ett litet kapell för berendiska besökare kan vi hitta på en förklaring till). Palinor, eller snarare S:t Palins Orden, skulle kunna vara de som råder över den stora LV-byggnaden 2 i Philborgsbyn. Orden sägs ha många anhängare och medlemmar i södra Ereb och kanske ett av dens största tempel ligger i just Fil, eller att de har finansierat ett soltempel här? Annars möjligen någon annan riddarorden? Tycker oavsett att storleken på byggnaden kräver en bra förklaring.
Taget!Böner och sång samt troligen vissa utvälda delar av Gyllene Boken läses på dalkiska. Predikan och undervisning riktad mot folket lär ske på det lokala språket.
LV är mycket väl beskriven, men saknar flera saker. Frågan är hur mycket mer man måste beskriva dock. Wikin får inte bli så lång att man tappar intresse. Läs hela kampanjmaterialet om Slättbo-Philmark förstår ni vad jag menar.Den ganska väl genomtänkta beskrivningen av LV som gjorts här på forumet och stort sett finns i wikin saknar tyvärr en noggrann redogörelse för just detta men vi kan väl helt enkelt komplettera med ovanstående enkla förklaring?
Svårt att göra då både källor och det som bestämts här på wikin ligger långt borta från hur munkordnar i västkyrkan under 1200-talet fungerade.
Tänkte mest att det var logiskt att ha ett kopparhavsland vars språk ligger tillräckligt långt från kardiskan och zorakinskan. Vi kan ta ett annat land - Magillre kanske? Har de stora handelsförbindelser och/eller pilgrimsleder med Fi-Tofia?Böner, psalmer och dylikt hålls på dalkiska, men predikan (och den mediala megafon det är) hålls på landets huvudspråk. När det gäller just berendiska är väl det kanske lite långsökt. LV vinner mark i Berendien, men Unga gudarna dominerar väl fortfarande? Är det tillräckligt med exil-berendier i FT för att de ska dra ihop ett eget bönecentra? Jag är inte emot iden, men Berendien är kanske inte rätt land? Du har säkert redan funderat över detta, men jag undrar ändå.
Solkatedraler har andra funktioner än att vara församlingstempel. De är främst pilgrimsmål och tillhör därför alla troende inom LV.birkebeineren skrev: ↑2019-07-23 07:43 Jag har i eget huvud hela tiden tänkt att varje stadsdel har sitt bytempel och utgör en församling (riarkât) men så behöver det ju inte vara. Församlingarna kan vara större än bara en stadsdel eller så delar flera församlingar på samma bytempel. Någon skall ju också använda stortemplet (bontisâlens katedral).
Det finns två olika sorters Helgandshus dels de ursprungliga som drevs av Helgenadsorden och dels de som drevs av städerna (man kopierade funktioner från de Helgenadshusen och hade en eller två präster plus lite annan "personal").Kefimhuset ligger fint i Oxekarna. Fin karta.
Inspirationen till Kefimhusen kommer som sagt från vår världs Helgeandshus. Exempelvis det i Stockholm: https://sv.wikipedia.org/wiki/Helgeandshuset,_Stockholm
Om vi vill ha ytterligare ett land utöver Palinor med tempel i Fil-Tofia så låter Magilre som ett bra alternativ. Landet följer den aidniska grenen av LV, det är ett feodalt "riddarland", och det finns dessutom magillerska medlemmar i Greverydska orden:
Än så länge bara lösa tankar. Utgångspunkten var att försöka ta reda på hur fattigvård ser ut i Aidne/LV-länder och inte bara Fil-Tofia. Inspiration lätt att hämta från vår värld men jag ville försöka hitta andra ord än Hospital och Lasarett som jag ser före mig är mera kända som kopplade till spetälska och kom därför fram till Helgeandshus som jag gissar är mer okända. Sen tittade jag på listan över munkordnar och även om minimalt är skrivet om dessa finns en koppling mellan vård av fattiga och S:t Kefims Orden. Liknande den som finns mellan läkekonst och S:t Mellins Orden.Snibben skrev:Det finns två olika sorters Helgandshus dels de ursprungliga som drevs av Helgenadsorden och dels de som drevs av städerna (man kopierade funktioner från de Helgenadshusen och hade en eller två präster plus lite annan "personal").
Hur är det tänkt att Kefimhuset fungerar - drivs det av orden eller av staden/städerna?
Det var just min tanke med att klargöra för munkordnar i Ereb. Skillnader och likheter.Jeb skrev: ↑2019-07-23 00:23Svårt att göra då både källor och det som bestämts här på wikin ligger långt borta från hur munkordnar i västkyrkan under 1200-talet fungerade.Ett ämne väl värt diskussion. LV är tydligt baserad på kristendomen, men skillnader finns både i källorna och här i wikin. Kanske dags att göra en liten djupdykning i munkordnar och solmunkarnas göromål i Ereb?
Magilre är bra. Vi kan dessutom koppla samma Greverydska ordern med templet på något snitsigt sätt.Tänkte mest att det var logiskt att ha ett kopparhavsland vars språk ligger tillräckligt långt från kardiskan och zorakinskan. Vi kan ta ett annat land - Magillre kanske? Har de stora handelsförbindelser och/eller pilgrimsleder med Fi-Tofia?
Om vi vill ha ytterligare ett land utöver Palinor med tempel i Fil-Tofia så låter Magilre som ett bra alternativ. Landet följer den aidniska grenen av LV, det är ett feodalt "riddarland", och det finns dessutom magillerska medlemmar i Greverydska orden:
Kan vi tänka oss att Kefimhus alltid ligger i städer och där drivs som ett samarbete mellan staden och munkar tillhörande S:t Kefims Orden? Några munkar i varje hus pluss civilanställd personal? På landsbygden finns det inga Kefimhus men orden bedriver en liknade verksamhet i direkt anslutning till sina kloster?
Kefimhus kan vara vanliga i städer. Det kan vara så att köpingar har dem också. Den lokala civila makten vill gärna ha dem då det skänker staden (och köpingar med stadsambitioner) en viss dignitet. När vi så talar om Kefimhusens kunder är det väl i första hand medellösa äldre och vanliga fattiga? I första hand tar man hand om sina äldre inom familjen/ätten? Det betraktas som skamligt att äldre med familj ändå sätts på Kefimhuset. Jag anser också att Kefimhuset saknar kapacitet att ta hand om alla som behöver dem. Vi vill väl ändå att fattiga ska finnas på gatorna i form av tiggare? Prioriteras kanske äldre tills naturen skapar en öppning för en ny gamling eller i brist på en någon som är tillräckligt fattig?Sen är en fråga om äldrevård ingår i Kefimhusens verksamhet? Och då vård av äldre fattiga och äldre rika?
Vi kan dela upp stadsvakten i Tofia. De i patrullerande tjänst finns i brotornet. De övriga finns posterade i diverse murtorn. Tex. portvakten, brandvakten eller Träckvakten. Träckvakten är en ide om specialvakter för Undervägarna. Jag har inte fullt utvecklat dem än. Träckvakten är ett öknamn på den tjänst du får lite som straff om du missköter dig, råkar somna på post eller är berusad eller liknande. Inte nog för avsked, men ändå olydnad. Deras arbetsuppgifter anses smutsiga och jämställs med skitkärringar och råttfångare. Något att utveckla eller så skrotar vi det?Fils stadsvakt har tillhåll i Philborgen och Tofia i Östra brotornet (eller annan lämplig plats då det nu börjar bli lite trångt vid brofästet och torget där).
Om någon känner för att diskutera munkordnar sä finns det ett inlägg om det under Religion nu.Jeb skrev: ↑2019-07-29 04:46Det var just min tanke med att klargöra för munkordnar i Ereb. Skillnader och likheter.Jeb skrev: ↑2019-07-23 00:23Svårt att göra då både källor och det som bestämts här på wikin ligger långt borta från hur munkordnar i västkyrkan under 1200-talet fungerade.Ett ämne väl värt diskussion. LV är tydligt baserad på kristendomen, men skillnader finns både i källorna och här i wikin. Kanske dags att göra en liten djupdykning i munkordnar och solmunkarnas göromål i Ereb?
Träffas ordensmedlemmar informellt i det magillerska soltemplet kanske?Jeb skrev:Magilre är bra. Vi kan dessutom koppla samma Greverydska ordern med templet på något snitsigt sätt.Tänkte mest att det var logiskt att ha ett kopparhavsland vars språk ligger tillräckligt långt från kardiskan och zorakinskan. Vi kan ta ett annat land - Magillre kanske? Har de stora handelsförbindelser och/eller pilgrimsleder med Fi-Tofia?
Om vi vill ha ytterligare ett land utöver Palinor med tempel i Fil-Tofia så låter Magilre som ett bra alternativ. Landet följer den aidniska grenen av LV, det är ett feodalt "riddarland", och det finns dessutom magillerska medlemmar i Greverydska orden:
Köpingar med stadsambitioner som bygger/finaniserar Kefimhus låter bra. När det gäller de som vårdas i Kefimhusen så kan vi låta det vara huvudsakligen fattiga. Helgeandshusen verkar ha varit en plats där även rika äldre kunde köpa sig in men det behöver ju inte gälla för Kefimhusen. Kanske vanligare att rika äldre kan hitta bostad i anknytning till kloster som tar emot sådana "gäster"? Hos S:t Kefims Ordens kloster då möjligtvis?Jeb skrev:Kan vi tänka oss att Kefimhus alltid ligger i städer och där drivs som ett samarbete mellan staden och munkar tillhörande S:t Kefims Orden? Några munkar i varje hus pluss civilanställd personal? På landsbygden finns det inga Kefimhus men orden bedriver en liknade verksamhet i direkt anslutning till sina kloster?Kefimhus kan vara vanliga i städer. Det kan vara så att köpingar har dem också. Den lokala civila makten vill gärna ha dem då det skänker staden (och köpingar med stadsambitioner) en viss dignitet. När vi så talar om Kefimhusens kunder är det väl i första hand medellösa äldre och vanliga fattiga? I första hand tar man hand om sina äldre inom familjen/ätten? Det betraktas som skamligt att äldre med familj ändå sätts på Kefimhuset. Jag anser också att Kefimhuset saknar kapacitet att ta hand om alla som behöver dem. Vi vill väl ändå att fattiga ska finnas på gatorna i form av tiggare? Prioriteras kanske äldre tills naturen skapar en öppning för en ny gamling eller i brist på en någon som är tillräckligt fattig?Sen är en fråga om äldrevård ingår i Kefimhusens verksamhet? Och då vård av äldre fattiga och äldre rika?
Gillar!Jeb skrev:Vi kan dela upp stadsvakten i Tofia. De i patrullerande tjänst finns i brotornet. De övriga finns posterade i diverse murtorn. Tex. portvakten, brandvakten eller Träckvakten. Träckvakten är en ide om specialvakter för Undervägarna. Jag har inte fullt utvecklat dem än. Träckvakten är ett öknamn på den tjänst du får lite som straff om du missköter dig, råkar somna på post eller är berusad eller liknande. Inte nog för avsked, men ändå olydnad. Deras arbetsuppgifter anses smutsiga och jämställs med skitkärringar och råttfångare. Något att utveckla eller så skrotar vi det?Fils stadsvakt har tillhåll i Philborgen och Tofia i Östra brotornet (eller annan lämplig plats då det nu börjar bli lite trångt vid brofästet och torget där).
Tofia-brygga har fått kranar och ...är det dymark eller liknade vi ser inne mellan husen och bryggor som korsar hit och dit?