Pengar och priser
Re: Pengar och priser
Historiskt har både varianter av sedlar och skuldebrev nyttjats utbrett under perioder i de Golwyndiska och Joriska imperierna, men idag är det endast i Furgia som visst användande av skuldsedlar används.
De (b)ankägande vita ankorna i Nohstril som redan på 500-t initierade användandet av "Bevingat mynt" - eller mer informellt "gullefjun", dvs vad vi kallar växel - runt Kopparhavets handelshus och spirande bankväsen, har under det senaste decenniet inom de egna kretsarna prövat med moderniteten "Pluring" (check) - namngiven efter den skicklige träsnidaren och (b)ank-man som skapade det första standardiserade löpande skuldebrevet. Idén fick han från Trakoriens städer där en uppsjö av privata löpande skuldebrev, värdepapper och sedlar har använts en längre tid, men allt för ofta är osäkra och kortlivade i det trakoriska samhället. (Dessutom attraherar de ofta fel doft till skillnad från de trakoriska mynten.) Pluringen har förfinats av ankhusen i Nohstril till dess standardiserade form och har accepterats av de flesta av de stora husen och (b)ankerna, men används än så läge enbart mellan välbemedlade ankor eller ankhus.
De (b)ankägande vita ankorna i Nohstril som redan på 500-t initierade användandet av "Bevingat mynt" - eller mer informellt "gullefjun", dvs vad vi kallar växel - runt Kopparhavets handelshus och spirande bankväsen, har under det senaste decenniet inom de egna kretsarna prövat med moderniteten "Pluring" (check) - namngiven efter den skicklige träsnidaren och (b)ank-man som skapade det första standardiserade löpande skuldebrevet. Idén fick han från Trakoriens städer där en uppsjö av privata löpande skuldebrev, värdepapper och sedlar har använts en längre tid, men allt för ofta är osäkra och kortlivade i det trakoriska samhället. (Dessutom attraherar de ofta fel doft till skillnad från de trakoriska mynten.) Pluringen har förfinats av ankhusen i Nohstril till dess standardiserade form och har accepterats av de flesta av de stora husen och (b)ankerna, men används än så läge enbart mellan välbemedlade ankor eller ankhus.
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Pengar och priser
Spännande Mikael.
Kan kompletteras med vad som skrivits om:
Wals gata i Mercana: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... #Wals_gata
Huggerska hansan: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Hugger

Kan kompletteras med vad som skrivits om:
Wals gata i Mercana: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... #Wals_gata
Huggerska hansan: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Hugger
- skaraborgarn
- Nidländsk Domare
- Inlägg: 2428
- Blev medlem: 2019-05-25 10:34
- Ort: Skaraborg
Re: Pengar och priser
Antiklimax. Dräp en drake och ta skatten som består av en check!
- Grisodlar'n
- Kardisk Bontisâl
- Inlägg: 1464
- Blev medlem: 2007-11-09 01:15
- Ort: Västerås
Re: Pengar och priser
Men väldigt smidigt att bära på. Bara man inte drattar på ändalyktan i forsen så att packingen och checken blir genomdränkta. Det kan ju vara tufft att se tusentals guld rinna bort tillsammans med bläcket på pergamentet.skaraborgarn skrev: ↑2019-07-08 14:44 Antiklimax. Dräp en drake och ta skatten som består av en check!

- skaraborgarn
- Nidländsk Domare
- Inlägg: 2428
- Blev medlem: 2019-05-25 10:34
- Ort: Skaraborg
Re: Pengar och priser
Jag tror man borde införa mynt med högre valörer.
Talent är en räkne term men varför inte införa det som mynt också?
Talent är en räkne term men varför inte införa det som mynt också?
- Grisodlar'n
- Kardisk Bontisâl
- Inlägg: 1464
- Blev medlem: 2007-11-09 01:15
- Ort: Västerås
Re: Pengar och priser
Ja, eller varför inte göra guld- och silvermynt värda mer jämfört med koppar? Vad skulle man kunna ha för ratio som är hyfsat trovärdig/realistisk om man t ex jämför med vår egen världs medeltid? Jag har aldrig fått grepp om mynts värde under medeltiden. Det är ett för mig väldigt krångligt ämne, med alla myntsorter som florerade. Kanske någon på forumet har bättre hum om sådant? Det skulle vara kanon om vi kunde göra någon slags gemensam utrustningslista.skaraborgarn skrev: ↑2019-07-10 17:47 Jag tror man borde införa mynt med högre valörer.
Talent är en räkne term men varför inte införa det som mynt också?
- skaraborgarn
- Nidländsk Domare
- Inlägg: 2428
- Blev medlem: 2019-05-25 10:34
- Ort: Skaraborg
Re: Pengar och priser
Det blir väldigt svårt att införa olika mynt med olika värde. Sedan kan faktorer påverka. Är viss valuta mer begärlig än annan? Samtidigt så är det väl så att Ereb Altor i viss mån har naturahushållning?
- Grisodlar'n
- Kardisk Bontisâl
- Inlägg: 1464
- Blev medlem: 2007-11-09 01:15
- Ort: Västerås
Re: Pengar och priser
I en Sinkadus fanns det en hel uppsättning med olika mynt beroende på region, etc. Vad jag menar är att främst guldmynten verkar värda för lite om man ser till den klassiska 10 sm= 1 gm.skaraborgarn skrev: ↑2019-07-11 13:48 Det blir väldigt svårt att införa olika mynt med olika värde. Sedan kan faktorer påverka. Är viss valuta mer begärlig än annan? Samtidigt så är det väl så att Ereb Altor i viss mån har naturahushållning?
- skaraborgarn
- Nidländsk Domare
- Inlägg: 2428
- Blev medlem: 2019-05-25 10:34
- Ort: Skaraborg
Re: Pengar och priser
Borde inte dvärgarna ha mynt av mihril?
Fast sådan mynt kommer inte ut i handeln kan tänka.
Fast sådan mynt kommer inte ut i handeln kan tänka.
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Pengar och priser
Översikten från Sinkadus 30:
Diskuterades i tråden för Mynt och mått: viewtopic.php?p=29060#p29060mikulur skrev:Myntslag I Ereb
Berendiska mynt
1 kopparöre (kö) 1 km
1 berenderkrona (bk) 10 kö 1 sm
1 guldkrona (gk) 12 bk 1.2 gm
Används i Berendien och Torshem.
Caddiska mynt
1 kopparskilling (ks) 0,8 km
1 caddodaler (cd) 12 ks 1 sm
1 gulddaler (gd) 12 cd 1.2 gm
Används på Caddo och i Nya Arno.
Dvärgiska mynt
1 kopparslag (ksl) 2 km
1 silversköld (ssk) 8ksl 1,6 sm
1 dvärgadaler (dd) 8ssk 1,28 gm
Erebosiska mynt
1 örtug (ör) ½ km
1 silverkrona (sk) 20 ör 1 sm
1 riksdaler (rd) 20 sk 2 gm
Används på Erebos
Feliciska mynt
1 kopparpärla (kp) 0,25 km
1 silverpärla (sp) 20 kp 0,5 sm
1 tyrint (ty) 60 sp 3 gm
Används i Felicien
Hynsolgiska mynt
1 koppardenar (kd) 1 km
1 solidus (so) 10 kd 1 sm
1 guldlibra (gl) 20 so 2 gm
Används i Hynsolge och Nidland.
Jorpagniska mynt
1 aes(aes) 1 km
1 sestertie (se) 10 aes 1 sm
1 aurei (au) 10 se 1 gm
Används i Jorpagna. Förekommer till och från i de delar som tidigare tillhörde Imperiet Jorpagna.
Kardiska mynt
1 silvermark (smk) 1 sm
1 kardiermark (kam) 5 smk ½ gm
1 gulden (gu) 4 kam 2 gm
Används i Kardien, Goiana och Monturerna. På Monturerna kallas kardiermarken för monturermark (mmk).
Klomelliska mynt
1 kopparlod (kl) 2 km
1 silverskilling (ss) 6 kl 1,2 sm
1 guldpund (gp) 12 ss 1,44 gm
Används i den klomelliska unionen. Varje stadsstat präglar egna mynt, men de har samma värde. Enda undantaget är Nya Arno som använder caddiska mynt, även om de klomelliska mynten av naturliga skäl är vanliga.
Krunska mynt
1 koppardrakma (kdr) 0,5 km
1 järndrakma (jdr) 5 kdr 2,5 km
1 silverdrakma (sdr) 5 jdr 1 sm
1 gulddrakma (gdr) 15 sdr 1,5 gm
Används i Krun. Järndrakman är egentligen ett stort kopparmynt men kallas järndrakma sedan tiden då järnsmidet var nytt.
Magilriska mynt
1 kopparpenn (kpn) 1,5 km
1 silverpund (spu) 6 kpn 0,9 sm
1 guldmagill (ma) 6 spu 0,54 gm
Används i Magilre.
Niferländska mynt
1 kopparpiaster (kpi) 1 km
1 silverpiaster (spi) 12 kpi 1,2 sm
1 gulddublon (gdn) 20 spi 2,4 gm
Används i Niferland, Morëlvidyn och Thelgul.
Sombatziska mynt
1 koppardukat (kdt) 1,5 km
1 silverdukat (sdt) 10 kdt 1,5 sm
1 gulddukat (gdt) 12 sdt 1,8 gm
Används i Sombatze och Efaro.
Trakoriska mynt
1 kopparstycke (m) 1 km
1 silverdecaur (sd) 10 m 1 sm
1 rikstrakin (tr) 10 sd 1 gm
Används i Trakorien, Bzegusta, Mereld, Jorduashur, Orghin, Ransard, Ljusna, Mirel och Palinor. Kopparstyckena kallas ofta för ”marackel”, vilket är trakoriska för snäckskal.
Zorakiska mynt
1 koppardaler (kda) 1 km
1 silverdaler (sda) 10 kda 1 sm
1 guldriksdaler (grd) 10 sda 1 gm
Används i Zorakin.
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Pengar och priser
I Sinkadusartikeln står det att dvärgstäder utger egna mynt av olika slag och för att markera vissa händelser. Det kan kanske tänkas att mithril används som metall i vissa sällsynta tillfällen?skaraborgarn skrev: ↑2019-07-12 16:10 Borde inte dvärgarna ha mynt av mihril?
Fast sådan mynt kommer inte ut i handeln kan tänka.
Re: Pengar och priser
Skulle dvärgar verkligen ta något så speciellt som mithril och tillverka något så trivialt som mynt? Mitt resonemang borde iofs även gälla guld, men ändå. Grottalver kan väl förvisso smida mithril, men det blir än mer konstigt om de präglar mynt.I Sinkadusartikeln står det att dvärgstäder utger egna mynt av olika slag och för att markera vissa händelser. Det kan kanske tänkas att mithril används som metall i vissa sällsynta tillfällen?
Re: Pengar och priser
Fråga: i vilken utsträckning anser ni att myntprägling förekommer utanför de etablerade länderna? (myntslagslistan)
Häxmästaren i Svarta tornet har guld- och silvergruvor: kan det tänkas att han präglar egna mynt, eller säljer han ädelmetallerna i tackform? Hur betalar han egentligen sina agenter i Kardien och Zorakin?
Dvärgar präglar egna mynt, men skulle vättar göra det?
Häxmästaren i Svarta tornet har guld- och silvergruvor: kan det tänkas att han präglar egna mynt, eller säljer han ädelmetallerna i tackform? Hur betalar han egentligen sina agenter i Kardien och Zorakin?
Dvärgar präglar egna mynt, men skulle vättar göra det?
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Pengar och priser
Det kan kanske tänkas att vissa krigshövdingar, klanfurstar eller lokala småkungar låter prägla egna mynt för bruk inom en begränsad krets men frågan är om någon utanför denna är villiga att ta emot betaling med en sådan valuta? Om de då inte räknar om till rent metallvärde? Några sådana mynt kan ha ett syfte som ett sätt att själv hävda sin betydelse eller för en mottagare att visa lojalitet till den lokala potentaten men att antalet då är begränsad.Wolfhart skrev: ↑2021-05-05 10:05 Fråga: i vilken utsträckning anser ni att myntprägling förekommer utanför de etablerade länderna? (myntslagslistan)
Häxmästaren i Svarta tornet har guld- och silvergruvor: kan det tänkas att han präglar egna mynt, eller säljer han ädelmetallerna i tackform? Hur betalar han egentligen sina agenter i Kardien och Zorakin?
Dvärgar präglar egna mynt, men skulle vättar göra det?
Om Häxmästaren skulle prägla egna mynt är frågan vem som skulle vilja ta emot en sådan betalning? Att bli ertappad med sådana mynt vore troligen likgiltigt med dödsstraff i Aidne och ekonomisk katastrof andra platser. Tror ingen inom Erebs etablerade handelsnätverk vill förknippas med Svarta Tornet även om vissa säkert skulle kunna tänka sig (och i hemlighet kanske även gör) handla med Häxmästaren. Ädelmetall i tackform låter som ett mera användbart sätt för Häxmästaren. Eller kanske förfalskade mynt?
Vättar skulle kunna tänkas prägla någon form för egna mynt i mera etablerade svartfolksamhällen där de har inflytande. Både som fungerande valuta och som statussymboler. Tror bestämd att vättemagikern Tamanraset borta i Nidabergens utlöpare har låtit göra några egna silvermynt med pentagram på ena sidan och sitt eget breda grin på den andra. Och kring Trimbusbergen söder om Aqusuili-Kartals Innanhav i Akrogal är Svartblodsimperites enkla mynt så vanliga att "kopparvättar" är en fungerande valuta även i de flesta människosamhällena. Dock inte bland dvärgarna.
Re: Pengar och priser
Mynt i Ereb Altor har i första hand sitt värde av metallen de är slagna. Ett silvermynts värde bygger därför främst på renhet och vikt snarare än ett direkt valutavärde. När någon gör mynt stämplas myntet med ett löfte om att det skall vara av just en vikt och renhet och de som handlar med det kan därför anta att de har sitt värde som löftet.
Den som kan slå egna mynt har, så kallad, mynträtt och den brukar vara specificerad till vilka metaller de är slagna i. Mynträtt i guld brukar sällan gå utanför kungens domvärjo. Silver slås av kronan men vid vissa handelsplatser eller gruvor kan högre adelsmän eller ämbetsmän ha mynträtter. Kopparmynt, bronsmynt och mässingsmynt brukar kunna slås av lokala baroner eller städer och används i dessa distrikt och kan behövas växlas när man kommer till en ny plats.
Den som kan slå egna mynt har, så kallad, mynträtt och den brukar vara specificerad till vilka metaller de är slagna i. Mynträtt i guld brukar sällan gå utanför kungens domvärjo. Silver slås av kronan men vid vissa handelsplatser eller gruvor kan högre adelsmän eller ämbetsmän ha mynträtter. Kopparmynt, bronsmynt och mässingsmynt brukar kunna slås av lokala baroner eller städer och används i dessa distrikt och kan behövas växlas när man kommer till en ny plats.