Furgia

[Snibben]

Furgias regentlängd (en del årtal går naturligtvis att flytta på.

En liten sammanfattning innan man ger sig in listan. Palofar räkans som den första storkonungen. Han följs av sin son Agosar som följas av sin son Haroer. Haroer har inga barn och istället förs ätten vidare på hans syster Hynetia. Hynetias 5:e son åtta led ned blir den första storkonungen av 7:e dynastin Haroer VII. I sin tur hävdas ättskap från Haroer VII när den 10:e dynastin grundas av storkonung Haroer X. I sin tur hävdas ättskap från Haroer X av Mahuru-Azaed I när han grundar den 16:e dynastin.
16:e dynastin är den mest beundrade av dynastierna då det är en period av tillväxt, rikedom och kultur.
När barabarkejsarna avsätts 599 fO och den 26:e dynastin grundas hävdar Faruru-Pazear IV ättskap från Mahuru-Azaed I.

Mahuru-Azaed XXXII kan altså lungt räkan sin släkt tillbaka genom Faruru-Pazear IV - Mahuru-Azaed I - Haroer X - Haroer VII - Agosar - Palofar (jag tog bort de ca 140 övriga förfäderna för att inte göra listan så lång )

Några dynastier har inga blodsband med Agosar när de grundas: 15:e, 20-25:e och 32:a.
15:e, 20:e, 21:a och 22:e är generaler som tar makten.
23:e, 24:e och 25:e är de s.k. barabarkejsarna av akraghiskt? ursprung (namnförslag på dessa sex?).
32:a är en erbeier som solfararna tillsätter och som får vara storkonung i några månader innan denne avsätts (namnförslag?)

Vissa Haroer kallas Falken I-VI. Detta beror på att Haroer betyder Falk och att antog en falk som symbol för sitt kungadöme samt att visa att man har blodsband med andra tidiga Haroerna. Haroer I hade ju inga barn men han systerson antog ändå hans namn och falken som sitt tecken och gjorde det till sin dynastis symbol. Övriga tidiga dynastier antog även de symboler som lejon, örn, häst och hippogrif.

4000 fO Fördynastisk tid
1:a dynastin
4000 - 3950 fO Palofar 1:a Storkonung av Furgia
3950 - 3910 fO Agosar 2:a Storkonung av Furgia son till Palofar
3910 - 3820 Haroer I - Falken 3:e Storkonung av Furgia son till Agosar
2:a dynastin
3820 - 3750 fO Haroer II - Falken II 4:e Storkonung av Furgia äldsta son till Agosars dotter Hynetia
3:e dynastin
3750 - 3715 fO Haroer III - Falken III 5:e Storkonung av Furgia son till Agosars dotter Hynetias 2:e son
3715 - 3700 fO Naosar I 6:e Storkonung av Furgia son till Haroer III
3700 - 3675 fO Furear I 7:e Storkonung av Furgia son till Naosar I
4:e dynsatin
3675 - 3740 fO Furaer II- Lejonet 8:e Storkonung av Furgia Systerson till Furaer II
3740 - 3700 fO Haroer IV 9:e Storkonung av Furgia Son till Furaer III
5:e dynastin
3700 - 3665 fO Haroer V - Falken IV 10:e Storkonung av Furgia son i sjätte led till Agosars dotter Hynetias 4:e son
3765 - 3600 fO Haroer VI 11:e Storkonung av Furgia son till Haroer V
6:e dynsatin
3600 - 3580 fO Sorear - Hunden 12:e Storkonung av Furgia G.m. Haroer IV dotter Harytia
7:e dynastin
3580 - 3560 fO Haroer VII - Falken V 13:e Storkonung av Furgia son i åtonde led till Agosars dotter Hynetias 5:e son
3560 - 3535 fO Haroer VIII 14:e Storkonung av Furgia Son till Haroer VII
8:e dynastin
3535 - 3500 fO Naosar II - Örnen 15:e Storkonung av Furgia g.m Haroer VIII:s äldsta dotter Aegostia
3500 - 3475 fO Furear II 16:e Storkonung av Furgia son till Naosar II
9:e dynastin
3475 - 3450 fO Ysnaer - Hippogrifen 17:e Storkonung av Furgia g.m. Furear IV äldsta dotter Naestia

3450 - 3100 fO 1:a mellanperioden

10:e dynastin
3100 - 3072 fO Haroer X - Falken VI 18:e Storkonung av Furgia ättskap från Haroer VII:s 3:e son
3072 - 3039 fO Mahuru I 19:e Storkonung av Furgia son till Haroer X
3039 - 3002fO Naosar III 20:e Storkonung av Furgia son till Mahur I
3002 - 2988 fO Mahuru II 21:a Storkonung av Furgia son till Naosar III
2988- 2941 fO Naosar IV 22:a Storkonung av Furgia son till Mahuru III
11:e dynastin
2941 -2938 fO Mahuru II 23:e Storkonung av Furgia ättskap från Haroer X:s äldsta dotter
2938 - 2888 fO Naosar V 24:e Storkonung av Furgia son till Mahuru II
2888 - 2841 fO Mahuru III 25:e Storkonung av Furgia son till Naosar V
2841 - 2799fO Furaer III 26:e Storkonung av Furgia son till Mahuru III
2799- 2768 fO Mahuru IV 27:e Storkonung av Furgia son till Furaer III
2768 - 2735 fO Naosar VI 28:e Storkonung av Furgia son till Mahuru IV
2735 - 2705 fO Furaer IV 29:e Storkonung av Furgia son till Naoser VI
12:e dynastin
2705 - 2675 fO Anyaes I 30:e Storkonung av Furgia g.m. Naosar VI äldsta dotter
2675 - 2649 fO Mahuru V 31:a Storkonung av Furgia son till Anyaes I
2649 - 2619 fO Anyaes II 32:a Storkonung av Furgia son till Mahuru V
2619 - 2061 fO Mahuru VI 33:e Storkonung av Furgia son till Anyaes II
13:e dynastin
2601 - 2550 fO Azead I 34:e Storkonung av Furgia g.m. Mahuru VI äldsta dotter
2550 - 2507 fO Khozar I 35:e Storkonung av Furgia son till Azead I
2507 - 2487 fO Azead II 36:e Storkonung av Furgia son till Khozar I
2487 - 2468 fO Khozar II 37:e Storkonung av Furgia son till Azead II
14:e dynsatin
2468 - 2433 fO Nahaer I 38:e Storkonung av Furgia ättskap från Anyaes I 3:e son
2433 - 2375fO Anyaes II 39:e Storkonung av Furgia son till Nahaer I
2375 - 2335 fO Ragur I 40:e Storkonung av Furgia son till Anyaes II
2335 - 2295 fO Anyaes III 41:a Storkonung av Furgia son till Ragur I
2295 - 2255 Nahear II 42:a Storkonung av Furgia son till Anyaes III
2255 - 2222 fO Anyaes IV 43:e Storkonung av Furgia son till Nahear II
2222 - 2197 fO Fuarer V 44:e Storkonung av Furgia son till Anyaes IV
15:e dynastin
2197 - 2165 fO Osnaer I 45:e Storkonung av Furgia general som antog tronen
2165 - 2131 fO Ragur I 46:e Storkonung av Furgia son till Osnaer I
2131 - 2111 fO Osnaer II 47:e Storkonung av Furgia son till Ragur I
2111 - 2098 fO Ragur II 48:e Storkonung av Furgia son till Osnaer II
2098 - 2085 fO Osnaer III 49:e Storkonung av Furgia 1:e son till Ragur II
2085 - 2075 fO Ragur III 50:e Storkonung av Furgia 2:e son till Ragur II
2075 - 2070 fO Osnaer IV 51:a Storkonung av Furgia 3:e son till Ragur II
2070 - 2066 fO Mahuru VII 52:a Storkonung av Furgia 4:e son till Ragur II
2066 - 2030 fO Ragur IV 53:e Storkonung av Furgia son till Mahuru VII
2030 - 2017 fO Mahuru VIII 54:e Storkonung av Furgia son till Ragur IV
2017 - 2000 fO Osnaer IV 55:e Storkonung av Furgia son till Mahuru VIII
2000 - 1875 fO Mahuru IX 56:e Storkonung av Furgia son till Osnaer IV
16:e dynastin
1875 - 1835 fO Mahuru-Azaed I 57:e Storkonung av Furgia ättskap från Haroer X:s 2:e dotter
1835 - 1805 fO Haroer-Nahear I 58:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed I
1805 - 1778 fO Audunu-Khozar I 59:e Storkonung av Furgia son till Haroer-Nahear I
1778 - 1757 fO Mahuru-Azaed II 60:e Storkonung av Furgia son till Audunu-Khozar I
1757 - 1718 fO Haroer-Nahear II 61:a Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed II
1718 - 1672 fO Mahuru-Osnaer I 62:a Storkonung av Furgia son till Haroer-Nahear II
1672 - 1632 fO Mahuru-Azaed III 63:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Osnaer I
1632 - 1595 fO Audunu-Khozar II 64:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed III
1595 - 1561 fO Haroer-Nahear III 65:e Storkonung av Furgia son till Audunu-Khozar II
1561 - 1530 fO Ragur-Grelge I 66:e Storkonung av Furgia son till Haroer-Nahear III
17:e dynastin
1530 - 1499 fO Audunu-Khozar III 67:e Storkonung av Furgia ättskap från Mahur Azaed I
1499 - 1475 fO Mahuru-Azaed IV 68:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed IV
1475 - 1453 fO Mahuru-Osnaer II 69:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Osnaer II
1453 - 1415 fO Mahuru-Azaed V 70:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed V
1415 - 1400 fO Audunu-Khozar IV 71:a Storkonung av Furgia son till Audunu-Khozar IV
18:e dynastin
1400 - 1367 fO Mahari-Hynetia Storkejsarinnan 72:a Storkonung av Furgia g.m. Adunu-Khozar IV
1368 fO Mahuru-Azaed VI 73:e Storkonung av Furgia son till Adunu-Khozar IV och Mahari-Hynetia
1369 - 1325 fO Audunu-Khozar V 74:e Storkonung av Furgia son till Mahari-Hynetia och en älskare
19:e dynastin
1325 -1300 fO Ragur-Grelge I 75:e Storkonung av Furgia ättskap från Mahur Azaed I
1300 - 1285 Mahuru-Azaed VII 76:e Storkonung av Furgia son till Ragur-Grelge
1285 - 1265 Ragur-Grelge II 77:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed VII
1265 - 1255 Mahuru-Azaed X 78:e Storkonung av Furgia son till Ragur-Grelge II
1255 - 1235 Audunu-Khozar VI 79:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed X
1235 - 1215 Faruru-Pazear I 80:e Storkonung av Furgia son till Audunu-Khozar VI
1215 - Ragur-Grelge III 81:a Storkonung av Furgia son till Faruru-Pazear I
19:e dynastin i exil
-1175 Ragur-Grelge III 81:a Storkonung av Furgia
1175 - 1135 Mahuru-Azaed X 82:a Storkonung av Furgia son till Ragur-Grelge III
1135 - 1105 Audunu-Khozar VII 83:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed X
1105-1195 Mahuru-Azaed XI 84:e Storkonung av Furgia son till Audunu-Khozar VII
1095-1075 fO Ragur-Grelge IV 85:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XI
1075 - 1050 fO Mahuru-Azaed XII 86:e Storkonung av Furgia son tillRagur-Grelge IV

1050 - 822 fO 2:a mellanperioden
20:e dynastin
822 - 800 Faruru-Pazear II 87:e Storkonung av Furgia general som antog tronen
800 - 789 Haroer-Nahear IV 88:e Storkonung av Furgia son till Faruru-Pazear II
21:a dynastin
789 - 750 fO Faruru-Pazear III 89:e Storkonung av Furgia general som antog tronen
22:a dynastin
750 - 748 fO Audunu-Khozar VIII 90:e Storkonung av Furgia general som antog tronen
748 - 737 fO 3:e mellanperioden (Ändrat från 757 till 737 /Admin.)
23:e dynastin (1:a Barbardynastin)
738 - 728 fO ?????? 91:a Storkonung av Furgia (Ändrat från 758 till 738 /Admin.)
728 - 697 fO ?????? 92:a Storkonung av Furgia
697 - 673 fO ?????? 93:e Storkonung av Furgia
24:e dynastin (2:a Barbardynastin)
673 - 650 fO ?????? 94:e Storkonung av Furgia
650 - 619 fO ?????? 95:e Storkonung av Furgia (Ändrat från 691 till 619 /Admin.)
25:e dynastin (3:e Barbardynastin)
619 - 599 fO ?????? 96:e Storkonung av Furgia (Ändrat från 691 till 619 /Admin.)
26:e dynastin
599 - 478 fO Faruru-Pazear IV 97:e Storkonung av Furgia ättskap från Mahuru-Azaed I
478 - 463 fO Mahuru-Azaed XIII 98:e Storkonung av Furgia son till Faruru-Pazear IV
463 - 455 fO Faruru-Pazear V 99:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XIII
27:e dynastin
455 - 420 fO Mahuru-Azaed XIV 100:de Storkonung av Furgia sonson till Mahuru Azaed
420 - 380 fO Mahuru-Osnaer III 101:a Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XIV
380 - 366 fO Mahuru-Azaed XV 102:a Storkonung av Furgia son till Mahuru-Osnaer III
366 - 321 fO Ragur-Grelge v 103:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XV
28:e dynastin
321 - 297 fO Mahuru-Azaed XVI 104:e Storkonung av Furgia sonson till Mahuru-Azaed XV
297 - 269 fO Faruru-Pazear VI 105:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XVI
269 - 240 fO Mahuru-Azaed XVII 106:e Storkonung av Furgia son till Faruru-Pazear VI
240 - 211 fO Mahuru-Osnaer IV 107:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XVII
211 - 188 fO Mahuru-Azaed XVIII 108:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Osnaer IV
188 - 155 fO Mahuru-Osnaer V 109:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XVIII
29:e dynastin
155 - 123 fO Mahuru-Azaed XIX 110:e Storkonung av Furgia ättskap med Mahuru Azaed XV
123 - 100 fO Faruru-Pazear VII 111:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XIX
100 - 38 fO Mahuru-Azaed XX 112:e Storkonung av Furgia son till Faruru-Pazear VII
38 - 8 fO Faruru-Pazear VIII 113:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XX
8 fO -28 eO Mahuru-Azaed XXI 114:e Storkonung av Furgia son till Faruru-Pazear VIII
28 - 60 eO Ragur-Grelge VI 115:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXI
60 -75 eO Mahuru-Azaed XXIII 116:e Storkonung av Furgia son till Ragur-Grelge VI
75 - 102 eO Mahuru-Osnaer VI 117:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXIII
102 - 124 eO Mahuru-Azaed XXIII 118:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Osnaer VI
30:e dynastin
124 -126 eO Faruru-Pazear IX 119:e Storkonung av Furgia sonsonsonson till Mahura-Azead XX
126 - 149 eO Mahuru-Azaed XXIV 120:e Storkonung av Furgia son till Faruru-Pazear IX
149 - 185 eO Ragur-Grelge VII 121:a Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXIV
185 - 216 eO Mahuru-Azaed XXV 122:a Storkonung av Furgia son till Ragur-Grelge VII
216 eO 31:e dynastin (Förrädarkejsaren)
Mahuru-Osnaer VII 123:e Storkonung av Furgia utroppade sig till storkonung efter förräderi
217 eO 32:e dynastin (Solfararkejsaren)
?????? 124:e Storkonung av Furgia erebier tillsatt av solfararna efter man gjort sig av med förrädarkejsaren.
33:e dynastin
218 - 235 eO Mahuru-Azaed XXVI 125:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXV
235 - 261 eO Haroer-Nahear V 126:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXVI
261 - 301 eO Mahuru-Azaed XXVII 127:e Storkonung av Furgia son till Haroer-Nahear V
301 - 325 eO Haroer-Nahear VI 128:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXVII
325 - 352 eO Mahuru-Azaed XXVIII 129:e Storkonung av Furgia son till Haroer-Nahear VI
352 - 388 eO Haroer-Nahear VII 130:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXVIII
388 - 405 eO Mahuru-Azaed XXIX 131:a Storkonung av Furgia son till Haroer-Nahear VII
405 - 425 eO Haroer-Nahear VIII 132:a Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXIX
425 - 471 eO Mahuru-Azaed XXX 133:e Storkonung av Furgia son till Haroer-Nahear VIII
471 - 512 eO Haroer-Nahear IX 134:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXX
512 - 579 eO Mahuru-Azaed XXXI 135:e Storkonung av Furgia son till Haroer-Nahear IX
579 - 609 eO Haroer-Nahear X 136:e Storkonung av Furgia son till Mahuru-Azaed XXXI
från 609 eO Mahuru-Azaed XXXII 137:e Storkonung av Furgia son till Haroer-Nahear X

[birkebeineren]

Mycket bra! Alla namn ger ovärderlig känsla av vad som är Furgia.

Skall fundera på namn till barbarkejsarna. Några kan ha varit akraghiska, andra möjligtvis kopplade till stammar från Adragoors karta över de centralakrogaliska språken (som jag förövrigt tänker akraghiska under Bronsets ålder härstamma från). Det finns också ett icke-centralakrogalisk språk kallat ümariska i regionen sydväst i Kalmurri som kan ha med hippogriffryttarna och Sathmogdyrkarna att göra.

Angående solfararkejsaren så kan ett av namnen jag listat i wikin under "Det furgiska äventyret" eventuellt användas. Det skulle dock vara kul om vi samtidigt kunde utveckla hela händelsen mera. Har några lösa idéer om ett äventyrsuppslag 610 eO som går i solfararnas fotspår. Är "Bergshelgedomarna vid Faoriam" något du exempelvis har tankar om? Minns inte om det var din, Bergdahl eller någon annans ursprungliga idé?

[birkebeineren]

Har den 25:e dynastin (3:e barbardynastin) fått fel årtal? 691 fO passar inte helt med övriga årtal. 619 fO i stället?

[Snibben]

Angående solfararkejsaren så kan ett av namnen jag listat i wikin under "Det furgiska äventyret" eventuellt användas. Det skulle dock vara kul om vi samtidigt kunde utveckla hela händelsen mera. Har några lösa idéer om ett äventyrsuppslag 610 eO som går i solfararnas fotspår. Är "Bergshelgedomarna vid Faoriam" något du exempelvis har tankar om? Minns inte om det var din, Bergdahl eller någon annans ursprungliga idé?

På något sätt känns det som att det borde vara en Jorpagnier. Kardierna och Zorakinerna förstår att det inte bara är att tillsätta en kung för att få alla feodala herrar att falla in i ledet (kanske gäller även för en Brendier). Jag tänker mig att Jorpagnerna tänker tvärtom. Den på högsta platsen bestämmer och alla andra lyder?

Har den 25:e dynastin (3:e barbardynastin) fått fel årtal? 691 fO passar inte helt med övriga årtal. 619 fO i stället?

Så skall det naturligtvis vara.

[birkebeineren]

På något sätt känns det som att det borde vara en Jorpagnier. Kardierna och Zorakinerna förstår att det inte bara är att tillsätta en kung för att få alla feodala herrar att falla in i ledet (kanske gäller även för en Brendier). Jag tänker mig att Jorpagnerna tänker tvärtom. Den på högsta platsen bestämmer och alla andra lyder?

En jorpagnier känns rätt. Det är också redan tänkt att många av solfararna som deltog i det furgiska äventyret var jorpagnier. Ledaren för soltåget var berendier men av hans närmaste var jorpagnier.

Från wikin:

Lociuz Nica Aurelo a Claravalz
Ledaren för de jorpagniska riddarna som deltog i Det furgiska äventyret. Dessa riddare kallade sig Den Heliga Odos Brödraskap och kom sendan att bli Den Helige Odos Orden. Lociuz giftmördades 218 e.O. i den krunska staden Garhuea efter hemkomsten från Furgia. Ny ledare för Brödraskapet blev Calmuz Ecato a Lugulband.

Calmuz Ecato a Lugulband
Calmus Ecato a Lugulband (182-269 e.O.) Första högmästare av Den Helige Odos Orden när orden officiellt erkändes av Lysande Vägen 263 e.O. Kämpade i Första soltåget och var först över murarna vid Kwoskes fall 199 e.O. Deltog senare i Det furgiska äventyret 214-217 e.O. och var central i händelserna när Kungariket Garhuea etablerades i södra Krun 219 e.O.

Gilbertus Silvervåg
Gilbertus (nyjori: Gilbertuz) Silvervåg var en greve från Berendien som ledde Det furgiska äventyret mot Furgia 214-217 e.O. och som 219 e.O. blev kung av solfararriket Garhuea i Krun. När detta riket föll 283 e.O. trädde Gilbertus ättling och sista kung av Garhuea, Balvin III Silvervåg, in i Den Helige Odos Orden och skänkte sin familjs grevskap Laterna i Berendien till orden. Laterna är nu känd som Solrike i Berendien. Gilbertus mor Kornela Baro var från Jorpagna och det var av henne som han fostrades till att följa Lysande Vägen tillsammans med sin far greve Lykvand Silvervåg.

Någon av dessa tre som Storkejsare eller skapar vi en ny person som flätas in? Kanske en präst inom Lysande Vägen och inte nödvändigtvis en riddare?

[Snibben]

På något sätt känns det som att det borde vara en Jorpagnier. Kardierna och Zorakinerna förstår att det inte bara är att tillsätta en kung för att få alla feodala herrar att falla in i ledet (kanske gäller även för en Brendier). Jag tänker mig att Jorpagnerna tänker tvärtom. Den på högsta platsen bestämmer och alla andra lyder?

En jorpagnier känns rätt. Det är också redan tänkt att många av solfararna som deltog i det furgiska äventyret var jorpagnier. Ledaren för soltåget var berendier men av hans närmaste var jorpagnier.

Lociuz Nica Aurelo a Claravalz

Calmuz Ecato a Lugulband

Gilbertus Silvervåg

Någon av dessa tre som Storkejsare eller skapar vi en ny person som flätas in? Kanske en präst inom Lysande Vägen och inte nödvändigtvis en riddare?

Möjligen då Lociuz - giftmordet på honom skulle kunna ha så många konspirationsteorier. Mördades han av: Furgierna - de ville inte ha någon kvarvarande tronpretendent? Medbröderna - hans makt inom DHO blev för stor då han de facto var en Kejsare (förvisso Storkonung officelt men furgierrna verkar ju inte göra någon skillnad)? På uppdrag av någon av de Jorpagniska korforstarna - en gång kejsare alltid kejsare. Han kom för nära möjligheten att bli kejsare av Jorpagna? Kruns kung/krunsk adelsman - antisolfararstatsaktion? Kanske något helt annat?
Annars kanske vi kan plocka en ny figur som ännu inte har någon story? tex Embrozius Embago ab Embra

[birkebeineren]

Det kanske var Embrozius Embago som blev kejsare... Fungerar det att han var präst och inte riddare? Kanske munk?

Sen undrar jag vad som blev hans öde? Dog han i Furgia eller återvände han till Ereb? Finns hans grav i Ketoriams nekropolis eller försvann han bara vid Bergshelgedomarna vid Faoriam? Kanske fraktades hans kropp tillbaka till furstendömet Embra i Jorpagna och är där ett pilgrimsmål för etinstrogna (även furgiska sådana?)?

Hur funkar det med Furgias krig mot kalmurrierna och flottan som besegras så som Bergdahl föreslog i sina sista funderingar här: viewtopic.php?p=30464#p30464

[Snibben]

Det kanske var Embrozius Embago som blev kejsare... Fungerar det att han var präst och inte riddare? Kanske munk?

Hmm... nja. Riddare är bättre, gärna redan adelsman. Ambitionen att få land och titel blir större då. Präster och munkar har mer möjlighet till karriär inom "kyrkan" så de brukar inte ha de målen.

Sen undrar jag vad som blev hans öde? Dog han i Furgia eller återvände han till Ereb? Finns hans grav i Ketoriams nekropolis eller försvann han bara vid Bergshelgedomarna vid Faoriam? Kanske fraktades hans kropp tillbaka till furstendömet Embra i Jorpagna och är där ett pilgrimsmål för etinstrogna (även furgiska sådana?)?

De furgiska storkonungarna begravs fortfarande Faoriams kungliga gravar (Faoriam är fortfarande den religösa huvudstaden). Men Solfararkejsaren är ett undantag för så många av reglerna så att det kunde vara möjligt. Jag tycker dock att idén om att han mördas 219 eO och att ingen vet säkert av vem eller varför för att det fanns så många komplotter, är en rolig tanke.

En till tanke kan också vara att Solfararkejsaren sedan förklarats som helgon och martyr av DLV. För de etinstrogan var han en man som förde ljuset till de hedniska furgierna men fick därefter dö för sin tro?

Hur funkar det med Furgias krig mot kalmurrierna och flottan som besegras så som Bergdahl föreslog i sina sista funderingar här: viewtopic.php?p=30464#p30464

Jag har alltid föreställt mig skeppen i Golwyndas sötvattenshav som mycket enkla - dvs enkla skepp, inte primitiva. Eftersom söttvattenhavets källas springer fram med en så enorm kraft att det bildas en liten kulle/berg i mitten samt att de tre utloppen beskrivs som våldsamma borde detta göra så att havet går i en väldig virvel som antingen går medsols eller motsols. Den blir svagare mot kanterna men det är oftast enklare att segla med strömmen och låta vinden vara en extra kraftkälla. Det är därför som jag har lite svårt med en kopparhavsflotta i Golwyndas sötvattenhav - de skeppen är inte byggda för den formen av resor (men de kan naturligtvis gå i havet) och och sjömännen är inte riktigt utbildade att segla med en stark ström i kölen utan genom att tämja vinden. Nåja, det kan naturligtvis varit så att Furgias flotta besegrades av skepp från kopparhavet ändå, kanske fanns det någon taktisk fördel med att ha skepp och sjömän som inte bara litade på att strömmen skulle föra dem runt?

[birkebeineren]

Hmm... nja. Riddare är bättre, gärna redan adelsman. Ambitionen att få land och titel blir större då. Präster och munkar har mer möjlighet till karriär inom "kyrkan" så de brukar inte ha de målen.

Okej, vi låter han vara riddare. Eventuella präster får jag heller passa in på annat vis. Vill gärna tydliggöra Lysande Vägens roll i soltåget på något vis. Har dock inte några konkreta idéer just nu.

De furgiska storkonungarna begravs fortfarande Faoriams kungliga gravar (Faoriam är fortfarande den religösa huvudstaden). Men Solfararkejsaren är ett undantag för så många av reglerna så att det kunde vara möjligt. Jag tycker dock att idén om att han mördas 219 eO och att ingen vet säkert av vem eller varför för att det fanns så många komplotter, är en rolig tanke.

Då låter vi han mördas. På tronen i Ketoriam eller tillbaka i Garhuea (Stabul) i Krun tillsammans med Lugulband?

En till tanke kan också vara att Solfararkejsaren sedan förklarats som helgon och martyr av DLV. För de etinstrogan var han en man som förde ljuset till de hedniska furgierna men fick därefter dö för sin tro?

S:t Embrozius, furgiernas förljusare, nu inskriven i Lysande Vägens helgonförteckning.

Jag har alltid föreställt mig skeppen i Golwyndas sötvattenshav som mycket enkla - dvs enkla skepp, inte primitiva. Eftersom söttvattenhavets källas springer fram med en så enorm kraft att det bildas en liten kulle/berg i mitten samt att de tre utloppen beskrivs som våldsamma borde detta göra så att havet går i en väldig virvel som antingen går medsols eller motsols. Den blir svagare mot kanterna men det är oftast enklare att segla med strömmen och låta vinden vara en extra kraftkälla. Det är därför som jag har lite svårt med en kopparhavsflotta i Golwyndas sötvattenhav - de skeppen är inte byggda för den formen av resor (men de kan naturligtvis gå i havet) och och sjömännen är inte riktigt utbildade att segla med en stark ström i kölen utan genom att tämja vinden. Nåja, det kan naturligtvis varit så att Furgias flotta besegrades av skepp från kopparhavet ändå, kanske fanns det någon taktisk fördel med att ha skepp och sjömän som inte bara litade på att strömmen skulle föra dem runt?

Har också sett Golwyndas sötvattenshav som ett hav med annorlunda sjöfart. Om man tittar på kartan och tänker sig olika platser för källan och det uppströmmande vattnet vill det kunna förklara mycket underliga havströmmar längs kusterna. En enkel cirkelrörelse kan vara det dominerande men utstickande landmassor borde ge flera större avvik eller sidoströmmar. Någon sorts s-formad ström i söder kring den sombatzinska udden kanske?

Diskussion: viewtopic.php?f=12&t=616

Hur nu solfararna kunde besegra furgierna kan vi diskuteta vidare men det lär ha att göra med överraskningsmomentet att göra. I kombination med Furgias ansträngda ressurser på grund av det pågående kriget mot kalmurrierna. Solfararna lyckas med konststycket att föra sin flotta upp genom slusstrappan vid Raas Naram från Kopparhavet till Golwyndahavet. Ingen kunde förutse detta och sedan kan det ha gått mycket snabbt. Kanske var solfararna välsignade med gudomlig hjälp? Vägledda av en solseraf rentutav? Magiska vindar?

[birkebeineren]

Vad sägs om följande Snibben?

• 23:e dynastin (1:a Barbardynastin) Marmoterfolket
  757-728 fO Tolgoin
  728-697 fO Toortsog
  697-673 fO Terleg
  
  24:e dynastin (2:a Barbardynastin) Ümariterdynastin
  673-650 fO Ümare I
  650-619 fO Ümare II
  
  25:e dynastin (3:a Barbardynastin) Marmoterfolket
  619-599 fO Bogtaq

(Rödmarkerat. /Admin.)

[Snibben]

Sent svar

Det ser bra ut.
I övrigt kanske Embrozius Storkungskap och martyrskap (med helgonstatus) skrivas in i wikin?

Vad sägs om följande Snibben?

• 23:e dynastin (1:a Barbardynastin) Marmoterfolket
  757-728 fO Tolgoin
  728-697 fO Toortsog
  697-673 fO Terleg
  
  24:e dynastin (2:a Barbardynastin) Ümariterdynastin
  673-650 fO Ümare I
  650-619 fO Ümare II
  
  25:e dynastin (3:a Barbardynastin) Marmoterfolket
  619-599 fO Bogtaq

[birkebeineren]

Det är lugnt.

Kul att du gillade namnen. Jag har lite fler idéer angående barbarerna och kopplingar till Lasutyp som sen blir Nidland (Lhassu). Nu har jag flera spikade fakta att bygga vidare på.

Storkonug Ebrozius kan vi rödmarkera och flytta in i wikin. En okänd riddare från Jorpagna som blev härskare över ett av Altors mäktigaste riken och efter sin död (mördad) helgonförklarad som S:t Embrozius, furgiernas förljusare.
Men vart gräver vi ner honom?
Skall vi låta det vara på okänd plats och därmed låta sökandet efter graven vara ett mål för både pilgrimer från Ereb och RP på äventyr?

Finns det förövrigt etinstrogna furgier som följer Lysande Vägen i dagens Furgia?

[Snibben]

Storkonug Ebrozius kan vi rödmarkera och flytta in i wikin. En okänd riddare från Jorpagna som blev härskare över ett av Altors mäktigaste riken och efter sin död (mördad) helgonförklarad som S:t Embrozius, furgiernas förljusare.
Men vart gräver vi ner honom?
Skall vi låta det vara på okänd plats och därmed låta sökandet efter graven vara ett mål för både pilgrimer från Ereb och RP på äventyr?

Ja, bra fråga. Jag tycker han giftmördades i Krun efter han flydde från Furgia. Sedan beslutade man att hans kvarlevor skulle flyttas till någon Solkatedral/soltempel/kloster eller liknande i Jorpagna (eller kanske i Efaro?) men hans stoft försvann på vägen? Det kan bli ett utmärkt äventyrarmaterial där man kan hamna på alla möjliga ställen runt Kopparhavet t.ex.

I övrigt tycker jag han kan vara ett rätt okänt helgon egentligen. Han är inte populär i Furgia varje fall. Anledningen att han blev helgonförklarad var mer politisk än populär.

Finns det förövrigt etinstrogna furgier som följer Lysande Vägen i dagens Furgia?

Jag har funderat på hur generösa man egentligen är med religionsfriheten i Furgia? Jag tänker mig att det är lite som i Romarriket där man är fri att dyrka som man vill så länge man inte förföljer andra religioner samt deltar i de religiösa ceremonier som staten kräver av dig. Döds- och demonkulter är dock förbjudna eftersom furgierna hatar allt som har med Yndar att göra.
De flesta av Mahärerna har en stolt härstamning från hjältar och gudar och de är nog inte så intresserade att tillåta DLV på sina ägor. Gillesmedlemmar (mer om detta senare) kräver nog att du dyrkar gillets skyddsgud. Däremot så kan de fria bönderna samt fria arbetare kanske konvertera till DLV men i en något modifierad form?

[Snibben]

Har suttit och tänkt lite...

Om det Furgiska kastsystemet

Egentligen är det svårt att säga att det furgiska samhället ser ut si eller så eftersom det varierar från det västra klassiska kastsystemet till de östra kastsystemen. Gemensamt har de alla en grund i den Golwyndiska kulturen varifrån detta system expoterats österut flera gånger, först till de hônitiska, abojitiska och raianska folken och sedermera deras riken. Dessa folk har använt sig av den golwyndiska och furgiska systemen men med sina gena tappningar varför vissa kaster kan organisera sig olika från väst till öst, norr till söder och stad till land. Utöver kastsystemet tillkommer klanväsendet som kan spänna inom flera underkast samt ett mecenat och klientsystem som kan bredas ut inom flera storkast.

Aelina
I grund och botten delar furgierna upp sig i fyra grupper som kallas Aelina (fur. Mursten, folk, grupp, från fur. Ae – alla, grund, ursprung och lini sammanfoga). Dessa Aelina har alla namn efter de fyra elementen jord, luft, vatten och eld. Utöver dessa fyra Aelina finns fyra övriga grupperingar – kastlösa, munkar, utlänningar och den kungliga familjen. Ingen är fast inom Aelina men för att kunna byta måste man lämna sitt gamla, frivilligt eller av tvång. Dömda brottslingar kastas oftast ut ur sina Aelina. Den som utbildar sig till ämbetsman men tidigare kommit från ett annat kast måste också byta Aelina liksom den som blir magiker. Naturaliserade utlänningar kan också tas upp i något kasten liksom kastlösa som på något sätt förtjänat att återigen få ta del av gemenskapen i ett aelina – oftast rör det sig om slavar och livegna bönder som tjänat ihop till sin frigivning.

Jordens Aelina
Detta Aelina är den största gruperingen i hela Furgia. Enkelt sett består den av alla som på något sätt får sin utkomst från jorden. I det grundläggande systemet pratar man om ytterligare fyra undergrupper till denna kategori. Adelsmän, självägande bönder, gillesmedlemmar samt skattebönder och arbetare.

Adelsmänen, Aezima (fur. Av/alla av blodet Zim – blod), är den styrande gruppen i furgia. De delar in sig i familjer som äger stora jordegendomar och driver rika handelshus. Jordegendomen är dock viktig och hur rik man än blir kan man aldrig anses adlig om man inte har en jordegendom som kan försörja åtminstone tio katafrakter. Varje familj leds av en furste, Mahara (plu. Mahärer), som nästintill är självstyrande på sitt gods. Mahärerena anses endast vara under storkonungen i rang men i praktiken måste de böja sig för vissa av de högre ämbetsmännen. Azimerna äger också rätten till det furgiska ridderskapet, katafrakaterna.

Aefrakta (fur. frakt - ryttare/riddare) kallas den grupp av storbönder som inte är tillräckligt rika för att kunna vara aezimer men rika nog för att kunna ställa upp med soldater. Man kan jämföra dessa med småbaroner endast underställda kronan. Storbonden själv är en katafrakt, en medlem av det furgiska ridderskapet, och de riktigt rika kan hålla sig med så många som upp till åtta stridsberedde ryttare samt ytterligare fotfolk. Eftersom en storbondeinte får ha mer än åtta följeslagande katafrakter finns det även grupper av överskjutande söner, kusiner osv. som får söka lyckan hos någon annan storbonde eller hos de stora aezimfamiljerna eller rent av i kungens armé. När en katafrakt på detta sätt friställs kan han bara upptagas i ett hus inom sin egen klan. Aefrakterna kallas ofta det ursprungliga adelskastet eftersom de flesta aezimefamiljer en gång börjat på denna nivå.

Gillesmedlemmarnas kast Aekasta (fur. kast – gjuta) är uppdelat i flera olika underkast, beroende på vad gillet har för funktion. Gille bör dock tas med en nypa salt. De furgiska gillena är inte hantverks- och yrkesklubbar utan skall snarare beskrivas som stora sociala nätverk, kastsystem och skråväsende och medlemskap för vidare från färder till söner – dock skall sägas att furgiernas syn på adoption gör att en gillesmästare aldrig behöver vara sonlös (se nedan).

De furgiska gillena är vitt förgrenade där allt vad som kan tänkas vara ett hantverk, handelsvara eller uppfödning av djur har sitt eget gille. Det är strängt förbjudet att syssla med sådan typ av näringsverksamhet om man inte tillhör det specifika gillet och sådan verksamhet straffas med höga böter – undantaget är dock de som arbetar för Storkonungen och mahärerna som kan anställa vem de behagar att utföra den syssla de önskar samt utlänningar som med kungligt gillande (dvs från en ämbetsman) utföra sådan sysslor so vanligen är gillenas verksamhet – vanligast då som handelsmän.

Utöver gillena finns också Kungliga gillen - Mahakast. Kungliga gillen är ett slags adelskap inom respektive gille och mästare som tillhör ett sådant ses med extra stor vördnad. Precis som vanliga gillemedlemskap är de kungliga gillena ärftliga och ibland kan det finnas flera kungliga gillen inom samma kunskapsområde och stad.

Ursprunget till kastet kommer från tiden när bronsgjutningen var viktig. De som var kunniga i bronsgjutning fick istället ägna hela sin tid åt denna kunskap. Bronsgjutarna blev sålunda det första och därmed det äldsta av de frurgiska gillena.

Aesana (fur. sana – vattna/bevattna) är antagligen den största av alla kaster. I denna grupp ingår vanligt enkelt folk som på något sätt arbetar som bönder och betalar skatt eller arrenden. För den jord de brukar. Den största delen av de som tillhör denna grupp arbetar på någon annans mark och äger inte sin jord själva men en liten del är dock rena skattebönder som egentligen bara sjunkit ned från storböndernas kast då deras avkastning inte är tillräcklig för att avlöna soldater.

Aeuta (fur. uta – bära/bärare) är furgiska motsvarighet för daglönare. De tar de jobb de får och som inte ett gille har monopol på. Deras sysslor är oftast enkla och tarvliga men trotts detta är de stolta då de kunde varit kastlösa.

Luftens Aelina
Präster (mer kommer)
Vattnets Aelina
Ämbetsmän (mer kommer)
Eldens Aelina
Magiker (mer kommer)
Att byta sitt Aelina
(mer kommer)

[birkebeineren]

Ja, bra fråga. Jag tycker han giftmördades i Krun efter han flydde från Furgia. Sedan beslutade man att hans kvarlevor skulle flyttas till någon Solkatedral/soltempel/kloster eller liknande i Jorpagna (eller kanske i Efaro?) men hans stoft försvann på vägen? Det kan bli ett utmärkt äventyrarmaterial där man kan hamna på alla möjliga ställen runt Kopparhavet t.ex.

Vi låter giftmordet ske i Krun, i dagens Stabul som då kallades Garhuea. Hit sökte sig Embrozius efter att han lämnade Furgia 217 eO. Omständigheterna kring mordet har många frågetecken och Erebs lärde har vitt skilda åsikter om vem som stod bak och varför. Många är ense om att Embrozius planerade att återvända till Furgia med nya solfarare men det finns de som hävdar att han hade helt andra mål. Oavsett vad som hände så beslutades sen att hans kvarlevor skulle skickas till …Efaro kan vi säga, och staden Kwoske som blivit huvudstad i den så kallade Solstaten som andra solfarare upprättat i norra Efaro. Dit kom dock inte kvarlevorna fram till och vad som hände har gjort frågorna kring Embrozius ännu fler.

I övrigt tycker jag han kan vara ett rätt okänt helgon egentligen. Han är inte populär i Furgia varje fall. Anledningen att han blev helgonförklarad var mer politisk än populär.

Han kan få vara rätt okänd. Men kanske inte lika mycket inom båda grenarna av Lysande Vägen? Inom den aidniska grenen är S:t Embrozius nästan bortglömd men på Caddo och inom den dalkiska grenen är han ihågkommen men då inte som ett helgon utan som någon som inte borde ha blivit ett helgon? Om inte för annat så bara för att trassla till det för eventuella äventyrare som vill nysta i frågan Embrozius och måste göra efterforskningar bland motsträviga dalker.

Jag har funderat på hur generösa man egentligen är med religionsfriheten i Furgia? Jag tänker mig att det är lite som i Romarriket där man är fri att dyrka som man vill så länge man inte förföljer andra religioner samt deltar i de religiösa ceremonier som staten kräver av dig. Döds- och demonkulter är dock förbjudna eftersom furgierna hatar allt som har med Yndar att göra.
De flesta av Mahärerna har en stolt härstamning från hjältar och gudar och de är nog inte så intresserade att tillåta DLV på sina ägor. Gillesmedlemmar (mer om detta senare) kräver nog att du dyrkar gillets skyddsgud. Däremot så kan de fria bönderna samt fria arbetare kanske konvertera till DLV men i en något modifierad form?

Att LV är tillåten men under viss kontroll låter bra. De etinstrogna behöver inte vara särskilt många men de finns här och var. Kanske ett fåtal solkloster, i Ketoriam och vid Bergshelgedomarna i Faoriam? Ett solkloster kan vara en välkommet tillflyktsort för eventuella erebiska äventyrare i främmande land. Här talar man förståligt språk, maten är inte konstig och man kan hitta likasinnade. Kanske kan man även få hjälp om man gjort något olagligt enligt furgisk lag då solmunkarna lär ha lojaliteter inte bara mot de lokalt styrande men även gentemot Ereb och Ekeborg (eller Arno)?